Handelspolitik: Finlands mål i TTIP-förhandlingarna

Europeiska unionen och USA förhandlar som bäst om ett handels- och investeringsavtal (TTIP). Det handlar inte bara om handel i avtalsförhandlingarna, utan syftet är att avtala om ett mer långtgående samarbete inom olika sektorer. Läs mera i den nyss utkomna tidningen Kauppapolitiikka 1/2014.

Foto: Eero Kuosmanen

Ett av tidningen Kauppapolitiikkas teman är EU:s förhandlingar om ett handels- och investeringsavtal med USA (Transatlantic Trade and Investment Partnership, TTIP). Målet för Finland är ett ambitiöst och omfattande avtal som skulle förbättra de finländska företagens tillträde till den amerikanska marknaden.

Politiskt och ekonomiskt är EU och USA strategiska partners. Om det lyckas kommer avtalet att vara ett konstruktivt och positivt element i den internationella politiken, där det inte finns något överflöd av positiva nyheter. På så sätt har förhandlingarna betydelse för hela unionens ställning i världen.

Hittills har tre förhandlingsomgångar ägt rum, i takt med vilka det analyserande skedet har avslutats. Nu stundar de egentliga förhandlingarna. För 2014 utlovas fem förhandlingsrundor.

Finlands mål i förhandlingarna

Finlands förhandlingsmål utgår från att vi är beroende av utrikeshandel.

I avtalsförhandlingarna borde man sikta in sig på en ambitiös, omfattande och ömsesidig liberalisering av handeln. Målet med det nya avtalet är att förbättra marknadstillträdet för finländska företag samt att avlägsna hinder för handel som beror på olika regleringskulturer.

TTIP bör vara ett arrangemang som går längre än WTO-avtal och som stöder tillväxt och sysselsättning på bägge sidor om Atlanten. Med hjälp av avtalet strävar man efter att förbättra Finlands globala konkurrenskraft och garantera välfärdens fortlevnad. Siffrorna talar för sig själva, USA är Finlands sjätte viktigaste handelspartner – efter Ryssland och Kina det tredje största av länderna utanför EU.

Finland siktar mot ett ambitiöst avtal, i synnerhet när det gäller tjänster, offentliga anskaffningar, samt regleringar och tullförfaranden, utan att för den skull glömma avskaffandet av tullarna på USA:s industri- och jordbruksprodukter med så begränsade undantag och övergångstider som möjligt.

Genom ett avtal skulle man kunna främja liberaliseringen av handeln med tjänster i olika planerings- och experttjänster, inom informations- och kommunikationsbranschen, inom digitala tjänster samt inom arkitekt- och stadsplaneringstjänster. Även frågor som gäller inresor för personer med anknytning till företagsverksamhet, såsom arbetstillstånd, är viktiga. Detta skulle till exempel underlätta försäljningen av underhållstjänster för finländska maskiner och anordningar till USA.

EU och Finland har ett klart offensivt intresse av att öppna USA:s offentliga anskaffningar för konkurrens på alla nivåer - inom central-, regional- och lokalförvaltningen. Problem orsakas dock av kraven på inhemskt (Buy American), som hindrar europeiska företags tillträde till den amerikanska marknaden. 

De största fördelarna med avtalet kommer att vara harmoniseringen av regleringen och det ömsesidiga erkännandet av olika praxis. Man borde bli kvitt diskriminerande och oskäliga produktbestämmelser samt överlappande provnings- och certifieringsförfaranden. Målet är också att förbättra informationsutbytet och tillsynsmyndigheternas samarbete. Detta skulle i synnerhet underlätta små och medelstora företags exportmöjligheter, eftersom dessa sällan har resurser att utreda eller lösa problemsituationer som beror på reglering och standarder.

I förhandlingarna avtalar man förutom om allmänna regler även om detaljerade bestämmelser som är koncentrerade till vissa sektorer. Viktiga sektorer är informationsteknologi, kemikalier, kosmetik, medicinska apparater och läkemedel.

Att man samordnar regleringsfrågor och avtalar om tekniska bestämmelser i förhandlingarna innebär dock inte att man kommer att ge avkall på bestämmelser eller att det sker någon sänkning av standarderna i livsmedelssäkerhets-, konsumentskydds- och miljöfrågor.

Läs mera:

Tidningen Kauppapolitiikka utkommer fyra gånger per år och den kan beställas (Linkki toiselle web-sivustolle.) (avautuu uuteen ikkunaan)r. Tidningen är gratis. Om du vill kan du också lägga till dig som mottagare på nyhetsbrevets distributionslista.

kauppa