Förändringarna i bidragen till civilsamhällets utvecklingssamarbete offentliggjordes 

Utrikesministeriet avstår från de årliga ansökningarna för frivilligorganisationer om bidrag för utvecklingssamarbete och går in för att dela upp de två största stödinstrumentens ansökningsomgångar på olika år. På så vis kan de nuvarande stödformerna bevaras trots att personalresurserna för att administrera stöden minskar. 

Utrikeshandels- och utvecklingsminister Lenita Toivakka, avdelningschef Pekka Puustinen, understatssekreterare Elina Kalkku och enhetschef Jyrki Nissilä presenterade reformen av bidragen till civilsamhällets utvecklingssamarbete och svarade på organisationernas frågor. Foto: Pasi Nokelainen

En reform av bidragen till frivilligorganisationers och kommunsektorns utvecklingssamarbete har beretts under hösten. Utrikeshandels- och utvecklingsminister Lenita Toivakka presenterade de strukturella förändringarna i statsunderstöden till civilsamhället under ett informationsmöte den 25 november. Represtentanter för nästan 140 organisationer var närvarande.

Genom förändringarna stävar utrikesministeriet att utveckla beviljandet av bidrag till organisationerna och samtidigt göra kontakten mellan organisationerna och ministeriet smidigare. Reformerna är nödvändiga både av funktionella orsaker och på grund av nedskärningarna i budgetanslagen.

I statsbudgeten för i år var stödet till frivilligorganisationernas utvecklingssamarbete 114 miljoner euro. I statsbudgeten för 2016 föreslås beloppet uppgå till totalt 65 miljoner euro. Det slutgiltiga beslutet om statsbudgeten fattas av riksdagen i december.  Nedskärningarna i anslagen leder också till en minskning av personalen som handlägger utvecklingssamarbetet vid utrikesministeriet, vilket i sin tur förutsätter att stödformerna förnyas.

I och med förändringarna kan man också bättre beakta regeringens nya utvecklingspolitiska riktlinjer när bidragen delas ut. Regeringens utvecklingspolitiska prioriteringar är kvinnors och flickors ställning, fungerande demokratier, hållbar energiproduktion, vatten- och livsmedelsförsörjning och att stärka företagandet och skattebasen i utvecklingsländer.

Det centrala i reformen är att utrikesministeriet frångår de årliga ansökningsprocesserna och i stället går in för att dela upp ansökningarna om de två största stödinstrumenten så att de infaller olika år. Genom att dela upp ansökningstiderna kan man bevara de existerande stödinstrumenten trots att personalresurserna minskar.  

Representanter för nästan 140 organisationer deltog i informationsmötet den 25 november. De hade många konkreta frågor om vad reformen innebär för deras projekt och program. Foto: Pasi Nokelainen

Programstödets mottagare likställs 

Programstödet till de stora partnerorganisationerna planeras så att programperioderna 2016 och 2017 är kortare än vanligt. På så vis kan alla som får programstöd ansöka om det samtidigt 2017. Då kommer ansökan att gälla åren 2018–2021.

Det planeras en ansökningsomgång för programstödet som är öppen för alla organisationer år 2021. I fortsättningen ordnas ansökan om programstöd vart fjärde år (2017, 2021 osv.) för en fyraårsperiod i stället för en treårsperiod som tidigare. Den självfinansieringsandel som krävs av de sökande ska förenhetligas under de närmaste åren.  Den lägre självfinansieringsandelen för program med koppling till personer med funktionsnedsättningar kommer att bevaras.

Projektstöd vartannat år 

Ansökningsomgången för projektstöd för små och medelstora organisationer ordnas våren 2016. Efter det är avsikten att utdelningen sker vartannat år (2015, 2018 osv.). Också aktörer från kommunsektorn kan ansöka om stöd i samband med projektstödets ansökningsomgång. Projektstöd kommer i fortsättningen inte att beviljas för planeringsprojekt.

Ministeriet kommer att uppdatera villkoren, anvisningarna, bedömningskriterierna och blanketterna för projektstödet innan ansökningsomgången startar i mars 2016. I fortsättningen kommer en liten del av projektstödet som beviljats att betalas ut först när slutrapporten blivit godkänd. Självfinansieringsandelen på 15 procent (7,5 procent för projekt för personer med funktionsnedsättning) förblir den samma som tidigare. Högst hälften av självfinansieringsbeloppet får utgöras av volontärarbete eller donationer av material eller tjänster.

Stödet för utvecklingsinformation och global fostran uppdateras 

Ansökningsomgången för stödet för utvecklingsinformation och global fostran ordnas under våren 2016. Efter det är avsikten att ansökningsprocessen ska ordnas vartannat år (2015, 2018 osv.), precis som för projektstödet. Ministeriet kommer att uppdatera villkoren, anvisningarna, bedömningskriterierna och blanketterna för projektstödet innan ansökningsomgången startar i mars 2016. I fortsättningen kommer en liten del av projektstödet som beviljats att betalas ut först när slutrapporten blivit godkänd. Självfinansieringsandelen förenhetligas enligt projektstödets villkor. Härefter ska den egna insatsen uppgå till minst tio procent av projektets utgifter. Högst hälften av självfinansieringsbeloppet får utgöras av volontärarbete eller donationer av material eller tjänster. 

Verksamhetsbidragen och EU-projektstödet huvudsakligen oförändrade 

Verksamhetsbidraget till organisationer med FN-koppling förändras tillsvidare inte. Stödformen och dess förhållande till de andra instrumenten kommer att granskas på nytt innan följande ansökningsomgång 2016.

Stödet till den nationella andelen av orgnisationers EU-projekt fortsätter som förr för att uppmuntra organisationerna att aktivt ansöka om EU-finansiering. Finansieringen till denna stödform höjs nästa år.

Utdelningen till internationella icke-statliga organisationer (INGO) ordnas i framtiden i mån av möjlighet vartannat år (2017, 2019 osv.).

För mera information:

Pekka Puustinen, avdelningschef, tfn 0295 350 560, och Jyrki Nissilä, enhetschef, enheten för det civila samhället, tfn 0295 351 205.

demokratia
kestävä kehitys