Med kaffe mot klimatförändringen och vallmoodlingen i Myanmar

Myanmar är mycket sårbart mot klimatförändringen.  I södra delen av delstaten Shanstaten planteras nu kaffebuskar och träd som ger dem skugga i stället för de opiumvallmoodlingar som täcker bergssluttningarna.  Finland främjar en hållbar användning av naturresurserna i området samt skapandet av lagliga näringar med hjälp av ett projekt som FN:s organ mot brott och narkotika UNODC ansvarar för.

Myanmar är världens näststörsta opiumproducent efter Afghanistan. Ungefär 90 procent av landets vallmoåkrar finns i Shanstaten och största delen av dem just i södra Shanstaten. Det är olagligt att odla opiumvallmo, men den odlas öppet på områden som kontrolleras av väpnade grupper som är motståndare till regeringen.

I byn Pan Lin, där fru Daw Nang Hwe bor, har de flesta hushåll börjat med kaffeodling. Bild: Hanna Päivärinta

Vallmoodlingarnas skador på miljön är kännbara. De bergssluttningar som kalhuggits för narkotikaproduktionen är utsatta för erosion och jordskred. Jorden utarmas till följd av den intensiva odlingen. Torkan ökar också, då träden har fällts och de inte längre binder fukten från jorden.

Var får man en säker försörjning?

För de fattiga invånarna på landsbygden är odlingen av narkotikavallmo en viktig källa till försörjning, men odlarna blir inte rika på det. I städerna i närområdet står det inte flera arbetsplatser till buds än på landsbygden, eftersom Myanmar ännu har endast en obetydlig sysselsättande industri och service.

Odlingen av opiumvallmo är lönsam i avsides belägna trakter som det är svårt att nå. Det opium som fås från vallmon tar lite plats, är lätt att transportera t.ex. med motorcykel och det förstörs inte så lätt under resan som t.ex. tomater.

”Vi vill byta opiumvallmon till lagliga odlingsväxter. Vi vill att vår by i framtiden är känd för kaffe och inte opiumodling”, säger U Sai San Lu, som är ledare för byn Ninn Mo.

Byledaren U Sai San Lu berättar att odlarna förväntar sig högre inkomster av kaffe än av vallmoodlingen. Det pris man får för opiumvallmo varierar kraftigt och är därmed en instabil inkomstkälla.

”Vi gör viktiga val med tanke på kommande generationer”, säger U Sai San Lu.

Torkan bekämpas med skog

I UNODC:s projekt ingår också att inleda byskogsbruk. Anläggningen av dessa skogar har bara inletts, men för dem drivs redan plantor upp i flera plantskolor inom projektet.

Målet är att invånarna i byn tillsammans anlägger planteringarna och också ser till att avverkningarna baserar sig på en skogsvårdsplan som man har gjort upp tillsammans. Om ungefär tio år finns det redan avverkningsbara träd i skogarna, och av dem kan byn få inkomster i framtiden.

De kalhuggna sluttningarna och gödselsäckarna, som redan transporterats till platsen, vittnar om omfattningen av odlingen av opiumvallmo i Shanstaten. Finland ger stöd för att vallmon ska kunna ersättas med träd och kaffebuskar. Bild: Hanna Päivärinta

I byn Pan Li är 95 hushåll med i projektet. Byborna berättar att vattenmängderna under monsuntiden har minskat betydligt under de senaste åren. Under torrtiden är vattenbrist rentav att vänta, om vattnet i källorna sinar.

”Det är bra att vi får skugga på sluttningarna i och med kaffebuskarna och träden, vi behöver mera vatten”, säger byinvånarna.

En liten, också lågt växande skog gör att vattnet cirkulerar långsammare, vilket ger tillgång till vatten under en längre tid efter regnperioden. En stor, flerskiktad skog ökar för sin del vattenmängden lokalt genom att träden i skogen suger upp vatten ur marken och låter det avdunsta via sina blad. Detta vatten kondenseras senare till regn i det tropiska klimatet.

Avskogningen är den tredje snabbaste i världen i Myanmar efter Indonesien och Brasilien. Olagliga avverkningar är allmänna, och en kartläggning av landets skogsresurser håller man först på att inleda. I de gränstrakter som kontrolleras av väpnade grupper pågår smuggling av värdefulla trädslag fortfarande trots ett officiellt avverkningsförbud.

Kaffe med en historia

UNODC:s projekt inleddes i Shanstaten år 2014, då de första kaffebuskarna och de träd som ger dem skugga planterades. Man strävar efter att stärka klimathållbarheten lokalt och erbjuda odlarna ett lagligt och ekonomiskt lönsamt alternativ att försörja familjen.

Phyo Ag Yin odlar i plantskolan silvergrevillea, ett träd som odlas för att ge skugga. Bild: Hanna Päivärinta

Från och med år 2014 har över 1 000 odlare i 60 byar kommit med i projektet. Totalt har nästan 800 hektar mark tagits i bruk för odling av kaffe och i någon mån också avokado.

De odlare som är med i projektet får i partier plantor av kaffebusken för 1,5 hektar. Som en viktig del av projektet har odlarna bildat ett andelslag, som svarar för kaffeförsäljningen och kontakterna till myndigheter och andra parter.

De första proven på kaffe har redan blivit klara.  Förhållandena i Shanstaten är ypperliga för kaffeodling, och nu har flera internationella inköpare visat intresse för produkten.

önsamt alternativ att försörja familjen.Från och med år 2014 har över 1 000 odlare i 60 by

”Kaffekvaliteten är ypperlig och det finns en skillnad jämfört med vanligt kaffe: här finns en historia bakom”, säger UNODC:s colombianska konsult Jaime Perez.

Finland stöder projektet med tre miljoner euro under åren 2016–2018.

Beaktansvärt med UNODC:s projekt är att det har bidragit till ett eldupphörsavtal mellan regeringen och de etniska grupper som kontrollerar området.

Hanna Päivärinta

Skribenten är informatör vid utrikesministeriets kommunikationsavdelning. Hon besökte Myanmar i månadsskiftet mars-april.

ilmastonmuutokset