Organisationer vill ha en människorättsorienterad politik av regeringen

Inom ministeriernas gemensamma nätverk av kontaktpersoner för grundläggande och mänskliga rättigheter som leds av utrikesministeriet bereder statsrådet en redogörelse om mänskliga rättigheter som ska överräckas till riksdagen hösten 2014. Redogörelsen täcker både Finlands internationella människorättsverksamhet och genomförandet av de grundläggande och mänskliga rättigheterna i Finland.

Utrikesministeriet ordnade ett till beredningen hörande offentligt utfrågnings- och diskussionstillfälle den 15 april 2014. I detta deltog nästan hundra representanter för civila medborgarorganisationer, laglighetsövervakningsorgan samt universitet och forskningsinstitutioner.

Foto: Raino Heinonen
På bild syns justitieministeriets direktör för enheten för demokrati, språk och grundläggande rättigheter Kirsi Pimiä, utrikesminister Erkki Tuomioja och utrikesministeriets människorättsambassadör Rauno Merisaari
På bild syns justitieministeriets direktör för enheten för demokrati, språk och grundläggande rättigheter Kirsi Pimiä, utrikesminister Erkki Tuomioja och utrikesministeriets människorättsambassadör Rauno Merisaari

Utrikesminister Erkki Tuomioja presenterade utgångspunkterna för redogörelsen om mänskliga rättigheter. Tuomioja betonade likriktningen på den internationella och inhemska verksamheten. 

”En mätare på den människorättsorienterade utvecklingen av vår lagstiftning är att vi på adekvat sätt nationellt förmår stadfästa (ratificera) de internationella människorättsavtal som vi har godkänt.  Och att vi på ett människorättspositivt sätt kan tillämpa och tolka rekommendationer vi fått av internationella övervakningsorgan för konventioner.”

Tuomioja ansåg det vara viktigt att grundlagens starka krav på den offentliga makten att trygga genomförandet av grundläggande och mänskliga rättigheter konsekvent styr regeringens lagberedning och politiska riktlinjer.

Ingen får försättas i fattigdom

Utrikesministern var bekymrad över de negativa effekter den långvariga ekonomiska recessionen orsakat för också på annat sätt utsatta befolkningsgrupper och personer.  Sådana här grupper i Europa är bl.a. gästarbetare, romer, äldre personer som bor ensamma samt fattiga barnfamiljer. Tuomioja hänvisade till linjebeslutet av Europeiska kommittén för sociala rättigheter om Grekland, enligt vilket budgetnedskärningar inte får vara diskriminerande och inte heller leda till att någon ska komma att ligga under fattigdomsgränsen.

Tuomioja dryftade också Ukrainakrisens effekt på den internationella människorättsdiskussionen.

”En upptrappning av det internationella läget och en allt starkare blockindelning skulle öka strävan efter att använda mänskliga rättigheter som insats staterna emellan. Det är viktigt att handla så att till exempel minoriteter som lever inom krisområden inte blir offer för situationen. Man måste fortsättningsvis konsekvent hålla fast vid respekterandet av den internationella rätten och rättsstatsprincipen”, konstaterade utrikesministern. 

”Det är viktigt att inse att tillväxtekonomier, såsom BRICS- och MINT-länderna, samt många andra stater som aktiverat sig i människorättsdiskussionen inte alls ur människorättssynpunkt formar någon enhetlig, västfientlig grupp. Det är uppenbart att människorättsdiskussionens multipolaritet och olikheterna i staternas synsätt och praxis ytterligare kommer att öka. Det innebär förstås

mer arbete för att hitta gemensamma ståndpunkter, men å andra sidan innebär detta möjligheter till samarbete över traditionella gränser för landsgrupper.” 

I datanätverk bör man respektera yttrandefrihet och integritetsskydd

I talturerna tog man också upp de mänskliga rättigheternas ställning i datanätverkens verksamhet och övervakning. ”Min åsikt är klar. Grundläggande och mänskliga rättigheter bör respekteras i allt utvecklingsarbete. Rätten att få väsentlig samhällelig information, skydd för privatlivet samt stödjandet och skyddet av människorättsförsvarare som utnyttjar datanätverk är utgångspunkter och mål för vår verksamhet. EU-domstolens färska beslut att för myndighetsbruk förbjuda sparandet av teleidentifikationsuppgifter i strid med EU:s stadga om grundläggande rättigheter klargör situationen på ett positivt sätt.

Foto: Raino Heinonen
I det offentliga utfrågnings- och diskussionstillfället om redogörelsen deltog nästan hundra representanter för civila medborgarorganisationer, laglighetsövervakningsorgan samt universitet och forskningsinstitutioner.
I det offentliga utfrågnings- och diskussionstillfället om redogörelsen deltog nästan hundra representanter för civila medborgarorganisationer, laglighetsövervakningsorgan samt universitet och forskningsinstitutioner.

I evenemangets paneldiskussion gick man igenom utmaningar i anslutning till yttrandefrihet, genomförandet av rättigheter för funktionshindrade personer samt genomförandet av ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter på lokal nivå.

Det är tänkt att redogörelsen ska fungera som regeringens långsiktiga generella riktlinje i människorättsfrågor. För de närmaste åren har statsrådet och olika ministerier godkänt program som ska styra genomförandet av grundläggande och mänskliga rättigheter. Exempelvis utrikesministeriets verksamhet styrs närmare av en skild människorättsstrategi och ett människorättspolitiskt verksamhetsprogram i anslutning till denna för åren 2013-2015. De hittas på adressen: http://formin.finland.fi/Public/default.aspx?nodeid=42553&contentlan=1&culture=fi-FI

  För första gången finns det också möjlighet att via webben påverka innehållet i redogörelsen. På webbplatsen Dinasikt.fi pågår en för alla öppen webbenkät om grundläggande och mänskliga rättigheter i Finland och Finlands utrikespolitik. Enkäten är öppen till och med den 30 april 2014 på adressen: https://www.otakantaa.fi/fi-(Linkki toiselle web-sivustolle.)FI/Selaa_hankkeita/Perus_ja_ihmisoikeudet_Suomessa.(Linkki toiselle web-sivustolle.)

För mera information om beredningen av redogörelsen: människorättsambassadör Rauno Merisaari samt projektassistent Tommi Palosaari.

ihmisoikeudet