Irland överväger fortfarande sitt deltagande i EU:s stridstrupper

Irland har noggrant följt Finlands och Sveriges samarbete vid bildandet av EU:s stridstrupper, trots att man själv inte ännu fattat beslut om deltagande. Utrikesminister Dermot Ahern bekräftade måndagen den 24 januari i Helsingfors att Irlands så kallade trippellås fortfarande bibehålls, dvs. att soldater inte kan sändas utomlands utan regeringens, parlamentets och FN:s godkännande.

Utrikesminister Dermot Ahern, som inledde sitt uppdrag hösten 2004 efter Irlands EU-ordförandeskap, anlände till Helsingfors på en blixtvisit måndag kväll den 24 januari. Som värd för besöket fungerade utrikesminister Erkki Tuomioja.

Ahern, som anlände från Stockholm, sade att han gärna regelbundet diskuterar med övriga militärt alliansfria EU-medlemsstater om aktuella EU-ärenden och andra internationella frågor.

Utvecklingen av EU:s försvarsdimension är en inrikespolitiskt känslig fråga i Irland, trots att landet traditionellt aktivt har deltagit i FN:s fredsbevarande insatser. Dessutom måste regeringen i sin EU-politik ta i beaktande den folkomröstning som kommer att anordnas om det konstitutionella fördraget och vars tidpunkt ännu inte har fastställts.

Katastrofen i Sydostasien visade att EU även aktivt bör utveckla sin civila krishantering. De båda ministrarna betonade att både Irland och Finland stöder detta arbete.

Ministrarna diskuterade även FN:s reformprocess och behovet av att beakta de små staternas intressen, särskilt när det gäller revideringen av säkerhetsrådet. Inom utvecklingssamarbetet är Irlands målsättning fortfarande 0,7 procent av bruttonationalprodukten, trots att utrikesminister Ahern medgav att det inte är lätt att träffa ett "rörligt mål" i ett Irland som kännetecknas av en snabb ekonomisk tillväxt.









FNB: Irland tänker fortsätta kräva FN-mandat

EU