Ny rapport om mänsklig utveckling betonar kulturell mångfald

Kulturell mångfald, som tagits upp som särskilt tema i årets rapport om mänsklig utveckling (Human Development Report), är ett mycket aktuellt och omdebatterat ämne, konstaterade Taisto Huimasalo, biträdande avdelningschef för utrikesministeriets avdelning för globala frågor, i samband med att rapporten offentliggjordes i Helsingfors i torsdags. Tyvärr framställs kulturell mångfald ofta enbart i negativt ljus, som kulturkrockar, såsom när det gäller shiiterna och sunnimuslimerna i Irak eller fallet med den islamska sharia-lagen och den världsliga lagen i Nigeria.

Anna Stjärneklint, regiondirektör för FN:s utvecklingsprogram UNDP i Albanien, berättade vid tillställningen att rapporten om mänsklig utveckling avlivar flera myter om kulturell mångfald. Rapportens budskap är att man borde respektera olika kulturella identiteter, att människorna borde ha rätt att använda sitt eget språk i sitt vardagliga liv och rätt att utöva sin religion. 900 miljoner människor i världen har inte denna frihet. I rapporten betonas att grupper med olika kultur kan leva tillsammans och bibehålla sina särdrag samtidigt som de är medborgare i samma stat. I central ställning när det gäller stödande av kulturell mångfald är de olika gruppernas deltagande i det politiska livet, garanterad religionsfrihet, integrering av traditionella rättsliga normer och institutioner i rättssystemet, en språklagstiftning som stöder flerspråkighet och en rättvis socioekonomisk politik.

Befolkningsförbundets direktör Ismo Söderling påminde att den kulturella mångfalden måste stödas även i Finland, "här har man ju haft för vana att blunda för detta och hoppas att antalet utlänningar skall förbli så lågt som möjligt". I Finland är till exempel alla religiösa högtidsdagar lutherska och arbetslöshetsgraden bland utlänningar är flera gånger högre än bland finländare. Rapporten om mänsklig utveckling 2004(Linkki toiselle web-sivustolle.)



I rapporten gör man dessutom en rangordning av världens länder när det gäller mänsklig utveckling. Som mätare används förutom det traditionella BNP per capita även förväntad livstid, utbildningsnivå och läskunnighet. Finland placerade sig på trettonde plats i denna rangordning. På första plats kom för fjärde gången i rad Norge och i slutändan placerade sig länder söder om Sahara, såsom Niger och Sierra Leone.

Söderling kommenterade resultaten med att påminna att skillnaderna mellan industristaterna i toppen av listan var mycket små. Däremot är det skäl att oroa sig över de länder som klarade sig sämst där avståndet till de bästa är enorm och knappt har minskat under åren. Utöver mänsklig utveckling har man i rapporten jämfört olika länder i fråga om mänsklig fattigdom samt könsrelaterad utveckling och ekonomisk och politisk jämställdhet.

Enligt biträdande avdelningschef Huimasalo har Finlands regering väl insett att utvecklingspolitiken måste vara heltäckande, det räcker inte med enbart utvecklingsbistånd. Därför har man i år utarbetat nya anvisningar för Finlands utvecklingspolitik, inklusive prioriteringar. Politiken grundar sig på FN:s millenniemål och lämpar sig väl för att stöda kulturell mångfald. Finland stöder till exempel beaktandet av olika kulturer och språk i undervisningen, främjandet av samarbete mellan etniska grupper för att förebygga och lösa konflikter samt stöder de mänskliga rättigheterna både som en del av alla sina program som med hjälp av särskilda program.