Människorättsambassadör Rauno Merisaari: Vi måste hålla fast vid de mänskliga rättigheternas universalitet
På den senaste tiden har det förts diskussioner om Finlands internationella människorättsprofil ända upp i den högsta statsledningen. Det har varnats för att driva mänskliga rättigheter blint och självgott.
Finlands ambassadör för mänskliga rättigheter Rauno Merisaari, som inledde sitt uppdrag vid utrikesministeriet i september, tycker att det är positivt att de mänskliga rättigheterna diskuteras också av andra än aktivisterna.
”Vi har gått framåt när ingen mera ifrågasätter att de mänskliga rättigheterna är en del av vår utrikespolitik. Diskussionen handlar i stället om hur man ska främja dem i våra internationella relationer. Förhoppningsvis fortsätter diskussionen”, konstaterar Merisaari.
Det gynnar också Finland att internationell rätt respekteras
Frågan om relationen mellan mänskliga rättigheter, värderingar och nationella intressen måste klarläggas, anser den nya ambassadören. De mänskliga rättigheterna är inte västerländska värderingar fastän de traditionellt framhållits just i väst.
De mänskliga rättigheterna är universella och universaliteten har befästs genom juridiskt bindande internationella konventioner, som länder både i öst, i väst, i norr och i syd har ratificerat.
”För ett land av Finlands storlek eller en människa i svag ställning är det viktigt att internationella förbindelser efterlevs. Annars lever vi på den starkastes villkor”, tror Merisaari.
De mänskliga rättigheternas universalitet är med andra ord också i Finland intresse.
”Det är givet att våra värderingar som ingår i vår egen grundlag också syns i vår verksamhet, till exempel att vi lyfter fram kvinnor och i allmänhet diskriminerade grupper eller att vi betonar ekonomiska och sociala rättigheter. Men också det grundar sig på internationella överenskommelser.”
Dialog med civilsamhället
Till Finlands starka sidor när det gäller de mänskliga rättigheterna räknar Merisaari att vi är beredda att diskutera våra egna brister och att vi kan berätta om våra framgångar utan att kräva att andra ska göra precis som vi.
Den konstruktiva dialogen mellan statliga tjänstemän och civilsamhället har också väckt intresse när Finland rapporterat till internationella människorättsorgan.
”Jag strävar också själv efter att främja utrikesministeriets öppna samarbete med civilsamhället. På det sättet har vi bättre möjligheter att driva våra långsiktiga mål.”
Förutom att representera Finland internationellt ingår det också i människorättsambassadörens uppgifter att delta i politiska förhandlingar och processer, såsom statsrådets redogörelse om de mänskliga rättigheterna, ett regelverk för handeln samt den europeiska politiken angående romer.
Demokratipolitiken är något som Merisaari har fått ärva av sin föregångare.
”Jag har goda förutsättningar på två sätt. För det första har vi nyligen godkänt utrikesförvaltningens strategi och handlingsprogram för de mänskliga rättigheterna , så de stora målen, att minska diskriminering och öka öppenhet, är klara. Och min föregångare ambassadör Ann-Marie Nyroos som nu flyttat till ambassaden i Köpenhamn lämnade ett gott arv efter sig.”