Mänskliga rättigheter är en väsentlig del av Finlands utrikespolitik

En viktig del av Finlands utrikespolitik är att lyfta fram mänskliga rättigheter i internationella forum. I Finlands ståndpunkter lyfter man fram kvinnors, flickors och urbefolkningars rättigheter, försvar av minoriteter, ekonomiska och sociala rättigheter samt samarbete med medborgarsamhället.

Så har det inte alltid varit. Förändringen skedde snabbt och var betydande under åren efter kalla kriget.

För tjugo år sedan grundades en enhet för politiska frågor gällande mänskliga rättigheter vid utrikesministeriet på initiativ av dåvarande utrikesminister Tarja Halonen. I början av 1995 blev Finland medlem av Europeiska unionen, och man ville ha en särskild enhet för att sköta människorättspolitik, precis som i andra EU-länder.

Ann-Marie Nyroos berättar om hur rättigheter för kvinnor ännu inte var en tyngdpunkt inom utrikespolitiken på 1990-talet.

”Syftet med enheten för människorätt var att garantera att mänskliga rättigheter beaktas inom alla delområden av utrikes- och säkerhetspolitiken. På den tiden var de mänskliga rättigheternas roll inom säkerhet och handelspolitiken ännu något nytt för många”, konstaterar enhetens första chef Ann-Marie Nyroos, numera Finlands ambassadör i Köpenhamn.

Då Finland vid ingången av 1990-talet anslöt sig till Europarådet och dess konvention om de mänskliga rättigheterna grundades också delegationen för internationella frågor om mänskliga rättigheter i anslutning till utrikesministeriet. Delegationen, som bestod av medborgarorganisationer och forskare, leddes av Peter Stenlund. ”Vi ville öka öppenheten och samarbetet med medborgarsamhället inom människorättspolitiken”, konstaterar Nyroos.

Människorättspolitiken på lång sikt

Guldåldern för främjande av mänskliga rättigheter anses vara 1990-talet. Även tillvägagångssätten inom den finska människorättspolitiken började stärkas och man tog ställning till mänskliga rättigheter också landsspecifikt beroende på regeringens attityder och åtgärder i respektive land. ”Inom Europeiska unionen och Finland fanns det avvikande åsikter i synnerhet om hur man förhöll sig till människorättssituationen i Kina och FN-resolutionen som behandlade detta. Detta var ett politiskt sett stort och känsligt ämne”, erinrar sig Nyroos.

År 1998 skrev man för första gången in principer, tyngdpunkter och verksamhetsmetoder för människorättspolitiken i en redogörelse som lämnades till utrikesutskottet. Vid sidan av rättigheter för minoriteter och urbefolkningar slog man också fast rättigheter för kvinnor och barn som en tyngdpunkt.

För minoriteternas del betonades rättigheter för romer samt den mångfaldiga diskriminering som flickor och kvinnor inom minoriteter utsätts för.

Nyroos framhäver Finlands höga profil då det handlar om att främja kvinnors rättigheter internationellt. ”Att uppmärksamma könsperspektivet i FN:s resolutioner var utmanande, likaså sexuella rättigheter och att erkänna våld i nära relationer som ett brott mot mänskliga rättigheter.

Människorättskonventioner och aktörer bör försvaras

Huruvida de mänskliga rättigheterna ska gälla universellt prövas nu mer än tidigare.  Den nuvarande chefen för enheten för människorättspolitik Nina Nordström betonar immuniteten hos den internationella rätten och människorättsförfattningarna. ”Då rättigheter ifrågasätts är det viktigt att försvara den internationella rätten samt befogenheterna och resurserna hos de organisationer som främjar mänskliga rättigheter”.

Nina Nordström betonar internationell rätt nu, då mänskliga rättigheter ifrågasätts.

Som exempel lyfter Nordström fram Europarådet, som behövs eftersom mänskliga rättigheter har börjat ifrågasättas även inom delar av den Europeiska unionen.  Finland förbereder sig för ordförandeskapet i rådet för den period som inleds i slutet av 2018.

Nordström gläder sig över att man gått framåt när det kommer till att stärka mänskliga rättigheter inom olika delar av utrikespolitiken. ”Den mest framstående prestationen är en utvecklingspolitik som grundar sig på mänskliga rättigheter. Det har skett mycket positivt också på andra punkter, men det finns mycket arbete kvar”, konstaterar Nordström.

Några av de ämnen som Nordström lyfter fram som aktuella inom människorättspolitiken är stödet för dem som försvarar mänskliga rättigheter och mänskliga rättigheter inom företagsverksamhet.

En modern expertenhet

Enheten för politiska frågor gällande mänskliga rättigheter, i utrikesministeriets kodsystem kallad POL-40, är framför allt en expertenhet som sköter internationella organisationer, ärenden som rör jämställdhet samt mänskliga rättigheter inom invandring.

Vid enheten arbetar också tre ambassadörer: Rauno Merisaari med mänskliga rättigheter och demokrati, Anne Lammila med jämställdhet och Riitta Resch bland annat med att inleda Finlands kandidatkampanj för FN:s råd för mänskliga rättigheter för åren 2022-2024.

Förutom Nyroos och Nordström har också Johanna Suurpää, Sofie From-Emmesberger och Erik Lundberg varit enhetschefer.

Den internationella dagen för mänskliga rättigheter firas den 10 december.

Rauno Merisaari

Skribenten är ambassadör för mänskliga rättigheter och demokrati vid utrikesministeriet

demokratia
ihmisoikeudet