Intervju: Frågor till minister Kai Mykkänen om handelspolitik och utvecklingspolitik
Kai Mykkänen, som är inne på sin första fyraårsperiod som riksdagsledamot, utnämndes till utrikeshandels- och utvecklingsminister den 22 juni 2016. Vad funderar den nye ministern på i början av sin mandatperiod? Hur ser han på Finlands handelspolitik och utvecklingspolitik? Kan vi förvänta oss ändringar i utrikesministeriets linje – och i så fall i vilken riktning? Minister Mykkänen svarar.
Vilka är de viktigaste målsättningarna under din ministerperiod?
Inom utrikeshandeln är mitt viktigaste mål att hjälpa finländska företag att internationaliseras. Där ingår allt från att främja frihandel och utveckla Team Finland-arbetet till att hitta lösningar till flaskhalsarna i finansieringen till små och medelstora företag. Vi måste fundera noga på hur vi får finländska företag att på ett fördomsfritt sätt ta tag i internationella möjligheter och hur vi kan väcka intresse för internationalisering särskilt bland våra små och medelstora företag. Vi ska komma på vad vi kan vi göra för att vara åtminstone lika bra, och helst bättre, än de andra nordiska länderna på att stödja företagens internationalisering.
När det gäller utvecklingspolitiken vill jag komma underfund med hur vi bäst kan hjälpa utvecklingsländerna att på ett hållbart sätt stå på egna ben. Jag tror själv starkt på att frihandel och den privata sektorn spelar en avgörande roll även på detta område. Visserligen har också traditionellt bistånd en viktig roll i vissa bräckliga stater och inom vissa sektorer. Jag ser ändå inget motsatsförhållande här: rättsstaten och god förvaltning är avgörande för investeringar, som sedan i sin tur skapar arbetstillfällen. När vi hjälper länder att stärka sin egen skattebas kan de sedan i sin tur erbjuda sina medborgare – pojkar och flickor, män och kvinnor – basservice, hälsovård och utbildning.
UTVECKLINGSSAMARBETE
Har du egna erfarenheter av utvecklingsländer? Vad är din relation till utvecklingspolitik och utvecklingssamarbete?
Min egen erfarenhet begränsar sig ärligt talat till resor och läsning. Jag har å andra sidan alltid varit den typ av resenär som intresserar sig för olika samhällen och funderar på hur deras strukturer skiljer sig från våra. Något som särskilt fastnat i mitt minne är de ytterst primitiva förhållandena på landsbygden i Laos, som jag upplevde en sommar när jag tågluffade med några kompisar genom Ryssland, Mongoliet, Kina och Laos till Thailand. Jag anser av utvecklingssamarbetet är en ytterst viktig del av vårt arbete. Jag vill särskilt utveckla samarbetets effektivitet och föra fram vad man får till stånd genom Finlands insatser.
Kommer Finland också i framtiden att arbeta för att förbättra kvinnors och flickors ställning?
Garanterat. Att förbättra kvinnors och flickors ställning kommer i likhet med de andra prioriteterna att förbli hörnstenar i vårt arbete. Vi ska nu reda ut hur de här prioriteterna ska omsättas i praktiken i våra partnerländer och här kommer jag säkert att lämna mitt eget avtryck.
Att förbättra kvinnors ekonomiska ställning är viktigt för utvecklingen i fattiga länder. Kvinnors bristande påverkansmöjligheter när de gäller ekonomiska frågor orsakar världsekonomin stora förluster.
Kvinnors och flickors utbildning är också att största vikt. De är ofta de första som blir utan utbildning och för att samhällen på allvar ska komma på fötter behövs allas kunnande och arbetsinsatser. Som utrikesminister Soini sade i Björneborg på sommaren: ”Det land som försummar hälften av sin styrka, flickorna och kvinnorna, är dumt.”
Jämställdhet är också en viktig fråga för mig personligen. Finland har en lång historia när det gäller jämställdhet och vi kan vara stolta över att finländska kvinnor kan fungera som exempel internationellt både inom näringslivet, i politiken och när det gäller utbildningsnivå. Men jämställdheten är inte färdig i Finland heller, vi ska inte invagga oss i en sådan uppfattning. Jag vill också påminna om att de finländska männen har en viktig roll. I Finland delar männen på ansvaret för hemmet och familjen i högre grad än i många andra OECD-länder – det är också min egen avsikt och jag tänker framhålla den här aspekten både i Finland och internationellt.
HANDELSPOLITIK
Sanktionerna mot Ryssland har klämt åt Finlands handel med Ryssland. Vad tänker du göra för att handeln med Ryssland ska återhämta sig och Finlands konkurrenskraft förbättras? Borde sanktionerna avvecklas?
Sanktionernas inverkan på Finlands handel med Ryssland överdrivs ofta, över 90 procent av vår export är oberoende av sanktionerna. Handeln går inte dåligt på grund av sanktionerna utan på grund av att priset på olja halverats, vilket fått köpkraften att kollapsa. På grund av att rubelns värde kostar en kopp kaffe på Esplanaden i rubel idag nästan dubbelt så mycket som för tre år sedan.
Som ordförande för den ekonomiska samarbetskommissionen mellan Finland och Ryssland ska jag i vilket fall som helst göra mitt bästa för att hjälpa finländska företag på den ryska marknaden. Samarbetskommissionen samlas åter i november efter ett par års paus, men det praktiska arbetet pågår hela tiden vid utrikesministeriet och vid våra beskickningar i Moskva, S:t Petersburg, Petrosavodsk och Murmansk.
När man talar om sanktionerna borde man alltid minnas varför vi i EU beslutade införa dem – Ryssland bröt mot internationell rätt. Här är vi och förblir vi en del av en enad västerländsk front. Finlands historia visar att den internationella rätten och att den efterlevs är en garant för vår självständighet och vår säkerhet. Jag tror inte att någon här önskar att väst skulle acceptera kränkningar av den internationella rätten.
Vad har de exportfrämjande resorna för funktion idag? Hur mäter du framgång inom denna sektor?
De exportfrämjande resorna har en betydelse särskilt på sådana marknader där staten har en stark roll. Det finns fortfarande mycket sådana länder utanför Europa. Man måste visserligen minnas att en resa inte avgör någonting. Det behövs noggranna planer, god förberedelse om vart och med vilken tidtabell det lönar sig att resa, och framför allt uppföljning av de kontakter som knutits under mötena. I uppföljningsarbetet kan och bör Team Finland stödja företagen, men vi ska också minnas att det sist och slutligen är företagen själva som gör affärerna.
HÅLLBAR UTVECKLING OCH MÄNSKLIGHETENS GEMENSAMMA UTMANINGAR
Vad anser du är mänsklighetens största utmaning just nu? Vad borde man göra åt saken?
Klimatförändringen. Vi ser redan nu hur den driver människor från sina hem. Till all lycka har vi i Finland expertis om miljöteknik. Genom att exportera vårt kunnande kan vi på ett betydande sätt påverka världens koldioxidsutsläpp. Finlands ekologiska fotavtryck är bara kring en promille, men om vi kan sprida våra banbrytande lösningar till resten av världen kommer vår insats för att lösa problemen att vara minst tio gånger större.