Globaliseringen kräver omedelbara beslut

Vid representationschefsmötet diskuterades på onsdagen Finlands konkurrenskraft i en allt mer globaliserad värld. Finlands utarmning måste förhindras genom politiska beslut, ansågs i diskussionerna. Globaliseringens hot måste åtgärdas nu, besluten får inte skjutas på framtiden. Överdirektör Anne Brunila från finansministeriet och generaldirektör Raimo Väyrynen från Finlands Akademi ingick i panelen "Finland i en globaliserad värld". Generaldirektör Sixten Korkman från Europeiska unionens råd höll för sin del ett separat inlägg om Europas konkurrenskraft.

Överdirektör Brunila, som fungerar som ordförande för styrgruppen för statsrådets utredning om Finland i världsekonomin, presenterade resultaten från den nyligen utkomna mellanrapporten om utredningen. Hon betonade att globaliseringen inte är något nytt fenomen. Den bör inte heller ses som ett hot, utan framför allt som en möjlighet.

Även generaldirektör Väyrynen fastställde som utgångspunkt att den kontinuerliga ekonomiska globaliseringen har varit till stor nytta för Finland under de senaste årtiondena. En liten ekonomi som Finlands skulle aldrig ha kunnat nå nuvarande utvecklingsnivå endast med den inhemska marknadens hjälp. Även för företagen har internationaliseringen snarare varit en positiv än en negativ företeelse. Inom denna internationalisering utgör dock den så kallade kunskapsintensiva verksamhetens flykt från Finland en betydande utmaning.

Svar på globaliseringens utmaningar

Väyrynen ansåg att vi bör svara på globaliseringens utmaningar genom att konsekvent utveckla våra kunskaper. I anslutning till detta behöver vi en mera selektiv och omfattande vetenskaplig och teknologisk politik. Även de offentliga och de privata investeringarna bör fortsätta så att ekonomins dynamik utvecklas.

Brunila tog upp mellanrapportens rekommendationer inom tre sektorer, dvs. know-how, ökad öppenhet och förnyelse. I rekommendationerna nämns bland annat följande:
- de offentliga resurserna för forskning och utveckling bör ökas med minst 7 procent per år,
- ökade satsningar på kunskaper inom affärsverksamhet, tillväxtföretag och produktion av tjänster,
- rekryteringen av utländsk kompetens till Finland bör främjas,
- skapandet av nätverk mellan företag och nätverk med anknytning till innovation på tillväxtmarknaderna bör främjas, och
- sänkningarna inom arbetsbeskattningen bör fortsättas på alla inkomstnivåer.

Staterna ansvarar själva för sin konkurrenskraft

Generaldirektör Sixten Korkman från Europeiska unionens råd har analyserat Europeiska unionens konkurrenskraft och gjorde bedömningen att EU:s medlemsstater i stort sett själva ansvarar för sin konkurrenskraft utan hänsyn till beslut och linjedragningar på EU-nivå. Problematiken vad gäller konkurrenskraften är mycket mångfacetterad. Medlemsstaternas uppgift är att försöka ge goda allmänna förutsättningar, spelregler och lämpliga statliga incitament för att skapa förutsättningar för en god konkurrenskraft.

När man ser på konkurrenskraften på en mera konkret nivå borde man vid beslutsfattandet i medlemsstaterna se till att den offentliga sektorn till sin storlek är måttlig, att branscher som inte är konkurrenskraftiga inte får för mycket stöd och att onödig reglering avskaffas och osund skattekonkurrens undviks. Man bör satsa på framtiden och när det gäller så kallad social rättvisa bör man snarare söka offensiva än defensiva lösningar.

Korkman påminde om att strävan efter stabilitet redan är ett mångtusenårigt fenomen. Redan Bibelns Josef höll i minnet att det efter sju feta år kan komma sju magra år. Trots att det behövs någon slags offentlig makt är det skäl att komma ihåg att de offentliga utgifterna är kopplade till prisstabiliteten. Med andra ord bör man se till att de offentliga utgifterna hålls i schack. Till detta syftar även tillväxt- och stabilitetspakten, som inte är så dålig som vissa försöker påstå. Stabiliteten bör dock granskas på medellång och lång sikt, inte med ett alltför kort tidsspann.

Politiska beslut avgörande

Alla föredragshållare var eniga om att en mångsidig diskussion om Finlands konkurrenskraft är till nytta. Diskussionen skapar en god grund för det politiska beslutsfattandet, som naturligtvis är ännu viktigare än diskussionen. Finlands utarmning måste förhindras med politiska beslut, ansågs i diskussionen. Globaliseringens hot måste åtgärdas nu, besluten får inte skjutas på framtiden. Av denna anledning räknas i utredningen om Finland i världsekonomin även upp konkreta lagar och föreskrifter som bör ändras om de rekommendationer som framförs i mellanrapporten genomförs.

I mellanrapporten om utredningen koncentrerar man sig särskilt på en reform av den ekonomiska strategi och sysselsättningsstrategi som baserar sig på högt kunnande och på att öppna det finländska samhället för utländsk kompetens och investeringar. I den slutliga rapporten, som färdigställs senare i år, tas dessutom upp bland annat en analys av branschspecifika konkurrensfaktorer och en översyn av arbetsmarknaden, lönesammansättningen och till stora delar även beskattningen. Mellanrapporten om utredningen Finland i världsekonomin(Linkki toiselle web-sivustolle.)