Globalt partnerskap ger kraft att genomföra de gemensamma målen
Företrädare för utvecklingsländer, givarländer, nationella parlament, det civila samhället och den privata sektorn sammanträdde i Nairobi och enades om att ändra utvecklingssamarbetets verksamhetskultur för att vi ska kunna uppnå de globala målen för hållbar utveckling.
Hållbar utveckling kan endast uppnås genom samarbete. Den 30 november till 1 december samlades olika aktörer i Globala partnerskapet, ett nätverk som fokuserar på hur det lönar sig att handla. Under mötet enades man om fyra centrala principer som ska styra alla aktörer inom utvecklingssamarbetet: man ska agera utifrån utvecklingsländernas egna prioriteter och utnyttja deras egna nationella system, fokusera på resultat, inkludera alla och vara öppna och redovisningsskyldiga varandra. Den gemensamma förbindelsen skrevs in i slutdokumentet för högnivåmötet i Nairobi.
”Det bästa med Globala partnerskapet är att de gemensamma principerna följs upp regelbundet på landnivå”, konstaterade biträdande avdelningschef Riikka Laatu som ledde den finska delegationen vid mötet. ”En rapport om vilka framsteg som gjorts sedan 2011 gavs ut i Nairobi och den visar att det har gjorts många reformer enligt principerna om bättre effektivitet i biståndet. Nästan alla utvecklingsländer har nu en egen utvecklingsplan där de fastställer sina prioriteringar, och som vi biståndsgivare kan stödja oss på. Rapporten pekar också tydligt på vissa svagheter. Vi biståndsgivare har till exempel inte blivit bättre på att utnyttja utvecklingsländernas nationella system, utan vi har fortsatt upprätthålla våra egna förvaltnings- och finansieringssystem på landnivå. Här bör vi bättra oss eftersom det att man använder lokala system också stärker dem”, fortsätter Laatu.
Nya behov, nya möjligheter
Förändringarna i världen utmanar de traditionella biståndsaktörernas ställning och metoder och kräver tydliga spelregler. Många utvecklingsländer har blivit eller håller på att bli medelinkomstländer och har i samband med det börjat stödja andra fattiga länder. I Globala partnerskapet är det frågan om principer som alla kommer överens om tillsammans, en verksamhetskultur, och då är det viktigare än någonsin att hålla fast vid överenskomna principer för att förbättra effektiviteten.
Under mötet framfördes också ett önskemål om att de nationella parlamenten ska ha en starkare roll i utvecklingssamarbetet och över lag i främjandet av hållbar utveckling. Riksdagsledamoten Saara-Sofia Sirén (saml.) ingick i Finlands delegation vid mötet.
”Det är motiverat att fundera på hur parlamenten kunde delta i att främja de här globala frågorna bättre än idag. Under parlamentarikernas möte diskuterade vi till exempel beskattningsförfaranden och den privata finansieringens roll i utvecklingssamarbetet. Det mest stabila sättet att öka utvecklingsfinansieringen är att stärka den nationella finansieringen, till exempel genom beskattning, med det krävs också privata aktörer för att det ska ske utveckling. Det behövs transparens i samarbetet, och till exempel när det gäller rapporteringen borde parlamenten ha en starkare roll”, säger Sirén.
Under högnivåmötet uppmärksammades också att man måste förbättra verksamhetsförutsättningarna för civilsamhället och den privata sektorn, kvinnornas rättigheter, barns och ungdomars deltagande och mottot för hela Agenda 2030: ”Leave no one behind”. Slutdokumentet betonade också vikten av att alla partner samarbetar för att uppnå positiva resultat i bräckliga stater och konfliktområden.
Globala partnerskapet grundades under högnivåmötet i Busan 2011. Det är ett nätverk med flera olika slag av parter, bland annat 161 stater, internationella organisationer, representanter för civilsamhället och den privata sektorn, filantropiska stiftelser, parlament och lokalförvaltningar. Det globala partnerskapet har sina rötter i den process för att öka biståndets effektivitet som utgick från Parisdeklarationen, ett dokument som antogs 2005 om att effektivera utvecklingssamarbetet.
Suvi Virkkunen och Sari Lehtiranta
Sari Lehtiranta är enhetschef och Suvi Virkkunen är rådgivare vid utrikesministeriets utvecklingspolitiska avdelning. Båda deltog i mötet i Nairobi.