Talan mot EU-medlemsstaterna väcks allt oftare

Talan som väcks mot medlemsstater som underlåtit at iaktta gemenskapens lagstiftning väcks allt oftare, sade EG-domstolens grekiske ordförande Vassilios Skouris måndagen den 20 september i Helsingfors. Jag är inte nöjd med denna utveckling, eftersom varje talan som väcks innebär att det har skett ett brott mot EG:s regelverk. Vi skulle hellre behandla dessa fall i form av förhandsavgöranden, fortsatte Skouris.

Gemenskapens lagstiftning är komplicerad och ofta resultatet av kompromisser, men den har utarbetats av medlemsstaterna själva. Vissa länder iakttar bestämmelserna sämre, vissa bättre, såsom Finland, tillade Skouris. Ofta är det helt enkelt fråga om tid, man har inte tillräckligt snabbt hunnit ändra den nationella lagstiftningen så att den motsvarar gemenskapens lagstiftning.

EG-domstolens ordförande Skouris genomförde ett dagslångt besök i Helsingfors måndagen den 20 september. Han besökte riksdagen och föreläste vid utrikesministeriet om temat "The European Court of Justice: Current Trends and Perspectives". Med på besöket följde även EG-domstolens domare Allan Rosas.

EU:s utvidgning har lett till förändringar inom domstolen, som har sitt säte i Luxemburg. Antalet domare har ökat från femton till tjugofem och antalet språk från elva till tjugo. Även domstolens personalantal har ökat från 1 200 till 2 000. Detta innebär nya utmaningar för domstolens verksamhet, som till exempel tryggandet av en effektiv verksamhet i en flerspråkig miljö. Domstolen förberedde sig för utvidgningen i god tid. Man inledde genomförandet av reformer för en ökad effektivitet två år före utvidgningen. I och med utvidgningen förväntas även antalet mål öka. Det finns emellertid ännu inga tecken på hur många eller hurudana fall som är att vänta, fortsatte Skouris. Enligt Skouris kan de nya ländernas anslutning eventuellt gå smidigare än tidigare, eftersom de nya medlemsstaterna var väl förberedda för utvidgningen. Situationen var en annan till exempel när Grekland gick med i unionen, konstaterade Skouris om sitt eget hemlands anslutning.

Skouris har fungerat som domare vid EG-domstolen sedan 1999 och sedan i fjol som domstolens ordförande. Under denna tid har antalet mål varit ungefär konstant, ca femhundra per år, men de har blivit mera komplicerade, konstaterade Skouris.

Skouris förväntar sig inte att det nya konstitutionella fördraget skall medföra några större förändringar i domstolens verksamhet. Det nya är att EU i och med det konstitutionella fördraget blir en juridisk person och att det konstitutionella fördraget ersätter de tidigare fördragen. Detta kan till och med leda till att gemenskapens lagstiftning blir lättfattligare, även om det nya fördraget omfattar över 400 artiklar, sade Skouris. Det är möjligt att EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna som integrerats i fördraget kommer att kräva vissa nya åtgärder av domstolen, men jag förväntar mig inga dramatiska förändringar, tillade Skouris.