Frihandelsavtalet mellan EU och Kanada öppnar nya marknadsmöjligheter särskilt för små och medelstora företag

Utrikesministeriet har hos Statens ekonomiska forskningscentral (VATT) låtit göra en utredning om de ekonomiska konsekvenserna av det övergripande avtalet om ekonomi och handel mellan EU och Kanada (CETA). Enligt utredningen gynnar avtalet särskilt små och medelstora finländska företag.

CETA är det mest ambitiösa av alla de handelsavtal som EU har ingått och det öppnar nya möjligheter även för finländska företag. Avtalet syftar till att avveckla särskilt sådana handelshinder som har höjt de fasta exportkostnaderna och därigenom försvårat exportutsikterna och marknadstillträdet för små och medelstora företag (SMF). I sin utredning bedömde VATT att just dessa företag drar den största nyttan av avtalet. Hittills har SMF-företagens export av varor och tjänster till Kanada varit liten.

Tillväxt främst för tjänstehandeln

Avtalet innebär en omfattande avreglering av tjänstehandeln och de offentliga upphandlingarna. Enligt utredningen har avtalet troligen positiva effekter för Finland, eftersom 30–50 procent av det inhemska förädlingsvärdet inom exporten från Finland till Kanada kommer från exporten av tjänster.

Hittills är det mest större finländska företag som har etablerat sig på den kanadensiska marknaden. Även dessa väntas dra nytta av avtalet, men proportionellt sett mindre än SMF-företagen. Avtalet väntas alltså öka tjänstehandeln mellan Finland och Kanada, och dessutom uppskattas handelsströmmarna inom handeln av motorfordon och andra transportmedel mer än fördubblas. Också inom metall- ja elektronikindustrin emotses en betydande tillväxt. I proportion till den totala exporten till världsmarknaden inom dessa branscher är förändringarna ändå relativt små.

De totala konsekvenserna blir måttfulla men positiva

För hela Finlands ekonomi väntas konsekvenserna av CETA vara små men positiva. Avtalets inverkan på bruttonationalprodukten uppskattas vara ca 0,04 procent, vilket är något högre än i EU i genomsnitt. Detta beror på att många av Finlands viktigaste exportprodukter till Kanada bedöms höra till de produktgrupper som gynnas mest av avtalet. Under de senaste åren har det inhemska förädlingsvärdet av Finlands export till Kanada motsvarat ca 0,2–0,3 procent av Finlands bruttonationalprodukt.

Finland understöder en avtalsbaserad avreglering av handeln och anser att frihandelsavtalet med Kanada är en viktig etapp i utvecklingen. För närvarande är CETA under ratificering i EU-ländernas parlament, så också i Finlands riksdag. Avtalet trädde i kraft provisoriskt den 21 september 2017. Utrikesministeriet uppmuntrar företag att redan nu aktivt ta vara på de möjligheter avtalet erbjuder.