Do no harm – de mänskliga rättigheterna som konkurrensfaktor

”Företag kan vara goda partner när det gäller att verkställa de globala målen för hållbar utveckling, men de är inte det automatiskt. Det behövs sporrar och skyldigheter”, säger John Morrison, chef för Institute for Human Rights and Business.

John Morrison talade under det utvecklingspolitiska seminariet Business Forum som ordnades av utrikesministeriet i Helsingfors den 28 februari. Tema för seminariet var företagande och mänskliga rättigheter. FN:s vägledande principer för företagande och mänskliga rättigheter Guiding Principles on Business and Human Rights, som publicerades 2011, fungerade som utgångspunkt för diskussionen.

De mänskliga rättigheterna har också en central roll i Agenda 2030 och de 17 globala målen för hållbar utveckling som FN:s medlemsländer godkände i september förra året. De nya globala målen ska styra arbetet för hållbar utveckling i hela världen fram till år 2030.

Den privata sektorn och framför allt ansvarsfullt företagande har en viktig roll i verkställandet av målen.

Utgångspunkten är att företag ska respektera internationella avtal och FN:s principer för företagande och mänskliga rättigheter, och därför bör utvärdera konsekvenserna av sin verksamhet.

John Morrison är nöjd över att de mänskliga rättigheterna har fått en framträdande roll i diskussionen om företagende. Samtidigt påminner han om att hållbar utveckling inte handlar om ”att göra gott” i samband med ett projekt eller partnerskap: ”Det är frågan om en övergripande approach i hela affärsverksamheten”, säger han.

”Ansvarstagande handlar inte om enskilda projekt utan om en övergripande approach”, påminner John Morrison. Foto: Kirsi Pere

Institutionaliserade överträdelser av de mänskliga rättigheterna allra svårast

Enligt FN:s principer för företagande och mänskliga rättigheter har företagen en skyldighet att respektera de mänskliga rättigheterna. Konsekvensanalys (human rights due diligence) är frågan om en pågående process genom vilken förtagen identifierar och förebygger skadliga effekter som deras verksamhet kan ha med tanke på de mänskliga rättigheterna och sedan fastställer hur de ska ingripa i dessa.

”Det är svårast med institutionaliserade överträdelser av de mänskliga rättigheterna, då de har blivit så etablerade att de inte mera märks eller så tror man att de inte går att åtgärda. Det kan till exempel vara frågan om våld mot kvinnor eller barnarbetskraft”, säger Morrison.

Man kan fråga sig om inte barnarbetskraft och synen på barns ålder är kulturellt betingade, men svaret är entydigt: enligt internationella arbetsorganisationen ILO:s standard är gränsen 15 eller 18 år, beroende på arbetet.

Fastän den egna verksamheten i princip skulle vara ansvarsfull kan det finnas problem i underleverantörernas verksamhet eller på annat håll i värdekedjan, och de kan vara svårare att åtgärda. Enligt Anna Triponel från SHIFT som verkar som konsult gällande implementeringen av FN:s principer för företagande och de mänskliga rättigheterna, handlar det framförallt om att utöva sitt inflytande över de aktörer som ingår i företagets värdekedja.

Triponel räknar upp några nyttiga frågor som företagen kan ställa sig själva: Har vårt företag sådant inflytande att det kan hantera riskerna? Kan vi öka vårt inflytande genom vår egen eller någon annans verksamhet eller genom samarbete? Kan vi avsluta samarbetet utan att det orsakar ännu större problem med tanke på de mänskliga rättigheterna? Om vi fortsätter, är beslutet befogat med beaktande av situationens allvar?

”Man tänker ofta att överträdelser av de mänskliga rättigheterna bara är ett problem i fattiga eller konfliktdrabbade länder. Men ibland sker kränkningarna helt nära, bokstavligen på vår egen bakgård”, påminner Triponel.

”Finland skulle kunna bli en föregångare när det kommer till företags ansvar för mänskliga rättigheter”, föreslog utrikeshandels- och utvecklingsminister Lenita Toivakka i sitt anförande. Foto: Kirsi Pere

Finland föregångare inom konsekvensanalys?

”Finland skulle kunna bli en föregångare när det kommer till företags ansvar för mänskliga rättigheter”, säger utrikeshandels- och utvecklingsminister Lenita Toivakka i sitt anförande.

Hon påminner om att Finland och de finländska företagen klarar sig jämförelsevis bra när det gäller samhällsansvar: Bland världens 100 mest ansvarstagande företag är rentav fem finländska. Det är mera än de andra nordiska länderna.

Finland var det femte landet som gjorde upp en egen nationell handlingsplan för verkställandet var FN:s vägledande principer. Under ledning av arbets- och näringsministeriet har man arbetat i nära samarbete med företagen, fackförbunden och icke-statliga organisationer.

”Vårt sätt att samla olika parter kring samma bord har väckt intresse i många länder. Vi har märkt att det finns fyra nyckelfaktorer när vi verkställer planen: att bygga upp förtroende, att alla ska ha något att vinna, vilja till dialog och kreativa lösningar”, säger Linda Piirto överinspektör vid arbets- och näringsministeriet.

Ute i världen kan Finland främja de mänskliga rättigheterna i affärsverksamhet till exempel med hjälp av utvecklingssamarbetets instrument för den privata sektorn. Till exempel bolaget för utvecklingsfinansiering Finnfund kan genom aktivt ägarskap påverka de projekt som de finansierar så att de bär sitt ansvar.

”Finansiären kan bland annat ställa upp villkor, utföra inspektioner och ställa upp olika slag av sporrar som också kan uppmuntra företagen att överskrida minimikraven och internationella standard” konstaterar Finnfunds verkställande direktör Jaakko Kangasluoma.

Kirsi Pere

Seminariets anföranden:

Opening remarks by minister Toivakka at the Development Policy Business Forum

Carlos Lopez: Current state of play of human rights and business (avautuu uuteen ikkunaan)

John Morrison: Human rights based approach to business and sustainable development (avautuu uuteen ikkunaan)

Anna Triponel: Operationalization of the corporate human rights due diligence outlined in the UN Guiding Principles on Business and Human Rights what is expected of businesses (avautuu uuteen ikkunaan)

Siv Ahlberg: Support for Projects in Developing (avautuu uuteen ikkunaan)

Jaakko Kangasniemi: Human rights due diligence and the Finnish private sector instruments – Case Finnfund (avautuu uuteen ikkunaan)

Linda Piirto: Ways forward in promoting the national agenda on human rights due diligence by businesses (avautuu uuteen ikkunaan)

ihmisoikeudet
kestävä kehitys