Diplomati är nätverkshantering
I framtiden kommer diplomati i allt högre grad att gå ut på att samordna olika intressen i internationella närverk. Stater är fortfarande centrala aktörer, men andra viktiga partner, företag och icke-statliga organisationer bidrar med olika saker på den internationella arenan.
De här var de centrala slutsatserna angående diplomatins framtid som diskuterades under konferensen ”Public Diplomacy in Context” den 26 april vid utrikesministeriet.
Statssekreterare Pertti Torstila berättade att under hans 40-åriga karriär har klockorna klämtat för diplomatin mest hela tiden. Men det är inte längre motiverat. Ambassader och ambassadörer finns kvar på den internationella politikens karta så länge som staterna finns där och är nyckelaktörerna. De stora omvälvningarna i omvärlden och de krympande resurserna kräver ändå kraftig anpassning. Här spelar bland annat den ekonomiska och den offentliga diplomatin en central roll.
Professor Nicholas Cull (University of Southern California) betonade att en effektiv offentlig diplomati kräver att man kombinerar flera olika slag av verksamhet: lyhördhet, intressebevakning, kulturdiplomati, utbytesprogram, dialog och kommunikation.
Den nationella intressebevakningen utomlands riktas i allt högre grad mot icke-statliga aktörer. Det här innebär att staterna får en mera medlande roll. Staten måste kunna påverka de viktigaste viktiga partnerna, företag, icke-statliga organisationer och andra aktörer så att de bidrar med olika saker på den internationella arenan.
”Bara på det viset kan vi uppnå ett djupgående och övergripande inflytande i världen, som integreras allt mer, blir allt öppnare och där de kraftfulla aktörerna blir allt fler. Vi måste skapa partnerskap där alla parter vinner.”
Konferensen ordnades av Helsingfors och Åbo universitet, kommunikationsbranschens fackorganisation Procom och utrikesministeriet. Ledande utländska och finländska forskare och experter inom kommunikation deltog i konferensen.
Text: Timo Heino
Foto: Minna-Liisa Nurmilaakso/ProCom