Öppenheten dominerade ambassadörsdagarnas forum
Utrikesminister Erkki Tuomioja och den svenska utrikesministern Anna Lindh betonade bägge, vid det öppna forumet på onsdagen i Finlandia-huset i samband med ambassadörsdagarna, FN:s beslutanderätt i ett läge när man grubblar över ett militärt angrepp mot Irak. Det är inte en angelägenhet för något enskilt land att besluta om militära åtgärder, konstaterade Lindh med hänvining till diskussionen i Förenta staterna om att störta den irakiske presidenten Saddam Hussein.
Lindh berättade att de utrikes- och säkerhetspolitiska relationerna mellan Finland och Sverige aldrig varit närmare varandra än idag. Enligt Lindh vilar såväl Finlands som Sveriges utrikespolitik nu på en så fast grund att det inte finns något skäl att ansluta sig till Nato.
Utrikesminister Tuomioja ansåg att Nato inte kommer att utgöra något viktigt diskussionstema inför det följande riksdagsvalet i Finland nästa år, då det inte finns någon som aktivt driver på att Finland borde ansluta sig till Nato.
Republikens president Tarja Halonen påpekade att finländarna har en stark önskan att bevara den nationella enigheten i utrikes- och säkerhetspolitiken och ansåg att detta var något utomordentligt. En medveten och beslutsam nation är den bästa grunden i denna värld med föränderliga säkerhetsrisker, sade Halonen.
Djärvhet i den säkerhetspolitiska debatten
Finland och de nya utmaningarna för den internationella verksamheten var temat för paneldiskussionen. Ordföranden för riksdagens utrikesutskott Liisa Jaakonsaari, som inledde debatten, efterlyste djärvhet att föra en säkerhetspolitisk diskussion om de framtida utmaningarna. Jaakonsaari förundrade sig över uppfattningen att de kommande säkerhetspolitiska lösningarna inte skulle höra till ämnessfären för nästa riksdagsval. Den säkerhetspolitiska diskussionen bör uttryckligen höra till de viktigaste frågorna under nästa riksdagsval, betonade Jaakonsaari.
Ordföranden för riksdagens stora utskott Esko Aho påpekade att det till utrikespolitikens traditioner hörande konstaterandet hur skillnaden mellan utrikes- och inrikespolitik är som ett streck i vattnet först idag verkligen besannats. Internationalismen kan idag iakttas överallt också i inhemska frågor såsom i forskarsamhället eller varför inte i riksdagens arbete. I den nya internationaliserade världen är utrikesförvaltningens centralaste uppgift att koncentrera sig på att med finländska ögon och öron granska vad som sker utanför EU, ansåg Aho.
Beskickningarna i exportföretagens tjänst
De finländska exportföretagen som lever på export hoppas på möjligheten att verka på jämlika villkor i den hårdnande konkurrensen i den globaliserade världen, vilket innebär klar och öppen information om vad de får och vad de inte får göra, meddelade ordföranden för industrins och arbetsgivarnas handelspolitiska utskott Veli Sundbäck. Sundbäck nämnde som ett konkret exempel utrikesförvaltningens broschyr om beskickningsnätet i exportföretagens tjänst som koncist berättar om vad utrikesförvaltningen har att bidra med till de finländska företagens exportansträngningar.
Då det svenskt-finländska var starkt på tapeten under forumet önskade verksamhetsledaren för servicecentrumet för biståndssamarbete (Kepa) Folke Sundman betona betydelsen av den nordiska välfärdsmodellen i världen. Det nordiska välståndet väcker alltid uppmärksamhet och är något som eftersträvas. Ute i världen existerar en klar efterfrågan på att utveckla en sådan dialog mellan nord och syd i synnerhet mellan medborgarorganisationerna, betonade Sundman.
De finländska exportföretagen som lever på export hoppas på möjligheten att verka på jämlika villkor i den hårdnande konkurrensen i den globaliserade världen, vilket innebär klar och öppen information om vad de får och vad de inte får göra, meddelade ordföranden för industrins och arbetsgivarnas handelspolitiska utskott Veli Sundbäck. Sundbäck nämnde som ett konkret exempel utrikesförvaltningens broschyr om beskickningsnätet i exportföretagens tjänst som koncist berättar om vad utrikesförvaltningen har att bidra med till de finländska företagens exportansträngningar.
Då det svenskt-finländska var starkt på tapeten under forumet önskade verksamhetsledaren för servicecentrumet för biståndssamarbete (Kepa) Folke Sundman betona betydelsen av den nordiska välfärdsmodellen i världen. Det nordiska välståndet väcker alltid uppmärksamhet och är något som eftersträvas. Ute i världen existerar en klar efterfrågan på att utveckla en sådan dialog mellan nord och syd i synnerhet mellan medborgarorganisationerna, betonade Sundman.
Musiklivets representant medverkar
Professor Seppo Kimanen kunde inte underlåta att förundra sig över att utrikesministeriet inbjudit en representant för musiklivet till panelen för internationella frågor i samband med beskickningschefsmötet. Jag kan inte tänka mig någon annan stat i världen där detta vore möjligt, sade Kimanen. Kimanen medgav att i synnerhet för ett litet land är musiken visserligen oslagbar som kommunikationsmedel och betonade dess imagohöjande effekt.
Chefredaktören för Helsingin Sanomat Janne Virkkunen lyckönskade utrikesministeriet till att det valt offentlighetens väg. Enligt Virkkunen bör offentliga frågor behandlas offentligt och politiken bör motiveras offentligt. Virkkunen hänförde till de viktigaste utmaningarna att krossa den tysk-franska hemlighetstradionen inom EU och att främja öppenhet, något som utgör ett omfattande arbetsfält.
Ordföranden för Finlands fackförbunds centralorganisation Lauri Ihalainen oroade sig över att framtidsdebatten inom EU inte bara skulle utgöra ett projekt för den politiska eliten utan att också medborgarna borde fås med i debatten. Detta kräver av utrikesförvaltningen förmåga att popularisera beslut och beslutsfattande. Ihalainen efterlyste också rejäla spelregler för globaliseringen, vilket förutsätter att iternationell handel främjas på lika grunder med respekt för mänskliga rättigheter och medborgarnas fundamentala rättigheter.
Då ministern för utvecklingssamarbete Suvi-Anne Siimes på grund av budgetärenden var förhindrad att delta påminde hennes specialmedarbetare Rauno Merisaari om att fördelningen av det välstånd som globaliseringen för med sig också skulle fördelas bland de allra fattigaste. De finländska anslagen för utvecklingssamarbete håller dock på att hamna klart under medeltalet inom EU, påpekade Merisaari.
Inläggen visade tydligt hur mångdimensionell internationaliseringen är och hur svårt det är att behärska de olika processerna, sammanfattade utrikeshandelsminister Jari Vilén diskussionen. Enligt Vilén är det väsentliga i de framtida utmaningarna förmågan att förutse förändringar och att svara på dem. Reaktionsförmåga och -snabbhet krävs av utrikesförvaltningen.
Utrikesminister Erkki Tuomioja betonade relationerna mellan medborgarsamhället och utrikesförvaltningen. Enligt Tuomioja har utrikesförvaltningen strävat efter att öppna sig i riktning mot medborgarna och numera är kontaktytan till medborgarsamhället vidare och mindre selektiv än tidigare. Medborgarnas deltagande behövs också inom EU, men vår uppgift är inte att anordna och organisera debatten, konstaterade Tuomioja.
Paneldebatten och inläggen från ambassadörsdagarna kan också åhöras bandade: