Astrid Thors: Som OSSE:s minoritetsombudsman kan man främja mänskliga rättigheter
Riksdagsledamot Astrid Thors utnämning till minoritetsombudsman för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) är inte bara en stor händelse för henne själv utan också för Finland. Det är den högsta tjänst som en finländare innehaft i OSSE.
Minoritetsombudsmannen är en oberoende aktör som inte representerar någon nationalitet eller någon stat.
"Därför är jag själv jävig när det gäller att mera ingående bedöma vad det här betyder för Finland", konstaterar Thors.
Politiken för de mänskliga rättigheterna är en integrerad del av Finlands utrikes- och säkerhetspolitik. Många frågor som gäller de mänskliga rättigheterna hör också till minoritetsombudsmannens agenda i OSSE.
"I min tjänst ska jag främja frågor som är viktiga för OSSE:s medlemsstater", berättar Thors.
Diskriminering är en säkerhetsrisk
Minoritetsombudsmannens viktigaste uppgift är att motarbeta sådan diskriminering som kan leda till oroligheter och som skapar spänningar mellan länder och olika grupper.
"Det är viktigt att upptäcka sådana situationer som kan utvecklas till en konflikt i tid. För det behövs samarbete mellan flera olika aktörer och resurserna är begränsade", säger Thors.
Hon påpekar att hets mot minoriteter fortfarande är ett problem i Europa och att det lett till allvarliga situationer i vissa länder. Enligt Thors är det också vanligt att man på kontinenten fäster uppmärksamhet vid hur den egna befolkningsgruppen förtrycks i andra länder, men samtidigt fästs inte mycket uppmärksamhet vid hur minoriteter från andra länder behandlas i det egna landet.
"En bra princip är att behandla minoriteter i det egna landet så som man önskar att den egna befolkningen skulle bli behandlad i ett annat land", sammanfattar Thors.
Språkfrågor viktiga
Också språkfrågor berör ofta minoriteter. Som exempel nämner Astrid Thors de svårigheter som många minoriteter i Östeuropa och Centralasien stöter på.
"I Sovjetunionen var ryska det officiella språket i hela unionen, men när länder blev självständiga har också andra språk fått officiell status. Det finns länder där majoriteten och minoriteten tidigare hade ett gemensamt språk, men inte har det längre", berättar Thors.
"Det här leder till nya problem och därför måste minoritetsombudsmannen vara aktiv och, bland annat med stöd av Finland, stödja projekt som gäller språkutbildning", konstaterar Thors.
Ett gemensamt val
För att välja minoritetsombudsman behövdes ett konsensusbeslut av alla OSSE:s 57 medlemsstater. Thors tillträdde sin tjänst den 20 augusti.
Finland arbetade hårt för att Thors skulle bli vald och det säger sig den nya minoritetsombudsmannen vara mycket tacksam för.
"Alla som deltog i processen höll sig à jour hela tiden och reagerade smidigt medan urvalsprocessen framskred", berömmer minoritetsombudsmannen.