Vapenhandelsfördraget bygger upp en tryggare värld

Över en halv miljon människor dör varje år till följd av väpnat våld. Av dessa dör kring 200 000 i militära konfliter medan nästan dubbelt så många faller offer för andra former av våld.

Det är möjligt att minska mängden offer och dämpa andra negativa konsekvenser genom att övervaka internationella vapenöverföringar och hejda den illegala vapenhandeln. Detta är syftet med vapenhandelsfördraget (Arms Trade Treaty, ATT) som trädde i kraft i december 2014.

Finland är ordförande för vapenhandelsfördraget 2016‒2017. Ambassadör Klaus Korhonen, som valdes till uppdraget som ordförande i augusti 2016, och hans team är redan i full gång med arbetet.

”Vi är i en intressant och intensiv fas. Det knappt tvååriga fördraget håller på att övergå från de inledande arrangemangen till en genomförandefas”, berättar Korhonen.

Målet ett mer omfattande avtal

ATT:s ordförande Klaus Korhonen konstarerar att ett av vapenfördragets främsta mål är att få fler länder att ansluta sig. Foto: Control Arms, Flickr.com(Linkki toiselle web-sivustolle.) (avautuu uuteen ikkunaan), cc licenses-by-2.0(Linkki toiselle web-sivustolle.) (avautuu uuteen ikkunaan)

Kring hälften av världens länder är idag parter i vapenhandelsfördraget. Ett av Korhonens huvudsakliga mål är att få fler länder med i avtalet.

”Vapenhandelns rutter är helt globaliserade. De som inte har rent mjöl i påsen hittar de svaga länkarna. Varje land är ett potentiellt transitland. Dessutom har inte ens alla vapenhandelns stormakter fullskaligt omfattat fördraget.” Exportländer som ännu inte är med är till exempel Ryssland och Kina, och importländer bland annat Indien och Saudiarabien. Förenta staterna har undertecknat fördraget med ännu inte satt det i kraft.

Arbetet för fördraget pågår för fullt på olika plan. Nu samlas till exempel viktiga erfarenheter i olika regioner in för att man ska lära sig av dem.

Vapenfördragets frivilliga understödsfond (Volontary Trust Fund, VTF) har också kommit igång och i framtiden kommer fonden att stödja projekt för att verkställa fördraget i olika länder.

”Budskapet till de länder som står utanför fördraget är att det finns hjälp att få. Bättre att ansluta sig genast fastän de egna systemen kanske inte ännu är helt fungerande.”

Fördraget förutsätter vaksamhet

Vapenhandelsfördraget kräver att fördragsstaterna skapar ett system i det egna landet för att övervaka överföringen av konventionella vapen över gränserna. De länder som exporterar vapen måste beakta konsekvenserna av sin handel.(Linkki toiselle web-sivustolle.) (avautuu uuteen ikkunaan)

”Exportländerna måste bedöma konsekvenserna av sin handel med tanke på fred, säkerhet, terrorism, humanitär rätt och de mänskliga rättigheterna. De måste också försäkra sig om att vapnen inte används till könsrelaterat våld. Importörerna måste å sin sida informera exportländerna och rapportera tillräckligt ingående.”(Linkki toiselle web-sivustolle.) (avautuu uuteen ikkunaan)

Enligt Korhonen ligger vapenhandelsfördragets styrka just i rapportering.(Linkki toiselle web-sivustolle.) (avautuu uuteen ikkunaan)

”Genom rapporteringen får vi information om situationen i olika länder och om hur vi kan stödja dem bäst. Samtidigt skapar den ett grupptryck när länderna inte vill ha det sämre ställt än i sitt grannland”, bedömer Korhonen.(Linkki toiselle web-sivustolle.) (avautuu uuteen ikkunaan)

”Vi har redan nu mycket mer information om hur vapnen rör sig. Rutterna säger också mycket om var regionala spänningar eskalerar och om risken för att en konflikt utbryter.”(Linkki toiselle web-sivustolle.) (avautuu uuteen ikkunaan)

Synligt föregångarfördrag(Linkki toiselle web-sivustolle.) (avautuu uuteen ikkunaan)

Finland var ett av åtta länder som ursprungligen föreslog ett vapenhandelsavtal 2006.(Linkki toiselle web-sivustolle.) (avautuu uuteen ikkunaan)

Att vapenhandeln togs upp på det internationella samfundets agenda var en bedrift i sig. Fördraget är det första juridiska instrumentet som ingriper i vapenhandeln och vapenöverföringen globalt. Fördraget har också fått mycket uppmärksamhet i media.(Linkki toiselle web-sivustolle.) (avautuu uuteen ikkunaan)

”I vapenhandeln upphör oftast de traditionella politiska indelningarna att gälla. Export- och importländer hittar också oftast varandra trots sina olika utgångspunkter. I sista hand gagnar fördraget alla parter och det erkänner också de flesta.”(Linkki toiselle web-sivustolle.) (avautuu uuteen ikkunaan)

En resolution i anslutning till vapenhandelsfördraget som Finland i egenskap av ordförandeland framförde i slutet av oktober gick igenom i FN med överväldigande majoritet. Ingen röstade mot resolutionen.(Linkki toiselle web-sivustolle.) (avautuu uuteen ikkunaan)

”Många länder som inte är parter i fördraget röstade ändå för det. Det är en fråga som intresserar och får stöd i FN.”(Linkki toiselle web-sivustolle.) (avautuu uuteen ikkunaan)

Hanna Asikainen(Linkki toiselle web-sivustolle.) (avautuu uuteen ikkunaan)

Skribenten är kommunikationspraktikant vid Finlands FN-representation i New York.(Linkki toiselle web-sivustolle.) (avautuu uuteen ikkunaan)

Tässä palvelussa myös

asevalvonta