Understatssekreterare Pertti Torstilas artikel "Finlands beskickningar ett stöd för alla finländare", tidningen "Suomen silta" nr 6-2001
Understatssekreterare
Pertti Torstila
Utrikesministeriet
"Finlands beskickningar ett stöd för alla finländare"
Utlandsfinländarparlamentets sekreterare Juha Savolainen gav i föregående nummer av Finlandsbron en bra beskrivning av våra beskickningars roll ur parlamentets och utlandsfinländarnas synvinkel. Utrikesministeriet fattar med värme den utsträckta handen. Finlands ambassader och konsulat finns i hög grad till just för er. Utrikesministeriet ser finländarna i utlandet som en mycket viktig resurs för fosterlandet.
Beskickningar runtom i världen
Finland har utsänd personal på 97 beskickningar runtom i världen. Av dessa är 76 ambassader. I fråga om antalet beskickningar hör vi till de fyra minsta inom Europeiska unionen vid sidan av Danmark, Österrike och Irland.
Personalstyrkan på våra beskickningar är liten. På 65 av de nämnda beskickningarna finns högst två karriärdiplomater. På 19 ambassader finns utom ambassadören bara en karriärdiplomat. Våra ambassader är visserligen små, men alla Finlands beskickningar har tagit till sig vikten av att betjäna de egna medborgarna.
Utrikesministeriet och beskickningarna hjälper och skyddar finländare utanför landets gränser. Den terrorism som nu berör hela världen ställer beskickningarna inför nya, krävande uppgifter. Våra diplomater i New York vid generalkonsulatet och den permanenta representationen samt på ambassaden i Washington har haft tunga arbetsdagar i detta kritiska och pressande läge. Deras uppoffrande insats förtjänar ett stort tack av alla finländare.
De konsulära tjänsterna
De konsulära tjänsterna har genom tiderna uppfattats som en rättighet och uppgift som tillkommer självständiga stater. Trots att vi hör till Europeiska unionen och trots att det konsulära samarbetet inom Norden utvecklats, kvarstår faktumet att bara Finlands egna beskickningar representerar vårt land och på ett fullödigt sätt bevakar finländarnas intressen och rättigheter på utländsk botten.
Tanken på gemensamma beskickningar för EU-länderna har diskuterats i medierna, men kommer inte att förverkligas inom en förutsebar framtid. Det har inte varit möjligt att inom ramen för EU utveckla gemensamma lösningar på lokalfrågan. Ambassadkomplexet i Berlin rymmer fem nordiska ambassader på en gemensam tomt och är självklart ett betydande samprojekt, men varje nordiskt land arbetar där som en nationell enhet och sköter sin egna ärenden.
Det är inte möjligt att inrätta gemensamma EU eller nordiska ambassader så länge som staterna har en egen författning och verksamheten bygger på den nationella lagstiftningen, budgetmakten och tillsynen över budgeten. Därför är ett eget, välskött finländskt beskickningsnät oersättligt som påverkningskanal. Det bör fungera väl såväl utåt som i fråga om innehållet.
Beskickningsnät och budget
Finlands beskickningsnät hotas av nedskärningar ambassader stängs såvida det stora underskottet i utrikesministeriets budget inte korrigeras. Utrikesminister Erkki Tuomioja gav i juni riksdagen en redogörelse över utrikesförvaltningens utmaningar i början av 2000-talet som eftertryckligt lyfter fram denna fråga. Redogörelsen diskuteras för närvarande livligt i riksdagens utskott och massmedierna.
Många tecken tyder på att utrikesministeriet och våra beskickningar "den första försvarslinjen för Finlands säkerhet och medborgarservice" - kommer att mötas av större förståelse och stöd bland medborgarna och beslutsfattarna på grund av de riskfyllda utmaningarna i dagsläget.
För att säkerställa verksamheten under 2002 behöver utrikesministeriet ett extra anslag på 5 miljoner euro och den summans öde borde inte utan ett beslut om den politiska linjen få leda till att livsviktiga beskickningar måste stängas. Riksdagens ställningstagande väntas bli klart före julen.
Internationella ordningen blivit mer komplicerad och osäkerheten ökat
Under de senaste åren har även vår del av världen förändrats kraftigt. Sovjetunionen finns inte längre, kommunismen störtade samman, Mellan och Östeuropa frigjorde sig, Tyskland förenades, de baltiska länderna blev självständiga och Finland är medlem i Europeiska unionen. Men förändringen är inte problemfri och den fortsätter. Också utanför Europa har den internationella ordningen blivit mer komplicerad och osäkerheten ökat. Det är verkligen inte fel att säga att vi efter händelserna på Manhattan och i Washington den svarta tisdagen ll.9.2001 lever i en annorlunda värld.
Beskickningarna har höjt sin beredskap inför eventuella exceptionella situationer
På grund av den senaste tidens händelser har beskickningarna höjt sin beredskap inför eventuella exceptionella situationer. Beskickningarna fortsätter sin verksamhet och är beredda att i ett möjligt krisläge hjälpa enligt lagen om konsulära tjänster. Denna hjälp gäller även utlandsfinländare. Hjälpåtgärderna påskyndas om beskickningarna har adressuppgifter för finländarna inom sitt verksamhetsområde. I synnerhet i krisbenägna länder har beskickningarna listor på finländarna i händelse av en kris. Beträffande områden där läget är eller ser ut att bli instabilt rekommenderar utrikesministeriet att finländarna meddelar sina uppgifter till den lokala beskickningen. Personuppgifterna behandlas alltid konfidentiellt i enlighet med datasekretessbestämmelserna och lagen om konsulära tjänster.
Terrorism
I kampen mot den internationella terrorismen har insamling av information och prevention en avgörande betydelse. Diplomatin har ett trumfkort: att förhindra en konfrontation på förhand, och det kortet är värt att använda. Ett nederlag för diplomatin kan inte rättas till ens med pengar. Balkan i vår egen världsdel är en ständig påminnelse om detta faktum. Beskickningarna har bevarat sin betydelse för diplomatin och skötseln av de mellanstatliga förbindelserna även i vår tid av informationsteknologi.
Utrikesförvaltningens tjänster för de utlandsfinländska medborgarna
Juha Savolainen ger bra exempel på den vikt utrikesministeriet lägger vid de utlandsfinländska sammanslutningarnas betydelse för vårt land. Utomlands stöder utrikesförvaltningens tjänster ordagrant medborgarna från vaggan till graven, allt från registreringen av ett barns födelse och faderskaps- och försörjningspliktsfrågor till hemtransport av en finländare som dött i utlandet.
Beskickningarna tar hand om finländare som befinner sig i en nödsituation och om personer som insjuknat eller av andra orsaker fått problem. År 2000 företog 6,5 miljoner finländare resor i utlandet. Antalet pass som beviljas utomlands ökar. Vårt generalkonsulat i S:t Petersburg beviljar över 200 000 visum om året. De finländare som är bosatta utanför vårt lands gränder uppgår till 1, 3 miljoner. På några år har de konsulära ärendena t.ex. på ambassaden i London fördubblats. Finländarna i Storbritannien uppgår redan närmare 20 000 och antalet växer i takt med att fler finländare studerar eller arbetar i landet. I dag finns det redan ett par tusen finländska sjuksköterskor i Storbritannien. I Frankfurt med omnejd bor tusentals finländare. Motsvarande exempel finns på många andra håll.
Utlandsfinländarna är integrerade i de nya hemländerna, deras ställning och uppgifter är ofta betydelsefulla för det tidigare hemlandet. Utlandsfinländarna stöder genom sitt arbete Finlands strävanden. De har en viktig roll som förmedlare av kunskap om Finland.
Utrikesministeriet förordar införandet av dubbelt medborgarskap i Finland. Dubbelt medborgarskap, som snart verkar att bli möjligt, kommer för sin del att lyfta fram utlandsfinländarnas betydelse. Utrikesministeriet hoppas att alla finländare som permanent eller tillfälligt är bosatta i utlandet på eget initiativ meddelar sina adressuppgifter till den lokala beskickningen för att tillförsäkra informationen i vardera riktningen.
Kontakter med utlandsfinländarparlamentet har intensifierat
Utrikesministeriet har intensifierat sina kontakter med utlandsfinländarparlamentet, utlandsfinländarnas viktiga informationskanal. Minister Tuomioja träffade parlamentets presidium i våras och talman Paasio talade vid ambassadörernas möte i augusti. Under höstens lopp kommer fler möten med anknytning till en konkretisering av samarbetet att hållas. Vårt mål är att bättre än hittills informera och aktivera de finländare som bor utanför landets gränser, stödja intressebevakningen till fullo inse betydelsen av denna viktiga resurs och effektivt tillgodogöra oss utlandsfinländarnas insatser för Finlands sak.