Afrikas överraskande framgångar
Avdelningen för Afrika och Mellanöstern leds idag av Mellanösternexperten Jarno Syrjälä. Enligt honom har finländarna många fördomar om Afrika. ”Kriser och konflikter är välbekanta, men i många länder pågår stark utveckling och tillväxt.”
Jarno Syrjälä är 49 år gammal och ny chef för avdelningen för Afrika och Mellanöstern. Han anser att avdelningens verksamhetsfält är en utmanande helhet.
Kriser och konflikter ingår, men också mycket positivt.
”Det är naturligt att kriserna och konflikterna syns i nyheterna, men länderna i området erbjuder också möjligheter för Finland. Mellanöstern är ett dynamiskt ekonomiskt område där det finns rikliga möjligheter för finsk handel att expandera.”
Nya handelsmöjligheter uppstår hela tiden för finska företag, och ska man dra nytta av dem handlar det i stor utsträckning om att slå till i rätt tid. Det är svårt att få in foten på marknaden när andra redan har delat upp den mellan sig.
I och med Persiska vikens utveckling har Saudiarabien kommit att bli Finlands viktigaste exportmarknad i Mellanöstern.
”Trots politiska och sociala problem har också traditionellt viktiga handelspartners som Egypten behållit sina positioner. Det visar hur stark grunden för våra relationer är”, bedömer Syrjälä.
Nya informationstekniska aktörer
Enligt Syrjälä har Finland samlat en massa insikter och politiska relationer tack vare sitt utvecklingssamarbete, och dem kan man utnyttja när man vill främja export. Det kunde man tydligt se när statsminister Jyrki Katainen besökte Etiopien och Tanzania nyligen och fick ett hjärtligt mottagande.
Den stora finländska näringslivsdelegationen som följde med Katainen var ett tecken på att intresset för afrikanska marknader växer. Afrikas länder letar nu efter nya handelspartners, och man vill utveckla handelsekonomiska relationer.
”Det finns många ekonomier på uppgång i Afrika, och bland dem borde man leta fram de ur finländsk synpunkt mest lovande marknaderna. Det kan till exempel handla om informationsteknik. Sydafrika och Nigeria hör redan till de framgångsrika inom informationstekniken. Men överraskningar kan också inträffa. Rwanda, som genomled folkmord för tjugo år sedan, har visat vad man förmår och gjort bland annat finska it-företag medvetna om sin kompetens.”
Syrjälä anser att det finns mycket att göra inom exportfrämjandet. Och dess andel kommer att öka så väl i Mellanöstern som i Afrika.
”I de länderna fortsätter den starka ekonomiska tillväxten, och under det förra decenniet fanns sex av världens snabbast växande ekonomier i Afrika. Tillväxten bygger inte bara på råvaruproduktion eftersom över hälften av BNI-tillväxten skedde inom tjänstesektorn.”
Ojämlikheten ökar i Mellanöstern
Arabvåren med sina demonstrationer, folkresningar och våldsamheter började med revolutionen i Tunisien vid årsskiftet 2010-2011 och spred sig snabbt till grannländerna. Maktskiften har skett i fyra av länderna.
Syrjälä som har arbetat bland annat i Tel Aviv, Ramallah och Riyadh menar att det är svårt att förutsäga vad som händer härnäst. För tillfället tycks dominoeffekten ha upphört, även om det gror frön av missnöje i flera länder fortfarande.
”I och med tumultet i arabvärlden har klyftorna mellan länderna i Mellanöstern vuxit. De rika oljeproducerande länderna har det kanske bättre än någonsin. Däremot lever man i det fattigaste arablandet Jemen med kniven mot strupen, både ekonomiskt och politiskt”, säger han.
I Syrien pågår ett fullskaligt inbördeskrig. Flyktingströmmarna därifrån gör det svårt för grannländerna, och följderna av det instabila läget märks ännu längre bort.
Om utvecklingen fortsätter så här kan flyktingarnas antal vara över fyra miljoner innan årets slut. Det internationella samfundets möjligheter att fylla flyktingarnas grundläggande behov blir bara svårare.
Enligt Syrjälä har läget i Mellanöstern gjort att Israels och palestiniernas fredsförhandlingar har fått mera arbetsro än normalt.
Just innan Finlands första period som EU-ordförande, år 1999, invigde Jarno Syrjälä det finska förbindelsekontoret i Ramallah i Palestinska området.
”Redan då väntade man sig att en palestinsk stat skulle uppstå, men förhandlingsprocessen strandade sommaren år 2000 i Camp David. Vi får hoppas att man når längre den här gången”, avslutar han.
Outi Einola-Head