Femtio år av FN:s konventioner för de mänskliga rättigheterna
Utrikesministeriet, Människorättscentret och Finlands FN-förbund ordnade ett jubileumsseminarium som behandlade det internationella systemet för mänskliga rättigheter, dess framgångar och motgångar, väpnade konflikter och de grundläggande rättigheternas tillstånd i Finland.
Seminariet ordnades i riksdagens Lilla parlamentet på FN-dagen den 24 oktober för att fira två centrala konventioner för de mänskliga rättigheterna – konvention om medborgerliga och politiska rättigheter (MP-konventionen) och konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ESK-konventionen). De två konventionerna fyller snart 50 år.
Understatssekreterare Elina Kalkku konstaterade i sitt öppningsanförande att de här konventionerna fungerat som bas för flera senare konventioner, förklaringar, internationella åtgärder, grundlags- och lagtexter. Hon konstaterade att de mänskliga rättigheternas universalism och konventionernas bindande natur är utgångpunkter för politiken för de mänskliga rättigheterna också i Finland.
Kalkku betonade att de mänskliga rättigheterna inte bara är en allmän princip utan också ett praktiskt redskap i utrikes- och utvecklingspolitiken. Enligt Kalkku är det viktigt att förstå att de mänskliga rättigheterna är intimt sammankopplade med fred och säkerhet.
Motgångar men också viktiga framgångar
”Arbetet för de mänskliga rättigheterna är en uppförsbacke med ständiga motgångar och bakslag”, konstaterade seminariets huvudtalare, FN:s specialrapportör, professor Philip Alston.
Flyktingars och de asylsökandes svaga ställning, situationen i Syrien och den växande rasismen är allvarliga problem för de mänskliga rättigheterna just nu. Därtill har till exempel Sydafrika och Burundi meddelat att de avsäger sig Internationella brottsmålsdomstolens regler.
Den dystra situationen kräver åtgärder, men samtidigt måste man bedöma hur de mänskliga rättigheterna uppfylls i ett bredare perspektiv.
Enligt Alston hjälper de internationella konventionerna oss att definiera vad de mänskliga rättigheterna och kränkningar av dem är. På basis av detta kan stater som agerar fel – må det sedan vara fråga om rasism eller bristande jämställdhet – ställas till svars och styras in på rätt väg.
Trots att det enligt Alston finns stora rättighetsproblem i väldens alla länder, har vi blivit bättre på att identifiera dem och många förbättringar har gjorts. Vi har också blivit bättre på att övervaka att rättigheterna tillgodoses, tillade Alston.
Rehn: Väpnade konflikter grogrund för könsrelaterat våld
Minister Elisabeth Rehn talade om praktiska utmaningar i arbetet för de mänskliga rättigheterna under väpnade konflikter. Enligt Rehn är vapenhandelsfördraget (Arms Trade Treaty, ATT) särskilt viktigt när vapenhandeln blomstrar. Begränsningar av vapenhandeln gynnar särskilt kvinnor och flickor eftersom väpnade konflikter är en betydande grogrund för könsrelaterat våld.
Enligt Rehn är det viktigt att uppmärksamma nya vapen, till exempel drönare, och privata militära företag, som utgör ett nytt slag av hot mot civila. Rehn önskade också att man under konflikter skulle respektera sjukhus och civila mål utrustade med till exempel FN:s och Röda korsets flagg.
Hotar nedskärningarna i statsfinanserna de mänskliga rättigheterna i Finland?
Enligt föredraget av riksdagens justitieombudsman Petri Jääskeläinen har de brister i de mänskliga rättigheterna som upptäcks i Finlands varit mer eller mindre de samma under de senaste åren.
De största problemen gäller äldreomsorgen, barnskyddet, rättigheter för personer med funktionsnedsättning, institutionsvården, invandrares och asylsökandes ställning, fängelseförhållandena, tillgången till hälso- och sjukvård, lärmiljöer, rättsprocesser med långa behandlingstider samt förebyggande av och ersättning för kränkningar av de grundläggande och mänskliga rättigheterna.
Justitieombudsmannen och Människorättscentret följer allt noggrannare med hur FN:s konventioner för de mänskliga rättigheterna, såsom konventionerna om tortyr och om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, verkställs.
Under paneldiskussionen som leddes av professor Elina Pirjatanniemi och avslutade seminariet lyftes effekterna av nedskärningarna i statsfinanserna på de grundläggande rättigheterna fram.
”Inser man i den ekonomiska debatten att de mänskliga rättigheter kanske inte tillgodoses för de människor som nedskärningarna verkligen berör”, frågade generalsekreteraren för Förbundet för mänskliga rättigheter Kaari Mattila. Hon anser att det är nödvändigt att beakta ESK-rättigheterna när man fattar beslut om statsbudgeten.
Man kan följa seminariet i efterhand på riksdagens webbplats(Linkki toiselle web-sivustolle.) (avautuu uuteen ikkunaan).
Rauno Merisaari och Juhana Immonen
Rauno Merisaari är utrikesministeriets ambassadör för demokrati och de mänskliga rättigheterna.
Juhana Immonen utför sin civiltjänstgöring vid utrikesministeriets enhet för politiken för de mänskliga rättigheterna.