Utbildning och fredliga demokratiska samhällen

Finland främjar högklassig utbildning och ansvarsfull förvaltning samt stöder uppbyggandet av fredliga och rättvisa samhällen.

Finlands utvecklingspolitiska prioritering angående utbildning och fredliga demokratiska samhällen

  • Förbättra tillgången till högklassig utbildning på grundskolenivå och andra stadiet för flickor och de mest utsatta personerna.  Finland stärker utbildningssystemets och undervisningens inklusivitet till exempel genom att stödja tillgången till undervisning på modersmålet, möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att delta i utbildningen samt en utbildningspolitik som främjar jämställdheten och jämlikheten.  Samtidigt förbättras undervisnings- och inlärningsförhållandena och förfarandena och skolinstitutionernas kapacitet att förbättra inlärningsresultaten stärks. Genom utvecklingssamarbetet stöds även handikappade kvinnors och flickors tillträde till yrkesutbildning.
  • Stödja den offentliga förvaltningen, decentraliseringen av den och den ekonomiska förvaltningen. Finland stöder en rättvisare och effektivare beskattning för att finansiera offentliga tjänster. Finland förbättrar kapaciteten hos sina partnerländer inom utvecklingssamarbetet att själva samla in offentlig finansiering.
  • Stärka stabiliteten i samhällena med hjälp av mer inkluderande fredsprocesser och fredliga lösningar på konflikter. Finland stöder säkerheten och välfärden för de civila som bor i länder som återhämtar sig från en konflikt. Finland förbättrar kvinnors, ungas och handikappades möjligheter att delta i lösningen av problem som gäller freden och säkerheten. Finland förbättrar rättsväsendets och de politiska beslutsfattarnas färdigheter och kapacitet att stärka demokratin och främja rättsstatsprincipen. 
  • Bidra till ett självständigt, starkt och mångstämmigt civilsamhälle som har kapacitet att agera kraftfullt och delta i beslutsfattandet. Finland stärker möjligheterna för kvinnorna och de mest utsatta personerna att delta i beslutsfattandet. Finland förbättrar genomförandet av lagstiftning och lagar samt främjar yttrande-, församlings- och organisationsfriheten. Finland stärker de oavhängiga mediernas roll och skyddet av visselblåsare och människorättsförsvarare. En ökad växelverkan mellan den offentliga sektorn och civilsamhället stärker det ömsesidiga förtroendet och lösningen av konflikter på ett fredligt sätt.

I ett demokratiskt samhälle kan medborgarna utöva sina mänskliga rättigheter och kräva att de tillgodoses. Utbildning är en viktig offentlig bastjänst och det är viktigt att se till att de åtaganden som gäller utbildningens finansiering, kvalitet och jämlikhet genomförs i praktiken. Avgörande är i vilken omfattning de internationella normerna och reglerna genomförs och om de leder till bättre förfaranden. Målet för Finlands påverkansarbete är därför att stärka partnerländernas och den internationella gemenskapens engagemang för principerna om demokrati, rättsstaten och mänskliga rättigheter samt de globala åtagandena för inkluderande utbildning och beskattning.

En inkluderande, fredlig och demokratisk samhällsutveckling påverkas förutom av Finlands åtgärder även av partnerländernas egna aktörers och de övriga utvecklingsaktörernas agerande och attityder. Även resultaten av internationella förhandlingar har stor betydelse för genomförandet av de mål som fastställs i prioriteringen. Särskilt viktiga är de lösningar som grundar sig på partnerländernas egna perspektiv i reformeringsprocesserna.

FN:s globala mål för hållbar utveckling

Finlands utvecklingspolitiska prioritering angående utbildning och fredliga demokratiska samhällen stöder mål 4 (öppen, jämlik och högklassig utbildning), mål 16 (fred, rättvisa och god förvaltning) och mål 17 (samarbete och globala partnerskap) bland FN:s globala mål för hållbar utveckling. Det utvecklingssamarbete som bedrivs inom ramen för prioriteringen skapar en positiv verksamhetsmiljö för en hållbar och inkluderande utveckling och är en förutsättning för att uppnå de övriga målen för hållbar utveckling.

Om målen för hållbar utveckling ska kunna uppnås före 2030 krävs det att civilsamhället genom sitt deltagande bidrar till att främja en demokratisk förvaltning, transparens och ansvar. Även skatteintäkter bör användas för att producera bastjänster och öka jämlikheten, och medborgarna bör ha bättre utbildning och ökad kunskap samt större motivation och förmåga och bättre möjligheter att påverka det politiska beslutsfattandet.