Det är omöjligt att uppnå hållbar utveckling och demokrati utan ett fritt civilsamhälle

Det civila samhället har haft en stor roll i Finlands utveckling och organisationsverksamhet har en lika stor betydelse även i utvecklingsländerna, säger Anu Ala-Rantala, överinspektör vid utrikesministeriets enhet för det civila samhället. I vår serie ”Tre frågor om utvecklingssamarbete” frågar vi experter om meningen med deras arbete.

1. Varför arbetar du med frågor som gäller civilsamhällesorganisationers utvecklingssamarbete?

”Ända sedan studietiden har jag varit intresserad av demokratifrågor. Jag är särskilt intresserad av det civila samhällets roll i att främja de mänskliga rättigheterna och efterlysa statsmaktens öppenhet och redovisningsskyldighet. Det civila samhället ger människor möjlighet att påverka samhällsutvecklingen. Den internationella funktionshinderrörelsen har ett lysande motto: ”Nothing about us without us”. Mottot lyfter på ett utmärkt sätt fram principen om delaktighet i beslutsfattandet. Enligt min åsikt är det omöjligt att uppnå hållbar utveckling och demokrati utan ett mångfaldigt och fritt civilsamhälle.

Det civila samhället har en viktig roll i varje samhälle. Organisationer fungerar bland annat som vakthundar för maktutövningen, som intressebevakare, som samhällsreformatorer och som tjänsteproducenter. Alla dessa roller är viktiga och nyttiga också med tanke på utvecklingssamarbetet.

Organisationerna som deltar i utvecklingssamarbetet är en mycket blandad grupp. Deras verksamhet omfattar flera olika sektorer från barns rättigheter till miljöfrågor och från företagsansvar till fredsarbete. Bland organisationerna finns både medlemsbaserade föreningar och sakkunnigorganisationer. En faktor som organisationerna har gemensamt och som skapar ett tydligt mervärde för utvecklingssamarbetet är deras vilja och förmåga att främja rättigheterna och ställningen för särskilt utsatta människor i samhället. Detta främjar principen ”leave no one behind” som gäller för hållbar utveckling.

2. Vilket resultat som uppnåtts genom samarbete med organisationer har gjort dig särskilt glad? Vad gör dig modfälld?

”Det finns många exempel på fina resultat. Organisationernas stora betydelse för Finlands utvecklingspolitik syns mycket väl i den resultatrapport som lämnades till riksdagen för några år sedan. De starkaste minnen har jag av de resultat som jag har fått möjlighet att bevittna på plats. Ett av det bästa med mitt arbete är möten med människor som har fått nytt grepp om sitt liv efter att ha förlorat nästan allt och upplevt ofattbar grymhet.

Uganda hör till de länder i världen som tar emot flest flyktingar. Där bor cirka 1,4 miljoner flyktingar, särskilt från grannländerna Sydsudan och Kongo. Förutom akut humanitärt bistånd behöver dessa människor stöd för att få ett grepp om livet och möjlighet att sysselsätta sig när krisen drar ut på tiden i deras hemländer. Finländska organisationer har stött flyktingar bland annat genom att utveckla utbildningen och främja livskompetensen samt erbjudit psykosocialt stöd till dem som drabbats av konflikten. Även om flyktingarna senare kan återvända till sina hemländer går detta arbete inte förlorat, utan tvärtom ger dem som återvänder bättre förutsättningar att återuppbygga sitt liv och delta i landets återuppbyggnad.

Ett gott exempel på återuppbyggnadsarbete är också den insats som den somaliska diasporan i Finland har gjort i utvecklingssamarbetet med Somalia. Civilsamhällesorganisationerna är en viktig kanal för att delegera diasporans kapital och engagemang till landets utveckling. Organisationerna har framgångsrikt utvecklat hälso- och sjukvården, särskilt för kvinnor och barn, skyddat landets mycket sårbara och klimatkänsliga miljö samt främjat fri journalism och yttrandefrihet i ett land som hör till världens farligaste för journalister. Detta omfattande samarbete med organisationerna kan man vara stolt för.

Det som gör mig modfälld är att det civila samhällets verksamhetsmöjligheter begränsas. Den internationella organisationen Civicus följer globalt civilsamhällets möjligheter att agera. Enligt Civicus index bor endast tre procent av världens befolkning i länder där icke-statliga organisationer kan agera fritt. Två tredjedelar av världens befolkning bor i länder där det civila samhällets verksamhet har begränsats eller kvävts.

I kampen mot coronaepidemin finns en risk för att regeringarna inte avvecklar de ibruktagna begränsningarna när coronaläget underlättar, utan utnyttjar dem med politiska motiv. Detta har man sett hända i kampen mot terrorism som använts som orsak till att begränsa det civila samhällets handlingsfrihet.”

3. Vad vill du säga till dem som hävdar att organisationer inte behövs i utvecklingssamarbetet?

”Den tidigare FN-specialrapportören, kenyanska människorättsaktivisten Maina Kiai, ställde följande fråga under sitt besök i Finland: ”Föreställ er att det inte finns något civilt samhälle – hur ser samhällena ut då?”

Denna fråga har jag funderat på ofta. När vi letar efter svar på den kan vi se på Finlands egen utveckling och civilsamhällets betydelse till exempel när det gäller att utveckla läskunnigheten, främja kvinnors rättigheter och i dagens läge hantera klimatförändringen.

Finländska organisationer gör ett viktigt arbete i att stödja det civila samhället i utvecklingsländer och globalt. Arbetet är inte bara tomma ord, utan verksamhet som bedrivs av professionella organisationer eller aktörer med ett stort engagemang för sin sak. Den organisationsverksamhet som stöds med statsunderstöd övervakas också mycket noggrant.

Det stöd som organisationerna får kan vara riktat stöd till småskalig verksamhet, vars resultat kan modelleras och utnyttjas i större utsträckning. De stora organisationernas verksamhet kan för sin del vara mycket verkningsfullt i sig. Jag har under några år följt arbetet som görs inom Kyrkans Utlandshjälp och sett att organisationen har en mycket viktig roll när det gäller att utveckla yrkesutbildningen och höja dess värde i länder där ungdomsarbetslöshet är ett hinder för utveckling.”