Utrikespolitik och säkerhetspolitik

Syftet med utrikes- och säkerhetspolitiken är att bevara Finlands självständighet och samhällets demokratiska grundvärderingar samt att främja medborgarnas säkerhet och välfärd.


Syftet med utrikes- och säkerhetspolitiken är att bevara Finlands självständighet och samhällets demokratiska grundvärderingar samt att främja medborgarnas säkerhet och välfärd.

Genom utrikespolitiken bevakar Finland som medlemsstat i Europeiska unionen och medlem i det internationella samfundet sina nationella intressen och strävar efter att främja världsfred.

Utrikes- och säkerhetspolitik bygger på goda bilaterala och internationella förbindelser, starkt inflytande i EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, effektivt multilateralt samarbete och ett övertygande försvar.

Finlands arbete för hälsosäkerhet får beröm internationellt

Finlands kunnande och aktivitet för att främja hälsosäkerhet får erkännande av Världshälsoorganisationen WHO och internationellt. Det globala hälsosäkerhetsprogrammet (GHSA) inledde under ledning av Finlands ordförandeskap framgångsrika bedömningar av olika länders beredskap inför hälsorisker. Arbetet fortsätter och intensifieras.

Global Health Security Agenda (GHSA), den 5. ministermöte. Gruppbild

Nya och återkommande smittsamma sjukdomar har blivit vanligare under de senaste årtiondena. Merparten av de smittsamma sjukdomarna är zoonotiska, dvs. sprids från djur till människor. Bara under detta millennium har flera smittsamma sjukdomar av animaliskt ursprung, såsom SARS, fågelinfluensa, MERS, Ebola, och nu covid-19, fått staterna att inta en beredskapsposition. 

Med hälsosäkerhet avses förmåga att förebygga, förbereda sig och svara på både sådana smittsamma sjukdomar och biohot som uppkommit naturligt och sådana som spridits av misstag eller uppsåtligen. Hälsosäkerhet ingår i FN:s mål för hållbar utveckling och är en väsentlig del av samhällets övergripande säkerhet.

WHO, Finland och det globala hälsosäkerhetsprogrammet 

Finland arbetar aktivt på många internationella forum för att främja hälso- och biosäkerhet. Ett av dessa forum är det globala hälsosäkerhetsprogrammet (Global Health Security Agenda, GHSA(Länk till en annan webbplats.) (Öppnar nytt fönster)), som grundades 2014 på initiativ av Förenta staterna. Målet med programmet är att stärka i synnerhet utvecklingsländernas beredskap och möjligheter att följa Världshälsoorganisationens hälsoreglemente. Dessutom ville man lyfta fram hälsosäkerheten på den politiska agendan.

Resultaten av arbetet har varit lovande. Enligt WHO:s uppskattning hade cirka 70 procent av de länder som fick bistånd under 2017 utvecklat sin förmåga att förbereda sig på epidemier, även om det fanns regionala skillnader. Utifrån detta har man beslutat att förlänga programmet för en andra femårsperiod 2019–2023 (www.GHSA.org).  

GHSA-programmet omfattar för närvarande 67 medlemsländer, de centrala internationella organisationerna WHO, FN:s livsmedels - och jordbruksorganisation FAO och Världsorganisationen för djurhälsa OIE, Världsbanken samt nätverk som representerar forskningssektorn och den privata sektorn. Finland är medlem i styrgruppen för initiativet och deltar i delprogrammet för biosäkerhet (försvarsmakten) och finansieringsdelprogrammet (social- och hälsovårdsministeriet). 

GHSA:s mervärde är dess mångsidiga deltagarkår. Hälsosäkerhet kan inte byggas upp enbart genom insatser inom hälsobranschen, utan samarbete mellan olika sektorer är nödvändigt. Detta tillvägagångssätt som sammanför centrala aktörer är programmets särskilda styrka och motsvarar också Finlands modell för den övergripande säkerheten. 

Den externa utvärdering som utvecklats under Finlands ordförandeskap har varit en framgång

Finland är en av de aktivaste medlemmarna i GHSA. Under Finlands ordförandeskap 2015 utvecklades en extern utvärderingsmekanism med hjälp av vilken ländernas beredskap att reagera på pandemier kan bedömas på ett oberoende sätt. Man fick goda erfarenheter av det nya verktyget och sedan 2016 har det använts av WHO. 

De externa utvärderingarna har varit framgångsrika: 113 har hittills genomförts och 68 länder har utarbetat en nationell handlingsplan utifrån utvärderingen. Med hjälp av utvärderingarna är det möjligt att analysera ländernas sårbarhet och behövliga ytterligare åtgärder. Med hjälp av dem har man också fått värdefull information för både ländernas egna riskkartläggningar och WHO:s kartläggningar av risker, vilka det just nu finns en stor efterfrågan på. 
 

Skadedjur avlägsnas från Maasaistammens boskap i Tanzania. Kor i inhägnad och människor som tar bort skadedjur.
Skadedjur avlägsnas från Maasaistammens boskap i Tanzania.

Finlands eget flaggskeppsprojekt är ett bilateralt biosäkerhetsprojekt i Tanzania som inleddes 2014. Projektet, som finansieras med medel för utvecklingssamarbete, genomförs av Försvarsmaktens Center för militärmedicin i samarbete med Tanzanias nationella veterinärlaboratorium. Samarbetet med Tanzania är ett konkret bidrag till främjandet av hälsosäkerhet i praktiken i ett för Finland viktigt partnerland. 

Efter coronan

Coronaviruspandemin har bidragit till att uppmärksamma det internationella samfundet på betydelsen av hälsosäkerhet och tydligt visat att det arbete som utförts under GHSA är nödvändigt. De bedömningar som gjorts har bidragit till att identifiera sårbarheter och prioritera åtgärder i akuta krissituationer. Och viktigast av allt: utan det arbete som gjorts för beredskapen skulle många länders beredskap att svara på kriser ha varit sämre än för närvarande.

Coronapandemin har visat att det behövs ytterligare arbete. Det är viktigt att samla de erfarenheter som erhållits och med hjälp av dem ytterligare effektivisera arbetet för att stärka i synnerhet de mest sårbara ländernas beredskap inför pandemier och kristålighet. Finland deltar aktivt i detta arbete i GHSA och tillsammans med WHO. 

Ytterligare information:

Anna Wickström-Noejgaard, ambassadråd, ledande sakkunnig, utrikesministeriets politiska avdelning