FN:s klimattoppmöte lyckades aktivera nya aktörer i arbetet mot klimatförändringen

Pressmeddelande 203/2014
24.9.2014

Det viktigaste resultatet av FN:s klimattoppmöte som hölls tisdagen den 23 september blev att klimatdebatten spreds vidare till samhällets olika sektorer och aktörer samt att den övergripande förståelsen för behovet av klimatåtgärder ökade. Mötet i New York, som ordnades på FN:s generalsekreterares initiativ, samlade mer än 100 statsöverhuvuden och 800 ledare från näringslivet och övriga samhället. Utöver stater avgav också bland annat investerare, storföretag och städer förbindelser om finansiering och utsläppsminskning.

"Staterna bekräftade sina förbindelser till tvågradersmålet och ett nytt klimatavtal, samt gav sitt stöd till att ett första utkast till avtal bör göras i Lima. Minst lika viktigt och uppmuntrande var ändå budskapen om förändringar i den privata sektorns finansiella flöden inom de närmaste åren och mer än 2 000 frivilliga klimatåtgärder från städernas sida. Det här visar att samhällen i stor utsträckning förbinder sig till de gemensamma klimatförändringsmålen", säger chefsförhandlare Harri Laurikka vid miljöministeriet.

Finland fri från kolkraft före 2025, flera finansieringslöften för Gröna klimatfonden

Finland meddelade vid mötet att målet är att användningen av stenkol i elproduktionen ska upphöra före år 2025.

"Finlands långsiktiga målsättning är kolneutralitet. Regeringen avgav i juni en proposition med förslag till en klimatlag. Syftet med lagen är att fastställa ett långsiktigt mål för minskning av utsläppen, med minst 80 procent fram till 2050.  Finland strävar också efter att bli helt fri från kolkraft före 2025", sade republikens president Sauli Niinistö i sitt tal i FN:s högkvarter i New York.

Ett av mötets centrala teman var finansieringen av klimatåtgärder. I sitt inlägg förband sig EU att finansiera klimatåtgärder i utvecklingsländer med tre miljarder dollar mellan åren 2014 och 2020. Sex länder aviserade tillsammans om cirka 2,3 miljarder dollar som bidrag till Gröna klimatfonden. Det mest betydande bidraget, en miljard dollar, kommer från Frankrike. Sex andra länder meddelade om sina åtaganden att bidra till fonden före årets slut. Även president Niinistö bekräftade Finlands åtagande att bidra till fondens inledande finansiering. Fonden grundades 2010, med syfte att finansiera klimatåtgärder i utvecklingsländer.

Brett stöd för prissättning av kol

Världsbankens uttalande om en global prissättning på utsläpp av växthusgaser fick brett stöd vid mötet: 73 länder och mer än 1 000 företag gav sitt stöd till uttalandet. Bland länderna fanns till exempel Kina, Sydafrika och Ryssland. Finland och en stor del av det finländska näringslivet stöder också uttalandet. Enligt uttalandet är det nödvändigt att prissätta kol för att minska utsläpp på ett kostnadseffektivt sätt. Prissättningen kan omfatta till exempel utsläppshandel, koldioxidskatter eller andra avgifter som främjar minskade utsläpp.

"Det är ett stort steg framåt att få stöd från de aktörer som representerar över 50 procent av världens bruttonationalprodukt och utsläpp av växthusgaser. EU har även i denna fråga varit en föregångare. Kina förväntas ta nästa betydande steg", säger chefsförhandlare Harri Laurikka.

Företag och den finansiella sektorn avgav vid toppmötet egna löften om bl.a. överföring av investeringar från fossila bränslen till förnybara bränslen och åtgärder för att stoppa avskogning. Koalitionen för försäkringsgivare, kreditvärderingsinstitut och investerare offentliggjorde också ett initiativ för att integrera klimatrisker i det finansiella systemet före 2020.

"De nya initiativen är mycket olika och kräver ännu en noggrann genomgång. Jag tror dock att många av dessa på ett eller annat sätt kommer att påverka utvecklingen av klimatförhandlingarna i Lima och Paris", sammanfattar Laurikka.

För mera information: chefsförhandlare Harri Laurikka, miljöministeriet, tfn +358 295 250 156 (i Finland) och ambassadråd Jatta Jämsén, utrikesministeriet, tfn +358 295 351 736 (i New York).