Statsrådet drog för första gången upp riktlinjer för Finlands utvecklingspolitik i en redogörelse

Pressmeddelande 111/2014
8.5.2014

Utvecklingssamarbete är som effektivast då människor via det själva får möjlighet att förbättra sin välfärd och utkräva sina rättigheter, fastslås i den utvecklingspolitiska redogörelse som statsrådet godkände den 8 maj.

Under den gångna regeringsperioden har det genomförts flera reformer i Finlands utvecklingspolitik. De mänskliga rättigheterna samt utvecklingsländernas ägande har blivit utgångspunkter för utvecklingspolitiken med målet hållbar utveckling och att utvecklingsländerna ska kunna ta sig ur biståndsberoendet. Arbetet beskrivs i redogörelsen för utvecklingspolitikens genomslagskraft och samstämmighet som statsrådet godkände idag.

Redogörelsen som uppgjorts för första gången överlämnas härnäst till riksdagen för behandling.

”Av utvecklingssamarbetet förväntas resultat, precis som av all annan verksamhet där offentliga medel används. Vi har nolltolerans för bedrägeri och alla misstankar undersöks. Till utvecklingspolitiken hör dock också en omfattande samhällelig påverkan till exempel för att uppnå demokrati och denna är det inte alltid så lätt att mäta", säger utvecklingsminister Pekka Haavisto.

Haavisto betonar partnerlandets ägarskap. "Det innebär att samarbetet måste utgå från partnerlandets och dess invånares egna initiativ och behov. Förändring kan inte åstadkommas utifrån. Detta är numera utgångspunkt för samarbetet."

Synliga resultat

Under de två senaste årtiondena har den mänskliga utvecklingen i världen framskridit på ett aldrig tidigare skådat sätt. Exempelvis har andelen som lever i extrem fattigdom samt mödradödligheten halverats och över två miljarder människor har fått rent vatten.

”Särskilt länderna själva kan ta åt sig äran för detta. Vi har dock för vår del varit med och stött denna förändring. Aktuellt nu är till exempel utvecklingen av beskattning och här kan vi utgöra ett stöd. I många av våra traditionella partnerländer finns det också allt fler möjligheter till kommersiellt samarbete", säger Haavisto.

”Stöd behövs i synnerhet i de fattigaste länderna och i de så kallade bräckliga staterna, som Finland nu satsar mer än förr på.”

Enligt redogörelsen är samarbetet som effektivast då invånarna i utvecklingsländerna själva via samarbetet får möjlighet att förbättra sin välfärd och utkräva sina rättigheter av sina egna regeringar.

Så har man handlat till exempel i vattenprogrammet som Finland stött i Etiopien där över två miljoner människor har fått tillgång till rent vatten. Där har ansvaret för ordnandet av vattenförsörjning decentraliserats till det lokala samhället. Handlingsmodellen har kopierats nationellt och samtidigt har man förbättrat den etiopiska regeringens förmåga att garantera tillgång till rent vatten på landsbygden.

Bredare fokus än utvecklingssamarbetet

I redogörelsen konstateras att utvecklingssamarbetet inte ensamt kan avlägsna fattigdomen i världen. Utvecklingsländerna och utvecklingsekonomierna förlorar mer medel till exempel genom skatteflykt och aggressiv skattesmitning än vad de erhåller i form av bistånd.

”Här gäller det gamla ordspråket om att det går åt skogen om vänstra handen inte vet vad den högra gör. Det behövs allt större konsekvens och förståelse för hur olika politikområden inverkar på utvecklingen”, konstaterar Haavisto.

Redogörelsen kan laddas ner på utrikesministeriets webbplats i PDF-format och för pekplatta på adressen: www.formin.fi/utvecklingspolitiskredogorelse2014

För mera information: avdelningschefen för utvecklingspolitiska avdelningen Pekka Puustinen, tfn 0295 350 560 och utvecklingsminister Haavistos pressattaché Milma Kettunen, tfn 040 522 9869