Budgetförslaget betonar en omfattande och fungerande utrikesrepresentation
Pressmeddelande 171/2016
15.9.2016
I budgetpropositionen för 2017 föreslås sammanlagt 1 067 miljoner euro för utrikesministeriets förvaltningsområde.
Syftet med Finlands utrikes- och säkerhetspolitik är att stärka vårt lands internationella ställning, trygga Finlands självständighet och territoriella integritet samt förbättra finländarnas säkerhet och välbefinnande. Finland arbetar för internationell stabilitet, fred, demokrati, de mänskliga rättigheterna, rättsstatsprincipen och jämställdhet. Tyngdpunkterna i utrikesministeriets verksamhet ligger på att öka stabiliteten i Östersjöregionen, att fördjupa det utrikespolitiska samarbetet med Sverige, att utveckla Arktispolitiken, att stärka det transatlantiska samarbetet och att främja fredsmedling.
Det säkerhetspolitiska läget i Europa är spänt och samtidigt förutsätter de svåra pågående konflikterna, den omfattande flyktingströmmen, den ökade terrorismen och utmaningarna inom den internationella ekonomin väl avvägda politiska handlingar. I utrikes- och säkerhetspolitiken måste man också ha beredskap för framtida förändringar som är oberoende av Finland. Finland strävar efter att stärka sin säkerhet, både i närområdena, i Europa och i det internationella samarbetet. För att öka Finlands säkerhet och välfärd behövs också främjande av Finlands ekonomiska intressen. Detta förutsätter en aktiv handelspolitik och Team Finland-samarbete, hållbar utveckling och lösningar till globala utmaningar. En aktiv utrikespolitik förutsätter en utrikesförvaltning som är handlingskraftig och vars sakkunnighet är ett stöd för hela statsförvaltningen.
Omkostnader
För utrikesförvaltningens omkostnader föreslås anslag på 220 miljoner euro.
En omfattande och fungerande utrikesrepresentation är nödvändig för Finland. Resurser riktas huvudsakligen till länder vars politiska och ekonomiska betydelse för Finland växer. År 2017 upphöjs Finlands förbindelsekontor i Bogotá i Colombia och i Yangon i Myanmar till ambassader. I utvecklandet av Finlands utrikesrepresentation beaktas samarbetsmöjligheterna med de nordiska länderna, de baltiska länderna och med EU:s utrikestjänst samt Team Finland-verksamhetsmodellen.
De tjänster för allmänheten som erbjuds av utrikesförvaltningen utvecklas enligt den nya lagen om konsulära tjänster och genom att regeringens asylpolitiska åtgärdsprogram och digitaliseringen beaktas. Kriskommunikationen utvecklas för att ge en realistisk bild av utrikesförvaltningens tjänster och ansvar i olika krissituationer. Under 2017 inleds ett pilotprojekt vid Finlands ambassad i Ankara i Turkiet som går ut på att lägga ut mottagningen av ansökningar om familjeåterförening på entreprenad. Syftet är att göra kundbetjäningen mer flexibel och effektiv och att effektivera användningen av resurser i och med att efterfrågan eventuellt ökar ytterligare. Efter pilotprojektet bedöms i vilken form och utsträckning den nya verksamhetsmodellen eventuellt kan tas i bruk mera omfattande.
Finland är ordförande i Arktiska rådet 2017‒2019.
Krishantering
Finlands internationella krishanteringsuppdrag sker huvudsakligen i Libanon, Irak, Afghanistan, Kosovo, Georgien och Ukraina. Enligt uppskattning kommer det att finnas kring 510 avlönade anställda i militära och civila krishanteringsinsatser 2017.
För krishanteringsstyrkornas underhållsutgifter föreslås 38 miljoner euro. De största insatserna kommer att vara UNIFIL i Libanon, en utbildningsinsats i Irak och Resolute Support i Afghanistan.
För civilpersonalens deltagande i krishantering föreslås 15 miljoner euro varav 450 000 euro riktas till fredsmedling. Finlands deltagande i civil krishanteringsverksamhet sker huvudsakligen genom EU:s insatser.
Utvecklingssamarbete
Statens utgifter för utvecklingssamarbete beräknas vara sammanlagt 881 miljoner euro 2017, vilket enligt aktuella prognoser motsvarar ca 0,40 procent av bruttonationalinkomsten. För egentligt utvecklingssamarbete föreslås sammanlagt 535 miljoner euro och utöver det föreslås 100 miljoner euro till utvecklingslån och 30 miljoner till finansiella investeringar inom utvecklingssamarbetet. För en ökning av Fonden för industriellt samarbete Finnfunds kapital föreslås 10 miljoner euro. Det är regeringens mål på lång sikt att höja utvecklingsfinansieringens andel av bruttonationalinkomsten till 0,7 procent i enlighet med FN:s mål.
Finlands utvecklingspolitik och utvecklingssamarbete utgår från genomförandet av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling utanför Finlands gränser. Finland satsar på fyra prioriterade områden inom utvecklingssamarbetet: 1) att stärka flickors och kvinnors ställning och rättigheter; 2) att utveckla utvecklingsländernas ekonomier för att skapa mer arbetstillfällen, näringar och välfärd; 3) att stärka samhällenas demokrati och funktionsförmåga; 4) att förbättra tillgången till mat, vatten och energi samt hållbar användning av naturresurser. Utvecklingssamarbetets resultat och inflytande ska förbättras liksom det kunskapsbaserade beslutsfattandet, riskhanteringen samt mätningen, rapporteringen och utvärderingen av resultat och effekter.
Finland satsar kraftigt på investeringar i utvecklingsländer som stöder hållbar utveckling för att ländernas egna ekonomier ska kunna åstadkomma mer arbetstillfällen, näringar och välfärd. Investeringarna används också för att finansiera klimatåtgärder i enlighet med FN:s klimatavtal.
Övriga anslag
För samarbetet i Östersjöregionen, Barentsregionen och i den arktiska regionen föreslås 1,8 miljoner euro. I verksamheten betonas projekt som stöder Finlands ordförandeskap i Arktiska rådet 2017‒2019.
För medlemsavgifter och finansiella bidrag föreslås 87 miljoner euro. Största delen av anslagen utgörs av Finlands betalningar till FN.
För statsbidrag till organisationer med verksamhet inom utrikesministeriets förvaltningsområde föreslås 1,3 miljoner euro varav 370 000 reserveras för frivilligorganisationers Europainformation. Det ordnas separata ansökningsomgångar för statsbidragen.
Till utrikesministeriets förvaltningsområde beräknas flyta in 30 miljoner euro sådana intäkter som inte ingår i ministeriets omkostnader. Inkomsterna hänför sig bland annat till visumavgifter, intäkter från försäljning av fastigheter, av medlemsavgifter och betalningsandelar i internationella organisationer och av återbetalningar av biståndsanslag.
Ytterligare information: Risto Hakoila, ekonomidirektör, tfn 0295 351 287, Katja Bordi, ekonomiplaneringschef, tfn 0295 351 284, gällande utvecklingssamarbetet Satu Santala, avdelningschef, tfn 0295 351 019, och angående samarbetet kring Östersjön, Barents och Arktis, Jaakko Lehtovirta, enhetschef, tfn 0295 351 784.
Utrikesministeriets e-postadresser har formen fornamn.efternamn@formin.fi