Utrikesministeriets budgetförslag för år 2016

Utrikesministeriets budgetförslag för år 2016 

Pressmeddelande 186/2015
14.8.2015

Anslagen i utrikesministeriets budgetförslag för det egna förvaltningsområdet för år 2016 uppgår sammanlagt till 1 003 miljoner euro. Som ett led i de nya anpassningsåtgärderna i den offentliga ekonomin skärs anslagen ned med sammanlagt 201 miljoner euro i enlighet med regeringsprogrammet.

Målet med Finlands utrikes- och säkerhetspolitik är att förstärka landets internationella ställning, att trygga Finlands självständighet och territoriella integritet samt att förbättra finländarnas säkerhet och välfärd. Finland främjar internationell stabilitet, fred, demokrati, mänskliga rättigheter, rättsstatsprincipen och jämställdhet.

Den internationella verksamhetsomgivningen genomgår kraftiga förändringar och det säkerhetspolitiska läget är spänt i Europa. Dessa förändringar måste beaktas i utrikes- och säkerhetspolitiken. Målet är att stärka Finlands säkerhet i närområdena, i Europa och globalt genom internationellt samarbete. För att stärka säkerheten och välfärden behövs förutom diplomati också externa ekonomiska relationer, hållbar utveckling och lösningar till stora globala utmaningar. De ur utrikesförvaltningens perspektiv viktigaste strategiska frågorna är stabiliteten i de närliggande områdena, det nordiska försvarspolitiska samarbetet, Nato-partnerskapet och EU som säkerhetssamfund, starkare transatlantiska relationer, externa ekonomiska relationerna, hållbar utveckling och mänsklighetens gemensamma utmaningar. En effektiv utrikesförvaltning med tillräckliga resurser är i en nyckelposition när det gäller att garantera att Finlands yttre relationer sköts.

Omkostnaderna

Anslagen för utrikesförvaltningens omkostnader föreslås vara 228,6 miljoner euro. Som ett led i anpassningsåtgärderna i den offentliga ekonomin skärs omkostnaderna ned med 0,8 miljoner euro.

Ett täckande nätverk av beskickningar är ett centralt verktyg för att verkställa utrikespolitiken och syftet med budgetförslaget är att säkra Finlands representation utomlands. Flexibel och ändamålsenlig närvaro ute i världen är en källa till information och inflytande som ökar Finlands säkerhet och välfärd. Utrikesministeriets resurser riktas främst till de länder vars politiska och ekonomiska betydelse för Finland växer. Utvecklingen av representationsnätets strukturer och handlingssätt fortsätter och särskild uppmärksamhet fästs vid det nordiska samarbetet, utvecklandet av EU:s utrikesförvaltning och Team Finland-konceptet.

Utrikesförvaltningens tjänster för allmänheten utvecklas med beaktande av den nya lagen om konsulära tjänster samt genom att utnyttja nya digitala lösningar. När det gäller inresetjänster, effektivare bekämpning av illegal invandring och människohandel samt krisberedskap ska myndighetssamarbete och de möjligheter som det nordiska samarbetet och EU erbjuder utnyttjas.

Finland kommer att vara ordförande för Nordiska ministerrådet år 2016 och förbereder sig för ordförandeskapet i Arktiska rådet 2017–2019.

Utvecklingssamarbetet

Statens utgifter för utvecklingssamarbete beräknas uppgå till sammanlagt 743,6 euro år 2016, vilket enligt de senaste prognoserna motsvarar ca 0,35 procent av bruttonationalinkomsten. För det egentliga utvecklingssamarbetet föreslås 528,1 miljoner euro. Anslagen som används till utvecklingssamarbetet kommer i samband med anpassningen av den offentliga ekonomin att skäras ned med 200 miljoner euro netto. Enligt användningsplanen 163 miljoner riktas till land- och regionspecifikt utvecklingssamarbete, 134 miljoner till multilateralt utvecklingssamarbete, 70 miljoner till humanitärt bistånd, 65 miljoner till stödet åt frivilligorganisationer och 45 miljoner euro till Europeiska utvecklingsfonden. De största nedskärningarna i euro sker i det multilaterala samarbetet.

Som ett led i att Finlands utvecklingspolitik reformeras överförs dessutom 100,0 miljoner euro från gåvobiståndet till utvecklingsbistånd i låneform, som kanaliseras bl.a. via Finnfund.

Finland gör proportionellt sett större satsningar i humanitärt bistånd, eftersom det humanitära läget ute i världen är exceptionellt svårt.

Finland har som mål att på längre sikt utöka utvecklingsfinansieringen till 0,7 % i förhållande till BNI, i enlighet med FN:s målsättningar. Under innevarande regeringsperiod blir det dessvärre nödvändigt att göra besparingar i utvecklingsfinansieringen. Inkomsterna från utsläppsauktioneringen ska i enlighet med riktlinjerna för Sipiläs regering inte längre allokeras till utvecklingssamarbetet från och med 2016.

Finlands utvecklingspolitik har fyra tydliga prioriteringar, vilka även styr finansieringen av utvecklingssamarbetet. Finland fokuserar på kvinnors och flickors ställning, på att stärka demokratin, de mänskliga rättigheterna, rättsstaten, fredsbyggandet, fri media, korruptionsbekämpning samt skatteunderlaget i utvecklingsländerna, på energi, vatten och mat som ett led i hållbar utveckling, inklusive bekämpningen av klimatförändringen, på att främja utvecklingsländernas egen företagssektor, utvecklandet av ansvarsfull företagsverksamhet och företagens verksamhetsomgivning. Tyngdpunkten ligger på förbättrandet av utvecklingssamarbetets effektivitet, inflytande och mätbarhet.

För höjandet av kapitalet i fonden för industriellt samarbete, Finnfund, föreslås 100,0 miljoner euro. Till finansiella investeringar i utvecklingssamarbetet föreslås 10,0 miljoner euro, vilket år 2016 ska användas till kapitaliseringen av Inter-American Investment Corporation.

Krishanteringen och andra anslag

Krishantering är en del av säkerhetspolitiken och som en andel av utrikesministeriets budget föreslås 15,4 miljoner euro för civilpersonalens deltagande i krishanteringsoperationer, varav 450 000 euro riktas till fredsförmedling. Största delen av Finlands civila krishanteringsresurser har riktas till EU-insatser med fokus på Ukraina, Afghanistan, Kosovo och Georgien. Det beräknas att ungefär 120 personer kommer att vara utsända till civila krishanteringsoperationer år 2016.

För samarbetet kring Östersjön, Barents hav och det arktiska området föreslås 2,1 miljoner euro. I verksamheten betonas den nordiska dimensionen och det multilaterala samarbetet inom de nordiska territoriella råden, samt projekt som stödjer Finlands kommande ordförandeskap i Arktiska rådet.

Till medlemsavgifter och finansieringsandelar föreslås 87,0 miljoner euro. Största delen av anslagen består av Finlands betalningsandelar till FN.

Till utrikesministeriets förvaltningsområde beräknas det inflyta 38,1 miljoner euro i sådana inkomster som inte är inbegripna i utrikesministeriets omkostnader. Inkomsterna hänför sig bl.a. till visumavgifter, intäkter från försäljning av fastigheter samt biståndsåterbäring och återbäring av medlemsavgifter och betalningsandelar i internationella organisationer.

För mera information: ekonomidirektör Risto Hakoila, tfn 0295 351 287 och ekonomiplaneringschef Katja Bordi, tfn 0295 351 284, för utvecklingssamarbetets del avdelningschef Pekka Puustinen, tfn 0295 350 560, och i fråga om samarbetet kring Östersjön, Barents hav och det arktiska området enhetschef Marja Liivala, tfn 0295 351 727.