Tiedotteet, 7.8.2014

Budgetproposition för utrikesministeriet 2015

Pressmeddelande 172/2014
7.8.2014 

I budgetpropositionen för 2015 föreslås sammanlagt 1 190 miljoner euro för utrikesministeriets förvaltningsområde. 

I världspolitiken och -ekonomin fortgår den strukturella förändringen och betydelsen av externa ekonomiska förbindelser ökar. Inom internationella förbindelser finns det behov av beredskap inför olika kriser och störningssituationer, även inom europeiskt område, såsom läget i Ukraina påvisar. Betydelsen av ömsesidigt beroende ökar och bland annat cybersäkerhet lyfts fram som ett viktigare tema än tidigare. 

Dessutom har finländarnas, den övriga statsförvaltningens och företagens förväntningar på de tjänster som utrikesförvaltningen erbjuder ökat.

Omkostnader

För utrikesförvaltningens omkostnader föreslås 213,5 miljoner euro, vilket överskrider ramarna för förvaltningsområdet med 12,7 miljoner euro.

Primärt mål för ministeriets budgetförslag är att säkra Finlands representation i utlandet. Utrikesrepresentationens betydelse och omfattning är centrala för Finlands inflytande internationellt. Resurser riktas särskilt till sådana länder och områden vars politiska och ekonomiska betydelse för Finland håller på att öka. Då representationens struktur och arbetsmetoder utvecklas, tar man förutom nordiskt samarbete även utvecklingen av EU:s utrikesförvaltning samt Team Finland-verksamhetsmodellen i beaktande.

Allmänhetstjänsterna utvecklas för att motsvara den förändrade efterfrågan. Samtidigt betonas medborgarnas egna ansvar. Då migrationstjänster ordnas, vid illegal invandring och i kampen mot människohandel samt i krisärenden drar man nytta av samarbetet myndigheterna emellan samt av möjligheterna som det nordiska samarbetet och EU-samarbetet för med sig.

Ministeriet bedömer att inkomsterna av avgiftsbelagd verksamhet (behandlingsavgifter för visum) kommer att minska år 2015 med över 14 miljoner euro jämfört med budgeten för innevarande år. I sitt budgetförslag har ministeriet utgått från att intäktsförlusterna bör tas i beaktande i budgetpropositionen för 2015. Ministeriet anpassar också för egen del sin viseringsverksamhet genom att minska resurser som anvisats för detta enligt den förändrade efterfrågan.

År 2015 är Finland är ordförande för Barents euroarktiska råd (BEAC) och fungerar som värd för generalförsamlingen för det globala initiativet för bekämpning av nukleär terrorism (GICNT). 

Krishantering

Finland deltar i internationella krishanteringsinsatser med Libanon, Afghanistan, Kosovo, Georgien, Libyen och Ukraina som insatsområden. Enligt uppskattning kommer det att finnas cirka 660 avlönade anställda i militära och civila krishanteringsinsatser år 2015.

För utgifter för underhåll av Finlands krishanteringsstyrkor föreslås 37,2 miljoner euro. De största insatserna i enlighet med riktlinjerna som dragits åren 2011–2013 är UNIFIL-insatsen i Libanon och Resolute Support-insatsen i Afghanistan.

För civilpersonalens deltagande i krishantering föreslås 15,4 miljoner euro, varav 400 000 euro riktas till fredsmedling. Största delen av Finlands civila krishanteringsverksamhet sker via EU:s insatser.

Utvecklingssamarbetet

Statens utgifter för utvecklingssamarbete beräknas år 2015 till sammanlagt 1 015,3 miljoner euro, vilket enligt aktuella prognoser motsvarar ca 0,50 procent av bruttonationalinkomsten. Till det egentliga utvecklingssamarbetet föreslås sammanlagt 801,4 miljoner euro.

I enlighet med statsrådets rambeslut för 2013 riktas inkomster som erhållits från handel med utsläppsrätter till utvecklingssamarbete och klimatfinansiering. Genom att använda inkomsterna från utsläppshandeln till utvecklingssamarbetet strävar man till att öka utvecklingssamarbetets BNI-andel.

Det primära målet för Finlands utvecklingspolitik är att utrota den extrema fattigdomen och trygga ett människovärdigt liv för alla människor i enlighet med utvecklingsmålen i FN:s millenniedeklaration. Därutöver främjar Finland en förbättring av de fattigas ställning och en minskning av ojämlikheten. Insatsområde för den finländska verksamheten är de minst utvecklade länderna i Afrika och Asien och de så kallade bräckliga staterna.

Med utvecklingspolitiken hjälper man även till att finna lösningar på andra globala utmaningar såsom klimatförändringen. Dessutom ska industriländerna enligt beslut i Cancún (2010) få till stånd ett årligt penningflöde om 100 miljarder USD till klimatåtgärder i utvecklingsländerna före år 2020. I budgetpropositionen för 2015 beräknas klimatfinansieringens andel av anslagen för utvecklingssamarbete vara ca 87,7 miljoner euro.

För en ökning av Fonden för industriellt samarbete Finnfunds kapital föreslås 10 miljoner euro.

Övriga anslag

För Östersjö-, Barents och det arktiska områdets samarbete föreslås 1,6 miljoner euro. I verksamheten betonas i främsta hand politiken för den nordliga dimensionen och det multilaterala samarbetet i de regionala råden, det vill säga Östersjöstaternas råd, Barentsrådet och Arktiska rådet.

För medlemsavgifter och finansiella bidrag föreslås 81,5 miljoner euro. Största delen av anslaget riktas till Finlands betalningsandelar till FN.

Till utrikesministeriets förvaltningsområde beräknas 16 miljoner euro flyta in som inte ingår i ministeriets omkostnader. Intäkterna kommer bland annat från ersättningar för uteblivna löner som utbetalas för FN:s militära krishantering och från samprojekt inom utvecklingssamarbetet.

För mera information: ekonomidirektör Risto Hakoila, tfn 0295 351 287 och ekonomiplaneringschef Katja Bordi, tfn 0295 351 284, angående utvecklingssamarbetet enhetschef Timo Olkkonen, enheten för allmän utvecklingspolitik och planering, tfn 0295 350 945 och angående samarbetet kring Östersjön, Barents och de arktiska områdena enhetschef Marja Liivala, tfn 0295 351 727