Budgetproposition för utrikesministeriet 2015

Pressmeddelande 193/2014
15.9.2014

I budgetpropositionen för 2015 föreslås sammanlagt 1 224 miljoner euro för utrikesministeriets förvaltningsområde.

I världspolitiken och -ekonomin fortgår den strukturella förändringen och betydelsen av externa ekonomiska förbindelser ökar. Inom internationella förbindelser finns det behov av beredskap inför olika kriser och störningssituationer, även inom europeiskt område, som läget i Ukraina visar. Betydelsen av ömsesidigt beroende ökar och bland annat cybersäkerhet lyfts fram som ett viktigare tema än tidigare. Dessutom har finländarnas, den övriga statsförvaltningens och företagens förväntningar på de tjänster som utrikesförvaltningen erbjuder ökat.

Omkostnader

För utrikesförvaltningens omkostnader föreslås 255,1 miljoner euro.

Primärt mål för ministeriets budgetförslag är att säkra Finlands representation i utlandet. Utrikesrepresentationens betydelse och omfattning är centrala för Finlands inflytande internationellt. Resurser riktas särskilt till sådana länder och områden vilkas politiska och ekonomiska betydelse för Finland håller på att öka. Då representationens struktur och arbetsmetoder utvecklas, tar man förutom nordiskt samarbete även utvecklingen av EU:s utrikesförvaltning samt Team Finland-verksamhetsmodellen i beaktande.

Allmänhetstjänsterna utvecklas för att motsvara den förändrade efterfrågan. Samtidigt betonas medborgarnas eget ansvar. Då migrationstjänster ordnas, vid illegal invandring och i kampen mot människohandel samt i krisärenden drar man nytta av samarbetet myndigheterna emellan samt av möjligheterna som det nordiska samarbetet och EU-samarbetet för med sig.

År 2015 är Finland är ordförande för Barents euroarktiska råd (BEAC) och fungerar som värd för generalförsamlingen för det globala initiativet för bekämpning av nukleär terrorism (GICNT).

Från och med år 2015 bruttobudgeteras intäkterna från visumbehandling och de redovisas i budgetförslagets intäkter. Som en följd av ändringen är finansieringen av förvaltningsområdets verksamhet inte längre beroende av efterfrågan på visum på en föränderlig marknad.

Krishantering

Finland deltar i internationella krishanteringsinsatser med Libanon, Afghanistan, Kosovo, Georgien, Libyen och Ukraina som insatsområden. Enligt uppskattning kommer det att finnas cirka 660 avlönade anställda i militära och civila krishanteringsinsatser år 2015.

För utgifter för underhåll av Finlands krishanteringsstyrkor föreslås 37,2 miljoner euro. De största insatserna i enlighet med riktlinjerna som dragits åren 2011–2013 är operation UNIFIL i Libanon och operation Resolute Support i Afghanistan.

För civilpersonalens deltagande i krishantering föreslås 15,4 miljoner euro, varav 400 000 euro riktas till fredsmedling. Största delen av Finlands civila krishanteringsverksamhet sker via EU:s insatser.

Utvecklingssamarbetet

Statens utgifter för utvecklingssamarbete beräknas år 2015 till sammanlagt 1 015,3 miljoner euro, vilket enligt aktuella prognoser motsvarar ca 0,48 procent av bruttonationalinkomsten. De finländska utvecklingssamarbetsmedlens andel av bruttonationalinkomsten sjunker således betydligt jämfört med innevarande år och anslagen som föreslås för egentligt utvecklingssamarbete minskar. Till det egentliga utvecklingssamarbetet föreslås sammanlagt 801,4 miljoner euro. I enlighet med statsrådets rambeslut för 2013 riktas inkomster som erhållits från handel med utsläppsrätter till utvecklingssamarbete och klimatfinansiering. Genom att använda inkomsterna från utsläppshandeln till utvecklingssamarbetet strävar man till att öka utvecklingssamarbetets BNI-andel. Inkomsterna från utsläppshandeln uppgår under 2014 uppskattningsvis till 60 miljoner euro, vilket motsvarar cirka 0,03 procent av Finlands bruttonationalinkomst år 2014. Såvida inkomsterna från utsläppshandeln år 2015 skulle uppgå till motsvarande belopp, skulle det höja det finländska utvecklingssamarbetets andel av bruttonationalinkomsten med över 0,5 procent.

Det primära målet för Finlands utvecklingspolitik är att utrota den extrema fattigdomen och trygga ett människovärdigt liv för alla människor i enlighet med utvecklingsmålen i FN:s millenniedeklaration. Därutöver främjar Finland en förbättring av de fattigas ställning och en minskning av ojämlikheten. Den finländska verksamhetens insatsområde är de minst utvecklade länderna i Afrika och Asien och de så kallade bräckliga staterna. När det gäller FN-systemet satsar Finland i synnerhet på stödjande av FN:s jämställdhetsorganisation UN Women, FN:s miljöprogram UNEP och FN:s befolkningsfond UNFPA.

Med utvecklingspolitiken hjälper man även till att finna lösningar på andra globala utmaningar såsom klimatförändringen. Dessutom ska industriländerna enligt beslut i Cancún (2010) få till stånd ett årligt penningflöde om 100 miljarder USD till klimatåtgärder i utvecklingsländerna före år 2020. I budgetpropositionen för 2015 beräknas klimatfinansieringens andel av anslagen för utvecklingssamarbete vara ca 87,7 miljoner euro.

För en ökning av Fonden för industriellt samarbete Finnfunds kapital föreslås 10 miljoner euro.

Övriga anslag

För Östersjö-, Barents och det arktiska områdets samarbete föreslås 1,6 miljoner euro. I verksamheten betonas i främsta hand politiken för den nordliga dimensionen och det multilaterala samarbetet i de regionala råden, det vill säga Östersjöstaternas råd, Barentsrådet och Arktiska rådet.

För medlemsavgifter och finansiella bidrag föreslås 79,5 miljoner euro. Största delen av anslaget riktas till Finlands betalningsandelar till FN.

Till utrikesministeriets förvaltningsområde beräknas 59,4 miljoner euro flyta in som inte ingår i ministeriets omkostnader. Intäkterna kommer bland annat från visumbehandling, ersättningar för uteblivna löner som utbetalas för FN:s militära krishantering och från samprojekt inom utvecklingssamarbetet.

För mera information: ekonomidirektör Risto Hakoila, tfn 0295 351 287 och ekonomiplaneringschef Katja Bordi, tfn 0295 351 284, angående utvecklingssamarbetet enhetschef Lotta Karlsson, förvaltnings- och rättsenheten för utvecklingssamarbete, tfn 0295 351 932 och angående samarbetet kring Östersjön, Barents och de arktiska områdena enhetschef Marja Liivala, tfn 0295 351 727.