Utrikesministeriet betonar utrikesrepresentationen i budgetpropositionen för nästa år

Utrikesministeriet betonar utrikesrepresentationen i budgetpropositionen för nästa år

Pressmeddelande 146/2016
12.8.2016

Utrikesministeriet föreslår sammanlagt 1 073 miljoner euro för sitt förvaltningsområde i budgetpropositionen för 2017.

Syftet med Finlands utrikes- och säkerhetspolitik är att stärka vårt lands internationella ställning, trygga Finlands självständighet och territoriella integritet samt förbättra finländarnas säkerhet och välbefinnande. Finland arbetar för internationell stabilitet, fred, demokrati, de mänskliga rättigheterna, rättsstatsprincipen och jämställdhet. Tyngdpunkterna i utrikesministeriets verksamhet ligger på att öka stabiliteten i Östersjöregionen, att fördjupa det utrikespolitiska samarbetet med Sverige, att utveckla Arktispolitiken, att stärka det transatlantiska samarbetet och att främja fredsmedling.

Det säkerhetspolitiska läget kring Östersjön är spänt och samtidigt kräver de pågående svåra konflikterna, de omfattande flyktingströmmarna, den ökade terrorismen och de stora utmaningarna i den internationella ekonomin väl avvägda politiska handlingar. I utrikes- och säkerhetspolitiken måste vi också förbereda oss inför framtida förändringar som är oberoende av Finland. Finland strävar efter att under alla omständigheter stärka vårt lands säkerhet både i närområdena, i Europa och i det internationella samarbetet. För att kunna öka säkerheten och välfärden krävs det att Finlands ekonomiska intressen främjas genom handelspolitik och Team Finland-samarbete, att det skapas en hållbar utveckling och att det hittas lösningar på globala problem. En aktiv utrikespolitik som garant för Finlands säkerhet och välfärd förutsätter en utrikesförvaltning som är handlingskraftig och vars sakkunnighet är ett stöd för hela statsförvaltningen.

Omkostnader

För utrikesförvaltningens omkostnader föreslås ett anslag på 226 miljoner euro.

Ett eget representationsnätverk är viktigt för Finland. Utrikesförvaltningens resurser fördelas huvudsakligen på de länder vars politiska och ekonomiska betydelse för Finland växer. År 2017 upphöjs Finlands förbindelsekontor i Bogotá i Colombia och i Yangon i Myanmar till ambassader. Finlands utrikesrepresentation utvecklas vidare och i utvecklingsarbetet beaktas samarbetsmöjligheterna med de nordiska länderna, de baltiska länderna och EU:s utrikestjänst samt Team Finland-verksamhetsmodellen.

De tjänster för allmänheten som erbjuds av utrikesförvaltningen utvecklas utgående från den nya lagen om konsulära tjänster och genom att regeringens asylpolitiska åtgärdsprogram och digitaliseringen beaktas. Kriskommunikationen utvecklas för att ge en mer realistisk bild av utrikesförvaltningens tjänster och ansvar i olika krissituationer. Under 2017 inleds ett pilotprojekt vid Finlands ambassad i Ankara i Turkiet som innebär att mottagningen av ansökningar om familjeåterförening läggs ut på entreprenad. Syftet är att göra kundbetjäningen mer flexibel och effektiv och att effektivera användningen av resurser i och med att efterfrågan eventuellt ökar ytterligare. Efter pilotprojektet bedöms i vilken form och i vilken omfattning den nya verksamhetsmodellen kunde tas i bruk på bredare front.

Finland är ordförande i Arktiska rådet 2017–2019. Under 2017 förbereder sig också Finland inför ordförandeskapet i Europarådet 2018.

Krishantering

Finland deltar i internationella krishanteringsinsatser med fokus på Libanon, Irak, Afghanistan, Kosovo, Georgien och Ukraina. Enligt uppskattning kommer det att finnas kring 510 avlönade anställda i militära och civila krishanteringsinsatser 2017.

För de finländska krishanteringsstyrkornas underhållsutgifter föreslås 38 miljoner euro. De största insatserna kommer att vara UNIFIL i Libanon, en utbildningsinsats i Irak och Resolute Support i Afghanistan.

För civilpersonalens deltagande i krishantering föreslås 15 miljoner euro varav 450 000 euro avsätts för fredsmedling. Finlands deltagande i civil krishanteringsverksamhet sker huvudsakligen genom EU:s insatser.

Utvecklingssamarbete

Statens utgifter för utvecklingssamarbete beräknas vara sammanlagt 876 miljoner euro 2017, vilket enligt aktuella prognoser motsvarar ca 0,40 procent av bruttonationalinkomsten. För egentligt utvecklingssamarbete föreslås sammanlagt 535 miljoner euro. Utöver det egentliga utvecklingssamarbetet satsar utrikesministeriet på investeringar som stärker hållbar utveckling i utvecklingsländerna i form av finansiella investeringar och lån. Dessa medel används också för att finansiera klimatåtgärder i enlighet med FN:s klimatavtal. Det är regeringens mål på lång sikt att höja utvecklingsfinansieringens andel av bruttonationalinkomsten till 0,7 procent i enlighet med FN:s mål.

Finlands utvecklingspolitik och utvecklingssamarbete utgår från genomförandet av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling utanför Finlands gränser. Det görs genom att stödja utvecklingsländer i att uppnå de globala målen och genom att arbeta för nödvändiga förändringar i vår omvärld. I utvecklingssamarbetet satsar utrikesministeriet på de prioriterade områdena i statsrådets utvecklingspolitiska redogörelse: att stärka flickors och kvinnors ställning och rättigheter; att utveckla utvecklingsländernas ekonomier för att öka arbetstillfällen, näringar och välfärd; att stärka samhällenas demokrati och funktionsförmåga samt att förbättra beskattningsförmågan och tillgången till mat, vatten och energi samt hållbara naturresurser. Utvecklingssamarbetets resultat och inflytande ska förbättras liksom det kunskapsbaserade beslutsfattandet, riskhanteringen samt mätningen, rapporteringen och utvärderingen av resultat och effekter.

För utvecklingslån föreslås 100 miljoner euro och för utvecklingssamarbetets finansiella investeringar 30 miljoner euro. För en ökning av Fonden för industriellt samarbete Finnfunds kapital föreslås 10 miljoner euro.

Övriga anslag

För samarbetet i Östersjöregionen, Barentsregionen och i den arktiska regionen föreslås 1,9 miljoner euro. I verksamheten betonas projekt som stöder Finlands ordförandeskap i Arktiska rådet 2017–2019.

För medlemsavgifter och finansiella bidrag föreslås 87 miljoner euro. Största delen av anslagen går till Finlands betalningar till FN.

Till utrikesministeriets förvaltningsområde beräknas flyta in 30 miljoner euro i form av sådana intäkter som inte ingår i ministeriets omkostnader. Inkomsterna hänför sig bland annat till visumavgifter, intäkter från försäljning av fastigheter, av medlemsavgifter och betalningsandelar i internationella organisationer och av återbetalningar av biståndsanslag.

Ytterligare information: Risto Hakoila, ekonomidirektör, tfn 0295 351 287, Katja Bordi, ekonomiplaneringschef, tfn 0295 351 284, i fråga om utvecklingssamarbetet Pekka Puustinen, avdelningschef, tfn 0295 350 560, och i fråga om samarbetet kring Östersjön, Barents och Arktis Eevamari Laaksonen, ställföreträdande enhetschef, tfn 0295 351 320.

Tässä palvelussa myös