FN:s ESK-kommitté gav Finland beröm för och förslag till verkställandet av mänskliga rättigheter

Pressmeddelande 270/2014
3.12.2014

FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter har gett sina kommentarer och rekommendationer gällande den rapport som Finland lämnade in år 2011.

Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter – de så kallade ESK-rättigheterna – trädde i kraft år 1976 i syfte att garantera alla människor ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter så som tillräcklig föda, rent vatten, bostad, utbildning, tillräckliga utkomstmöjligheter och hälsovårdstjänster. I enlighet med konventionen bör också kännedomen om den och dess fakultativa protokoll utökas.

Genomförandet av konventionen övervakas genom att de fördragsslutande parterna avlägger periodiska rapporter. Rapporterna redogör för åtgärder som parterna vidtagit för att fullgöra åtagandena i konventionen, och de granskas av FN:s ESK-kommitté.

Finland lämnade in sin sjätte periodiska rapport till kommittén år 2011 och det är den som nu har kommenterats.

Beröm för människorättsfrämjande

Kommittén uppskattade att Finland har ratificerat det fakultativa protokollet om handel med barn, barnprostitution och barnpornografi samt det fakultativa protokollet om tortyr. Som positiva ansågs också Finlands nationella program för grundläggande och mänskliga rättigheter och utrikesförvaltningens människorättsstrategi från år 2013, jämställdhetsprogrammet för 2012-2015 samt åtgärdsprogrammet för stimulering av samespråket år 2014.  

Kommittén rekommenderade att den nationella människorättsinstitutionen får tillräckliga resurser och att anslagen för utvecklingssamarbete höjs till 0,7 procent.

Därutöver gav kommittén flera rekommendationer som gäller samernas rättigheter, däribland markanvändning och rekommendationer med anknytning till ratificeringen av konventionen ILO 169. Dessutom förordade kommittén att samespråkets stimulering ska genomföras utan dröjsmål.

Icke-diskriminering av invandrare och personer med funktionsnedsättning måste garanteras

Kommittén rekommenderade att lagstiftningen ändras så att den gäller alla grunder för diskriminering på samma sätt.

Finland uppmanades också att effektivera sina åtgärder för att personer med funktionsnedsättningar ska kunna delta i arbetslivet, och för att personer med invandrarbakgrund ska få tillgång till hälsovård och garanteras icke-diskriminering.

Dessutom fäste kommittén särskild uppmärksamhet vid att handikappade kvinnors och flickors sexuella och reproduktiva rättigheter tryggas.

Rekommendationer för bättre sysselsättning och jämställdhet

Kommittén förordade att särskilt utsatta kvinnors position ska förbättras samt att löneskillnaderna ska utjämnas. Kommittén rekommenderade också effektivare åtgärder för att få bukt med ungdoms- och långtidsarbetslösheten samt att arbetsomständigheter och tillfälliga anställningsförhållanden ska vara lagenliga, medräknat moderskapsledighetens effekt på den ledigas arbetsliv.

Kommittén rekommenderade att anstaltsvård av barn ska ersättas med vård i hemlika förhållanden, och att åtgärder vidtas mot våld inom familjer samt att ett tillräckligt antal skyddshem garanteras. Vidare förordade kommittén särskilt inriktade åtgärder för att fattigdomen och bostadslösheten ska minska.

Kommittén bad Finlands riksdag att inom ramarna för sina befogenheter vidta åtgärder för att rekommendationerna ska uppfyllas.

Finland lämnar in följande periodrapport om förverkligandet av konventionen i november 2019.

För mera information; lagstiftningsrådet Marjatta Hiekka, enheten för människorättsdomstols- och människorättskonventionsärenden, tfn 040 128 19 263.