Lagen om militär krishantering gör Finlands möjligheter att delta smidigare och effektivare

Pressmeddelande 264/2005
6.9.2005


I synnerhet Europeiska unionens beslut om att utveckla en effektivare och snabbare krishanteringsberedskap gav impulsen till en totalreform av lagen om fredsbevarande. Den nya lagen om militär krishantering motsvarar syftet att klarlägga Finlands deltagande i militär krishantering så att lagstiftningen inte i förväg skulle uppställa alltför inskränkande eller strama villkor för deltagandet.

Den nya lagen skapar sålunda förutsättningar för Finland att helt och fullt delta i EU: s militära krishantering och samtidigt förnyas vår lagstiftning, så att den t.ex. motsvarar praxisen i de andra nordiska länderna. Det är uttryckligen EU: s militära krishantering som i fortsättningen kommer att utgöra en av prioriteringarna för ett finländskt deltagande, men Finland är likaså fortfarande med om att delta i de av FN ledda krishanteringsuppgifterna.

Även i den nya lagen är den fundamentala utgångspunkten ett befullmäktigande av FN: s säkerhetsråd om bruk av militär makt. I undantagsfall kan Finland i fortsättningen fatta beslut om deltagande även i ett sådant fall, då ifrågavarande befullmäktigande inte föreligger. En sådan situation kan uppkomma ifall militär krishantering är nödvändig men säkerhetsrådet inte förmår reagera inför situationen genom att fatta beslut om befullmäktigande. I avsaknad av säkerhetsrådets beslut bör beslutet om finländskt deltagande underställas hela riksdagen för godkännande. För beslut om deltagande i de av säkerhetsrådet befullmäktigade operationerna bör riksdagens utrikesutskott höras.

Europeiska unionens nya snabbinsatsstyrkor, som Finland deltar i, förutsätter också ett snabbare nationellt beslutsfattande och en preliminär militär beredskap. Även detta har beaktats i den nya lagen. Inom ramen för EU har vi godkänt en beredskap för krishantering också i sådana fall, där målet är att skilja åt de olika parterna eller att få till stånd fred eller i varje fall ett vapenstillestånd. För beslut om deltagande krävs det även i sådana fall medverkan av hela riksdagen.

Dessutom omfattar den nya lagen ett antal bestämmelser som gäller utbildningen av, ersättningar och belöningar åt och olika förpliktelser för de soldater som deltar i krishanteringen. Synnerligen viktigt är att den nya lagen också omfattar bestämmelser angående rätten för de i krishanteringen deltagande soldaterna att bruka maktmedel. Till denna del kommer lagstiftningen nu att motsvara kraven i den förnyade strafflagstiftningen.

Reformen av lagen om fredsbevarande var också så till vida på sin plats att en ny lag om civil krishantering trädde i kraft vid början av detta år. Genom lagen om militär krishantering har den rättsliga grunden för bägge sektorerna gjorts tidsenlig. Finland kommer även i fortsättningen att betona att det är nödvändigt att man vid sidan av de militära handlingarna utvecklar den civila krishanteringen och ett övergripande tillnärmelsesätt i krishanteringen.

Tilläggsuppgifter: understatssekreterare Markus Lyra, utrikesministeriet, tel. 09 160 55030, och informationschef Jyrki Iivonen, försvarsministeriet, tel. 09 160 88200













kriisinhallinta