Organisationer: Politiken för mänskliga rättigheter bör uppmärksammas i kommunerna och ta sig uttryck i praktiska åtgärder
Pressmeddelande 77/2008
5.3.2008
”Samarbetet mellan myndigheter och organisationer är i en nyckelställning när det gäller att bedriva en resultatrik politik för mänskliga rättigheter och för att uppnå bestående resultat”, konstaterade justitieminister Tuija Brax onsdagen 5 mars vid en offentlig utfrågning, då representanter för medborgarorganisationerna framlade sina synpunkter på Finlands politik för mänskliga rättigheter. Statssekreterare Teija Tiilikainen betonade för sin del i sitt eget uttalande att ”ett effektivt arbete för de mänskliga rättigheterna kräver konsekvens, framsynthet och ett långvarigt engagemang”.
Den hearing som arrangerades i Ständerhuset gav ord på vägen för förberedelserna av statsrådets redogörelse för politiken rörande de mänskliga rättigheterna.
Enligt minister Brax kunde prioriteringarna gälla de områden som nu och i framtiden utgör en utmaning för Finland, såsom t.ex. de handikappades rättigheter, frågor rörande åldrandet, minoritets- och invandringsfrågor, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, minskning av fattigdomen samt avvärjning av terrorism. Ministern betonade att utgångspunkten för redogörelsen var att få till stånd ett framåtblickande och målinriktat politiskt dokument, som drar upp riktlinjer och ger förbindelser om regeringens kommande verksamhet beträffande politiken för mänskliga rättigheter.
Statssekreterare Tiilikainen påminde om att samtidigt med redogörelsen för mänskliga rättigheter utarbetas också en redogörelse om säkerhets- och försvarspolitiken. Dessa redogörelser, såsom också det utvecklingspolitiska programmet och FN-strategin, hänger nära ihop med varandra och kompletterar varandra. Bakgrunden till redogörelserna omfattar samma internationella utmaningar, såsom globaliseringen, förändringarna i stormaktsrelationerna, terrorismen och motsvarande verksamhet och å andra sidan så kallade nya utmaningar, såsom klimatförändringen. Ur ett människorättsligt perspektiv granskas frågorna gällande den enskilda individens människovärde och säkerhet.
Statssekreteraren ansåg det som viktigt att Finland även i fortsättningen i sin människorättspolitik betonar rättigheterna för människor och grupper i sämre ställning. EU är också i fortsättningen det centrala verktyget för Finlands politik rörande mänskliga rättigheter. Enligt statssekreteraren ger Lissabonavtalet möjligheter för att utveckla dimensionen för fundamentala rättigheter inom EU.
Organisationerna betonade i sina inlägg vikten av att konsekvent beakta politiken rörande mänskliga rättigheter i all politisk verksamhet. Regeringen borde ännu effektivare än tidigare se till att de mänskliga rättigheterna utgör en del av regeringens samtliga dokument angående strategi och politik. De mänskliga rättigheterna bör uppmärksammas i kommunerna och leda till praktiska åtgärder – i annat fall blir redogörelserna bara vackert tal utan praktisk inverkan.
Bland de inhemska utmaningarna tog organisationerna bland annat fram våld mot kvinnor och barn, begränsningarna rörande handikappade personers rätt att röra sig, barnfamiljernas fattigdom och diskrimineringen av flyktingar och invandrare. Organisationerna hoppades också att regeringen skulle vidta konkreta åtgärder för att verkställa de rekommendationer som internationella människorättsorgan gett Finland. Många organisationer påpekade också behovet av att i Finland grunda en institution för mänskliga rättigheter enligt FN:s Parisprinciper.
Bland de internationella frågor som togs till behandling fanns bland andra behovet av att inom utvecklingspolitiken förstärka ett på mänskliga rättigheter baserat tillnärmelsesätt, att förstärka de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna och att respektera mänskliga rättigheter i verksamheten mot terrorism. I uttalandena betonades likaså behovet av att utveckla den interna politiken rörande mänskliga rättigheter inom EU.
Avsikten är att överlåta statsrådets redogörelse för politiken rörande mänskliga rättigheter till riksdagen i början av år 2009. I redogörelsen behandlas såväl internationella som inhemska frågor rörande mänskliga rättigheter. Utrikesministeriet svarar för den övergripande koordineringen av redogörelsen och skriver den del som gäller internationella människorättsärenden. Justitieministeriet koordinerar för sin del det avsnitt som berör situationen i Finland.
Tilläggsuppgifter: chefen för enheten för politiska frågor gällande mänskliga rättigheter Sofie From-Emmesberger, utrikesministeriet, tel. 09 1605 6551 eller konsultative tjänstemannen Janina Groop-Bondestam, justitieministeriet, tel. 09 1606 7686