Människorättsredogörelsen framhäver långsiktig verksamhet för att främja jämställdhet
Pressmeddelande 242/2014
30.10.2014
Regeringen godkände idag en redogörelse för de mänskliga rättigheterna, som ska överlämnas till riksdagen. Redogörelsen utvärderar så väl internationellt människorättsarbete som verkställandet av de grundläggande och mänskliga rättigheterna i Finland. Föregående människorättspolitiska redogörelse överlämnade statsrådet till riksdagen år 2009.
Redogörelsen framhäver långsiktig verksamhet för att främja jämställdhet. Andra viktiga principer och utgångspunkter för statsrådets verksamhet är de mänskliga rättigheternas omfattning och universella giltighet, som bör säkras, samt att det civila samhället bör ha goda möjligheter till delaktighet.
Till skillnad från många andra länders människorättsöversikter behandlar denna redogörelse nationella grundläggande och mänskliga rättigheter i samband med internationellt människorättsarbete. Statsrådet betonar bandet mellan nationell och internationell verksamhet och vikten av att de är likriktade.
Tryggandet av yttrandefriheten och utrotningen av hatpropaganda tas upp i egna avsnitt. Det samma gäller sexuella och könsminoriteters (HBT) grundläggande och mänskliga rättigheter, funktionshindrade personers rättigheter samt verkställandet av ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.
När den internationella verksamheten behandlas betonar redogörelsen kvinnors rättigheter, ingripande i de allvarligaste formerna av diskriminering, det civila samhällets möjligheter att delta samt öppenheten i beslutsprocesser. Finland framhäver verkställande av internationell rätt och effektiv övervakning. Om man ska kunna förebygga väpnat våld krävs det att man ingriper entydigt och i tillräckligt god tid när minoriteter eller mänskliga rättigheter kränks. Kränkningar av de mänskliga rättigheterna ska bemötas överallt med samma konsekvens. Finland tar regelbundet upp frågor om mänskliga rättigheter i sin politiska verksamhet med andra länder.
Europeiska unionens ökade betydelse för att de grundläggande och mänskliga rättigheterna ska kunna främjas så väl inom unionen som utanför den framgår av redogörelsen. En viktig målsättning för Finland är att förstärka EU:s dimension ifråga om de grundläggande rättigheterna. Finland stödjer en snabb anslutning av EU till Europakonventionen (konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna) och förespråkar att EU:s byrå för grundläggande rättigheter får en ytterligare förstärkt position.
Statrådet anser att man under kommande regeringsperiod borde bereda Finlands andra nationella handlingsprogram för grundläggande och mänskliga rättigheter, och att dess tyngdpunkter borde slås fast redan i regeringsprogrammet. Det redan etablerade nätverket av statsrådets kontaktpersoner för grundläggande och mänskliga rättigheter bör fortsätta sin verksamhet. Statsrådet kommer ännu under denna regeringsperiod att sätta igång en utredning om ställning, arbetsfördelning och resurser hos dem som arbetar med nationella grundläggande och mänskliga rättigheter.
Under beredningen av redogörelsen har man hört frivilligorganisationer, laglighetsövervakare och andra sakkunniga när det gäller grundläggande och mänskliga rättigheter. På justitieministeriets webbtjänst dinasikt.fi svarade nästan tusen personer på en enkät om grundläggande och mänskliga rättigheter.
För mer information: människorättsambassadören Rauno Merisaari, utrikesministeriet tfn 0295 350 974, konsultativa tjänstemannen Kaisa Tiusamen, justitieministeriet tfn 0295 150 454 (EU och nationella ärenden).