Europainformation deltar i diskussionen om utvidgningen av EU med en ny bok

Utrikesministeriets Europainformation publicerar i sin debattbokserie en samling artiklar under titeln Finland och utvidgningen av Europeiska unionen. I serien har tidigare utkommit böcker om integrationens historia, den nordliga dimensionen och Finlands tid som medlem i EU. I vår står alltså utvidgningen av EU, som är allt aktuellare, i tur. Utvidgningen har ansetts vara såväl en historisk plikt för unionen som en ödesfråga för dess existens. En utvidgning är nödvändig, men den måste också åtnjuta medborgarnas stöd.

Av skribenterna i boken ser Max Jakobson Europeiska unionen som ett försök att med gemensamma krafter ta tillbaka ens en del av den makt, som medlemsländerna i omvälvningarnas kölvatten förlorat till marknadskrafterna. Man närmar sig långsamt målet om ett odelat, demokratiskt Europa, och mycket beror på hurdan utvecklingen i Ryssland blir.

Peter Ekholm räknar ut den utvidgade Europeiska unionens andel av världsekonomin och framhåller att man vid uppskattningen av dess globala roll också måste beakta andra faktorer. En är att Europa är den enda världsdelen där befolkningen minskar.

Pertti Paasio anser att länderna måste få behålla rätten att använda sitt eget språk i lagstiftningsarbetet i Europeiska unionen, också efter en utvidgning. De största problemen gäller parlamentets administration och organisation, och bristen på öppenhet. Men han framhåller att den parlamentariska kontrollen av beslutsfattandet i EU är på toppnivå i Finlands riksdag.

Tuomo Lappalainen påpekar att det förekommer avvikelser i den politiska elitens och folkets stöd för utvidgningen också på annat håll än i Finland. Intresseorganisationerna har haft en förmedlande roll. De har förenat sig med beslutsfattarnas engagemang för östutvidgningen och med gemene mans krav på en minimering av de risker som utgör ett hot för välståndet i medlemsländerna.

Paavo Rautio ser förtroendet som ett av problemen med utvidgningen; det är lättare för kandidatländerna att sätta sin lagstiftning i skick på pappret än i praktiken. Kommer löftena om förändringar att förbli tomma ord, eller borde man som villkor för ett medlemskap kräva att reformerna genomförts i praktiken?

Marju Lauristin och Peeter Vihalemm presenterar i boken ett kandidatlands syn på utvidgningen. De funderar över varför det ser ut som om antalet EU-motståndare ökar i Estland. Till fördelarna med ett medlemskap räknar de bland annat upp en ökad stabilitet och säkerhet, minskade vatten- och luftföroreningar och en snabbare ekonomisk utveckling. Men priserna stiger, byråkratin ökar och de sociala skillnaderna likaså…

Hanna Ojanen och Henri Vogt ser på utvidgningen ur alla kandidatländers synvinkel. Det finns kanhända inga alternativ till ett medlemskap. Men risken är att utvidgningen skapar nya skiljelinjer i Europa – var borde Europas gränser dras?

Johanna Korhonen framför enkla frågor som folket funderar över. Hon tror att så länge beslutsfattarna inte kan ge ordentliga svar på frågorna, kan man inte vänta sig något stort intresse för utvidgningen i gallupundersökningarna.

Boken har getts ut på finska och svenska, och den kan avgiftsfritt hämtas eller beställas hos Europainformationens regionala kontor. Det riksomfattande telefonnumret är 010 – 3456 700.

Ytterligare information: Europainformationen, Antti Kuusela, tfn (09) 1341 5813, eller Päivi Toivanen, tfn (09) 1341 5846.