Minister Ville Skinnaris tal vid ambassadörsmötet 19.8.2019
MED RESERVATION FÖR ÄNDRINGAR
Ärade ambassadörer, bästa kolleger, god eftermiddag!
Det är en ära att få stå här och tala till er för första gången som utvecklings- och utrikeshandelsminister.
Jag har haft glädjen att träffa många av er redan under min tid som riksdagsledamot, vissa av er till och med flera gånger före det.
Mina två första månader som minister har stärkt min uppfattning om att Finlands utrikesförvaltning består av en mängd kompetenta människor som är engagerade i sitt arbete. Det gäller inte bara er utan naturligtvis också tjänstemännen och de lokalanställda vid era beskickningar och alla våra kolleger här i Finland.
En kompetent och kunnig personal är utrikesministeriets, och i själva verket hela Finlands, viktigaste resurs. Det är viktigt att värna om den, eftersom allas arbetsinsats behövs för att främja Finlands mål.
Bästa åhörare,
Finland vill finna lösningar på globala problem.
Bland de framtida förändringsfaktorerna finns globala frågor såsom klimatförändringen, digitaliseringen och urbaniseringen. Nyckeln till framgång för ett livskraftigt Finland är vår förmåga att ta tillvara de möjligheter och finna lösningar på de utmaningar som förändringskrafterna innebär.
Finland vill främja öppen och rättvis handel. Vi ska påverka i sådan riktning att EU förblir öppen för internationell handel.
Under denna regeringsperiod satsar Finland stort på utvecklingssamarbete. Vi gör upp en färdplan för att nå de globala målen för hållbar utveckling. Dessutom utarbetar vi en övergripande Afrikastrategi som främjar partnerskap med de afrikanska länderna.
Finland stöder exportfrämjande. Genom våra externa ekonomiska relationer kan vi bidra till att finländska små och medelstora företag får sin del av den internationella tillväxten. Vi vill göra ytterligare satsningar på internationaliseringstjänster som är kopplade till innovativa ekosystem.
Finland gör också betydande satsningar på innovationsfinansiering och smidigare arbetskraftsinvandring. Vi utarbetar ett program för export och internationell tillväxt i samarbete med den offentliga och den privata sektorn och över de traditionella sektorsgränserna.
Genom att inrikta sig på internationella efterfrågestyrda ekosystem kan finländska företag, forskningsinstitut, högskolor och andra läroanstalter gemensamt skapa ny affärsverksamhet och innovationer av toppklass. På så sätt kan vi betydligt öka vår utrikeshandel ytterligare.
De åtgärder och beslut som jag har nämnt stimulerar samhällsekonomin och därmed också exporttillväxten. Detta kan ge upphov till nya innovationer som gör det möjligt för Finland att lösa globala problem.
Utifrån dessa beslut kan vi också utveckla varumärket Finland och framstå som ett föregångsland när det gäller kompetens och innovationer.
Jag har fått en fartfylld start på min ministerperiod. Mitt arbete har redan nu fört mig till bland annat Abu Dhabi, Genève och Bryssel. I höst får jag se fram emot flera resor både när och fjärran.
Jag har fört intressanta diskussioner till exempel med WTO:s generaldirektör Roberto Azevêdo, FN:s biträdande generalsekreterare Amina Mohammed, Sveriges utrikeshandelsminister Ann Linde och Kambodjas premiärminister Hun Sen.
I början av juli stod Finland värd för ett besök av Europeiska kommissionens kollegium i Helsingfors. Mötet med kommissionens kollegium gav ett utmärkt tillfälle att diskutera på ett djupare plan med bland annat handelskommissionär Cecilia Malmström.
Under vårt ordförandeskap i Europeiska unionens råd har vi en enastående chans att påverka EU:s verksamhet. I Bryssel stod det snabbt klart för mig att vi i höst har Europas och tidvis hela världens ögon på oss.
Till mitt ansvarsområde hör såväl handelsministermöten som utvecklingsministermöten, inklusive utfrågningar i Europaparlamentet. En utfrågning i utskottet för utveckling är redan avklarad.
Redan inom en nära framtid kommer vi att stå inför många stora globala utmaningar som påverkar även Finland i betydande grad.
Den närmaste framtidens utmaningar på EU:s agenda gäller fyra stora frågor:
- det handelspolitiska lägets utveckling
- beredningen av EU:s långsiktiga klimatstrategi
- utarbetandet av den följande fleråriga budgetramen
- och naturligtvis brexit.
Storbritanniens utträde ur EU påverkar politiken och ekonomin i hela vår världsdel på många olika sätt.
Som ni vet tog Boris Johnson nyligen över som Storbritanniens premiärminister, och han har som mål att omförhandla utträdesavtalet.
EU har bemött Johnsons planer med ett klart budskap: utträdesavtalet omförhandlas inte. Den politiska förklaringen om de framtida förbindelserna mellan Storbritannien och EU kan dock omarbetas om Storbritanniens ståndpunkter utvecklas i en mer konstruktiv riktning.
Brexitdebatten torde intensifieras senast i september. Datumet för Storbritanniens EU-utträde är för närvarande den 31 oktober. Det är kanske inte omöjligt att förlänga tidsfristen för brexit, men beklagligt nog har risken för ett utträde utan avtal ökat.
De finländska myndigheterna är väl förberedda för alla scenarier. Det finns gott om information att tillgå om de potentiella konsekvenserna inom alla förvaltningsområden. En hård brexit går ännu att undgå, men företagen bör trots allt förbereda sig även för detta scenario.
De negativa effekter som ett utträde utan avtal har på vår samhällsekonomi beräknas vara mellan 0,1 och 1 procent av vår bruttonationalprodukt. Det betyder att vi drabbas av utträdet något mer än vissa andra EU-länder. Effekterna på enstaka sektorer och företag kan emellertid vara betydligt större.
Oberoende av hur brexit genomförs är det viktigt för oss att fortsättningsvis upprätthålla ett nära samarbete och nära förbindelser med Storbritannien. Landet är i många avseenden en viktig partner till Finland och EU även i fortsättningen.
Det finns ett antal stora aktuella frågor som anknyter till handelspolitik. De gäller i synnerhet handelsförbindelserna mellan Förenta staterna och Kina och mellan Förenta staterna och EU.
Oron över att ett handelskrig ska bryta ut har vuxit. För en öppen ekonomi som Finland är det naturligtvis beklagligt. När det gäller EU och Förenta staterna är det viktig att hindra situationen från att eskalera. Tyvärr är hotet om tillspetsade motsättningar verkligt.
Om Förenta staternas president Donald Trump beslutar att införa exempelvis tullar och andra restriktioner kommer EU att besvara dem med egna åtgärder. Konflikten kring Airbus och Boeing är ett förlopp i denna lägesbild.
I Finland utgår vi från att en välmående transatlantisk ekonomi ligger i allas intresse. I stället för att skapa motsättningar bör man fördjupa och utveckla relationerna mellan länderna.
Det är viktigt att Europeiska unionen och Förenta staterna tillsammans kan utveckla handelsreglerna. Det skulle göra det lättare för båda parter att svara på andra utmaningar.
Det sker redan nu på vissa områden, men det negativa överskuggar tyvärr det positiva.
En annan viktig diskussion är vår positionering i förhållande till Kina. Det har att göra med stormaktskampen mellan Förenta staterna och Kina, men det gäller också i stor utsträckning våra intressen.
Kina är en viktig partner för oss. Samtidigt är landet vår ekonomiska och systemiska konkurrent som inte alltid agerar på ett rättvist sätt.
Tillsammans med många andra länder delar vi oron över industriella rättigheter, statliga stöd och orättvist handelsbruk i Kina. Detta hänger också samman med frågan om Kinas övriga intentioner.
I Europa bör vi allvarligt överväga hur vi ska gå tillväga med Kina. Särskilt när det gäller handel är det viktig att spelreglerna är så jämlika som möjligt.
Den handelspolitiska lägesbilden präglas också av krisen i Världshandelsorganisationen WTO.
Det ligger i intresset för länder som Finland att handel bedrivs så öppet som möjligt och gemensamma regler respekteras. Nu prövas handelssystemet på ett aldrig tidigare skådat sätt, till råga på allt av den som skapat systemet.
Det stämmer att de multilaterala handelsförhandlingarna redan en längre tid har gett magra resultat. Det stämmer också att systemet för tvistlösning, som även kallats handelssystemets kronjuvel, hotar att lamslås. Men trots allt utgör Världshandelsorganisationen en hörnsten i den internationella handeln med sina grundregler som styr handeln och sina mekanismer som möjliggör tillsyn över att reglerna följs. Därför är det på lång sikt skadligt för alla om denna hörnsten bryts ned.
Det har redan länge stått klart att Världshandelsorganisationen behöver förnyas, men det har inte varit lätt att genomföra förändringarna.
Jag önskar innerligt att den pågående krisen resulterar i ett moderniserat system, inte i nedläggning av systemet. EU:s roll är central när det gäller att finna lösningar och försvara systemet. Jag förde en lång diskussion om dessa frågor under mitt besök i Genève i början av juli.
Som motvikt till de teman jag tidigare behandlat kan det vara bra att lyfta fram några positiva nyheter om handelspolitiken.
EU:s frihandelsavtal med Japan och den politiska enigheten om att ett avtal ska ingås med Mercosur är sådana positiva nyheter. Dessa nyheter ger hopp under den rådande protektionistiska pressen.
Avtalet mellan EU och Japan är en stor framgång vad gäller både avtalets omfattning och dess innehåll. Japans och EU:s sammanräknade bruttonationalprodukt, som motsvarar nästan en tredjedel av den globala bruttonationalprodukten, ger en bild av avtalets omfattning.
Avtalet förbättrar också finländska företags affärsmöjligheter i Japan och gör Finland mer attraktivt i japanska företags ögon.
Det finns en stor tillväxtpotential i de länder som EU nyligen ingått frihandelsavtal med. Utvecklingen i Finlands varuexport i fjol var särskilt gynnsam vad gäller
- exporten till Sydkorea, som ökade med 23 procent
- exporten till Kanada, som ökade med 17 procent
- exporten till Japan, som ökade med 14 procent.
Detta betyder inte att det finns ett absolut orsakssamband mellan frihandelsavtal och ökad export. Siffrorna tyder dock på en tillväxtpotential.
Mercosuravtalet bearbetas ännu. Därför är detaljerna fortfarande till en viss mån oklara. När avtalet i sinom tid träder i kraft medför det nya möjligheter för våra aktörer att träda in på en marknad som traditionellt varit relativt sluten.
För handelspolitikens del vill jag avslutningsvis konstatera att vi måste ta hänsyn till avtalens konsekvenser för miljön, hållbar utveckling, jämställdhet, arbetstagares rättigheter och kvinnors och flickors rättigheter.
Bästa åhörare,
nu några ord om exportfrämjandet.
Konceptet Team Finland har så småningom blivit etablerat och mera känt även bland företagen. Jag har fått den uppfattningen att samarbetet mellan Team Finland-aktörerna har intensifierats och fungerar väl på många stationeringsorter. Det är tack vare er och er personals arbetsinsats. Som jag ser det var det rätt beslut att utnämna ambassadörer till chefer för de lokala Team Finland-nätverken.
Världen förändras i snabb takt, vilket gör att vi inte kan nöja oss med nuläget. Därför måste vi allt bättre betjäna de finländska företagen. Jag är övertygad om att vi lyckas med det genom att arbeta hårt och i samförstånd. När allt kommer omkring är Finland en exportdriven samhällsekonomi, och därför är det viktigt att exportfrämjandet lyckas.
I denna snabba och mångfasetterade omvälvning som pågår just nu är det viktigt att vi förstår vad förändringen innebär och kan hjälpa våra företag att utnyttja de möjligheter den medför.
Utöver traditionell exportfrämjande verksamhet måste vi skapa plattformar och ekosystem som hjälper finländska företag att nå framgång och etablera sig i efterfrågebaserade ekosystem. Detta kräver att såväl privata som offentliga aktörer har visioner och agerar smidigt.
Det väsentliga i fråga om offentligt finansierade exportfunktioner är att säkerställa en obruten, kundnära servicestig. Företag behöver flexibelt stödjas, både lokalt och globalt, i sina ansträngningar för att internationaliseras.
Vad gäller utrikesrepresentationen har serviceprocessen mellan Finlands beskickningar och Business Finlands exportcenter etablerats och börjat omsättas i praktiken. Enligt min uppfattning fungerar samarbetet väl även på denna front.
I framtiden måste exporten utgöra en större andel av bruttonationalprodukten. För närvarande är andelen mindre än 40 procent. Motsvarande siffra i Sverige är 47 procent. Finland bör uppnå minst samma nivå.
Bästa åhörare,
som ni vet kommer nuvarande regering att öka finansieringen till utvecklingssamarbetet avsevärt.
Vi gör det för att bära vårt ansvar som ett rikt land, vilket också gynnar oss själva. Problemen har inte på länge, om någonsin, följt några landsgränser. Ökade resurser innebär också ett ökat ansvar för att resurserna används effektivt och till rätt ändamål.
I dag, den 19 augusti, är det internationella dagen för humanitärt arbete. FN:s tema för i år är att främja kvinnors ställning och roll i det humanitära arbetet. Temat passar Finland utmärkt. Behovet av humanitärt bistånd har ökat avsevärt under de senaste åren, och utdragna konflikter och klimatförändringar gör att situationen inte heller kommer att förändras under de närmaste åren.
Vårt mål är att effektivare kombinera utvecklingssamarbetet med Finlands kompetensområden och satsa på ett mer strategiskt utvecklingssamarbete.
Finlands utvecklingssamarbete riktas till följande prioriterade områden som utgår från våra värderingar och styrkor, och dessa styr all verksamhet och fördelningen av medel:
- Kvinnors och flickors ställning och rättigheter
- Stärkande av den ekonomiska basen och sysselsättningen i utvecklingsländer
- Demokrati, fungerande samhällen och högklassig utbildning
- Klimatförändringen och naturresurser.
Det finns också vissa övergripande mål som bör beaktas i all verksamhet: jämställdhet mellan könen, tillgodoseende av rättigheter och delaktighet för minoriteter och personer i utsatt ställning samt klimatförändringen.
Utvecklingssamarbetets effektivitet är en nyckelfråga som jag regelbundet kommer att betona i mitt arbete. På denna punkt försöker vi också finna nya sätt att göra saker på. Ett bra exempel är UNOPS program för investeringar i samhällsutveckling som flyttar från Köpenhamn till Helsingfors.
Syftet med FN-programmet är att utveckla projekt i miljardklass som ska locka privata pengar för att målen för hållbar utveckling ska nås. Programmet fokuserar på omfattande infrastrukturprojekt inom tre sektorer: förnybar energi, förmånligt boende och hälsa.
Programmets roll är att agera projektutvecklare, det vill säga att utveckla projekten så att de blir lönsamma att investera i och på så vis lockar privata investerare. Med tanke på Finlands utvecklingspolitiska mål och mål för exportfrämjande finns det en betydande potential i UNOPS.
Jag hade glädjen att underteckna avtalet om placeringen av programkontoret för en vecka sedan, och jag vill tacka utrikesministeriets experter för det goda arbete de gjort för att få programmet till Finland.
Som jag nämnde kom vi under regeringsförhandlingarna överens om att göra upp en färdplan för att nå de globala målen för hållbar utveckling. Detta arbete hänger också ihop med strävan att i framtiden höja anslagen för utvecklingssamarbete till 0,7 procent av bruttonationalinkomsten.
Vi vill dessutom stärka könsperspektivet i utvecklingssamarbetet. I enlighet med EU:s handlingsplan siktar vi stegvis på att 85 procent av våra nya projekt ska ha jämställdhetsfrämjande mål och att jämställdhetsperspektivet integreras i allt utvecklingssamarbete.
Utarbetandet av färdplanen inleds i höst, och i arbetet ska vi också beakta de principer som enligt regeringsprogrammet ska utarbetas för en konsekvent politik och genomslagskraft över valperioderna. Jag hoppas att färdplanen görs upp på samma sätt som programmet för export och internationell tillväxt, med beaktande av olika intressegruppers mångsidiga synpunkter.
För att målen för hållbar utveckling ska nås krävs det offentliga åtgärder, men också massiva privata investeringar i klimatåtgärder i tillväxtländerna och för att främja jämställdhet och skapa rättvisa arbetsplatser. I vår egen utvecklingspolitik och EU-påverkan bör vi agera så att vi engagerar privat finansiering och företag i hållbar utveckling i utvecklingsländerna. Jag tror att användningen av investeringsbaserade instrument kommer att öka i framtiden.
Dessutom behövs nya sätt att mobilisera privata pengar på ett effektivare sätt och i större utsträckning. Samtidigt bör vi skapa reproducerbara koncept för att främja hållbar utveckling. Här välkomnar jag ett fördomsfritt tänkande. Kan till exempel en afrikansk motsvarighet till Slush i framtiden bidra till att såväl de utvecklingspolitiska målen som målen för exportfrämjande nås?
Utarbetandet av en Afrikastrategi är ett viktigt steg som fastställts i regeringsprogrammet. Afrikas betydelse som granne och strategisk partner till Europeiska unionen kommer att växa.
Det är viktigt att strategin är övergripande och styr vår verksamhet i många år framöver.
Afrika är en viktig utvecklingspolitisk prioritering för Finland. Vi måste beakta den omvälvning som pågår på kontinenten, som också medför att Afrikas relationer till Finland och resten av världen befinner sig i ett brytningsskede. Det finns stora skillnader mellan Afrikas olika områden. På kontinenten finns å ena sidan länder som hör till världens snabbast växande ekonomier och å andra sidan stater där befolkningstillväxten, klimatförändringen och urbaniseringen är enorma problem som kräver snabba lösningar.
Det beräknas att en fjärdedel av världens befolkning kommer att vara afrikaner i mitten av detta århundrade. Bara mot denna bakgrund kan man konstatera att den afrikanska kontinenten är så betydande att ingen kan bortse från den.
Den afrikanska marknaden har redan i nuläget mycket att erbjuda finländska företag. Finländska företag har mycket sådan kompetens som är intressant med tanke på Afrikas framtid, till exempel om digitalisering och cirkulär ekonomi för att nämna några exempel. En stor del av den afrikanska kontinenten har inte ens börjat utvecklas i koldioxidintensiv riktning – en trend som en stor del av den övriga världen numera vill frigöra sig från. Därför kan Afrika erbjuda finländska företag goda förutsättningar till internationell tillväxt med hjälp av fungerande partnerskap.
Afrika kan som sagt innebära enorma kommersiella möjligheter. En intressant fråga i detta sammanhang är naturligtvis i vilka slags samhällen afrikanerna vill bo och leva. Finländska aktörer inom den privata och offentliga sektorn har utan tvivel mycket att ge Afrika på denna punkt.
Man får inte vara naiv när man träder in på den afrikanska marknaden, vilket man aldrig ska vara på några marknader. Utmaningarna i affärsmiljön är verkliga. Till exempel lider många afrikanska stater av svag lagstiftning och förvaltning, utbredd korruption, överskuldsättning och bristande samhällelig stabilitet. För att kunna göra affärer och hantera risker måste man först arbeta hårt för att hitta en pålitlig partner, ta fram lösningar som lämpar sig för de lokala förhållandena och säkerställa finansieringen.
Bästa åhörare,
ännu några ord om Finlands roll i en föränderlig värld.
I regeringsprogrammet står det att Finland ska vara större än sin storlek i världen. Det är ett ambitiöst men viktigt mål både med tanke på Finland och med tanke på världen.
Det kan låta överdådigt, men Finland är en kraft som ärligt kämpar för hållbar utveckling och en rättvisare värld.
Värdegrunden för vårt regeringsprogram och arbete är inte bara tomma ord. Vårt eget intresse kräver att vi värnar om relationerna såväl med våra närmaste grannar som med mer avlägsna länder. Av denna orsak kommer vi att utvidga vårt representationsnätverk under denna valperiod.
En värld där man följer gemensamma regler ligger i vårt intresse. En värld som är motsatsen till en värld där den starkare bestämmer. Vår viktigaste referensgrupp på den ”stora spelplanen” är EU. Det pågående ordförandeskapet ger oss en chans att påverka EU:s verksamhet mer än vanligt. Vårt mål är att stärka EU både som värdegemenskap och som yttre aktör.
Låt mig till sist ännu återkomma till våra förutsättningar för framgång. Förvaltningsövergripande samarbete, nära partnerskap mellan den privata och offentliga sektorn och utrikesministeriets välmående personal spelar en nyckelroll.
Framgång förutsätter samarbete över organisationsgränserna inte bara inom ministeriet, utan också mellan olika förvaltningsområden och mellan företrädare för den privata och den offentliga sektorn. Den viktigaste förutsättningen är en välmående och motiverad personal.
Vi kan nå framgång genom att arbeta som ett team. Teamarbete förutsätter att man har gemensamma ambitioner, att man samarbetar och att alla teammedlemmar känner sig uppskattade. Som minister har jag för avsikt att coacha vår organisation i denna riktning och förväntar mig detsamma av alla i chefsställning.
Utrikesministeriet ska även i fortsättningen vara en utmärkt arbetsplats för sina anställda. Bara på så sätt kan vi sköta vårt arbete både nu och i framtiden.
Finlands tillväxthistoria är fantastisk. Vi är särskilt kända för vårt utbildningssystem och vår kompetens. Jag möts av dessa teman på nytt och på nytt när jag reser i världen. Andra teman som ofta förknippas med Finland är jämlikhet, jämställdhet och den nordiska välfärdsmodellen.
Det faktum att Finland klassats som världens lyckligaste land för andra året i följd talar om det finländska samhällets styrkor, och väcker mycket intresse bland utlänningar. Utifrån dessa ska vi nu skriva det följande kapitlet i Finlands framgångssaga.
Tack bästa publik.