Statssekreterare Torstilas tal vid seminariet Med Norden mot toppen

Statssekreterare Torstilas tal vid seminariet Med Norden mot toppen

Statssekreterare Pertti Torstilas tal vid Svenska social- och kommunalhögskolans och Nordens institut i Finland NIFINs seminarium “Med Norden mot toppen”
Helsingfors, 17 november 2011

Det talade ordet gäller

Vikten av nordiskt samarbete i en global värld

Ämnesvalet för Svenska social och kommunalhögskolans årliga seminariedag är både aktuellt och välfunnet. I dagens globala värld är det helt realitiskt att arbeta med målsättningen “Norden mot toppen”. “The Nordic/Scandinavian Brand” är ett enastående varumärke i världen och Finland har varit den stora vinnaren i detta.

Budskapet om ett starkt nordiskt brand har varit en ledstjärna för utrikesministeriet och dess Nordiska samarbetssekretariat detta år, när Finland verkat som ordförande för Nordiska ministerrådet. Det samlande huvudtemat för ministergrupperna har varit en grön hantering av klimatförändringarna. Inom globaliseringsarbetet betonas allt fortsatt Nordens gröna profil.

Gräsrotsnivån utgör grunden för det nordiska samarbetet. Det kan frodas med hjälp av aktiva ungdomar, som vill stärka den nordiska identiteten i dagens alltmer globaliserade värld. Den pågående förändringsprocessen kräver nya helhetsinriktade visioner, som samtidigt beaktar både demokratiska krav och olika minoritetsgruppers berättigade önskemål.

De nordiska globaliseringsprojekten har utvecklats vidare under statsministrarnas ledning. Frågeställningarna har ofta varit mycket omfattande och svårlösta, men också angelägna. Med näringslivets representanter har man till exempel försökt hitta lösningar på problemet hur vår levnadsstandard skall kunna utvecklas, när utsläppen måste minskas i mycket högre grad än för närvarande.

Vår tids stora problem : finanskriserna, miljöförstörelsen och befolkningstillväxten kräver nu en starkare global kontroll och politisk ansvarskänsla. Globaliseringen ökar konkurrensen inom många samhällssektorer och de ekonomiska villkoren skärps. Med hjälp av forskningen, kunde vi söka svar på frågan om hur en optimal balans mellan offentliga och privata välfärdsinsatser skall kunna uppnås.

Finland betonar, att forskarsamfundena i Norden bör få tillgång till bästa möjliga verktyg. Det gemensamma toppforskningsinitiativet är den genom tiderna största nordiska forskningssatsningen. Det samlade värdet uppgår till c. 90 miljoner €. Fokusering är på klimat, energi och miljö, med spetskompetens som mål.

En målgrupp för projekten är pensionärerna, som är den snabbast växande befolkningsgruppen inte bara i Norden men också i världens andra delar. Vi i Norden har här inom flera välfärdssektorer ett klart försprång till de flesta länder.

Samhällsfreden har sedan länge bevarats i Norden bland annat med hjälp av att inkomstskillnaderna begränsats och låginkomsttagare getts tillgång till olika understöd. Strejker och proteströrelser har kunnat begränsas och produktiviteten bevaras. De nordiska länderna är starkt beroende av en expanderande utrikeshandel. Den pågående europeiska finanskrisen hotar nu levnadsstandarden även i Norden. Vi bör därför enhälligt stå i spetsen för kampen mot protektionismen.

Bland frågor som växer i betydelse kan även nämnas den ekonomiska och miljömässiga utvecklingen av Nordkalotten och Arktis. Norden har en stark ställning i det Arktiska rådet, där Sverige nu är ordförandeland. Det norsk-ryska samarbetsavtalet om Barentshavet har stor betydelse för stabiliteten i de nordliga områdena. Utvinningen av de väldiga olje- och gasfynden ställer stora krav på samarbetsviljan bland grannländernas myndigheter och företag. Gruvindustrin, den samiska ursprungsbefolkningens krav och det ökande behovet av arbetskraft samt utbyggnad av trafikförbindelserna är frågor av speciellt intresse för oss.

Bästa åhörare,

I de nordiska utrikesministrarnas krets har under årets lopp uppnåtts enighet om att implementera många av de förslag som ingår i Thorvald Stoltenbergs rapport om fördjupat nordiskt utrikes- och säkerhetspolitiskt samarbetet. De mest centrala förslagen utgörs av en nordisk solidaritetsförklaring, där länderna utfäster sig att bistå varandra. Danmarks, Islands och Norges Nato medlemskap ställer inte hinder för detta. Finland och Sverige har flera samarbetsavtal med Nato och den kompletterande samverkan mellan EU och Nato stöds aktivt av alla våra länder.

I de nordiska ländernas stöd för Island då landet hamnade i sin bank- och finanskris fick den nordiska solidaritetsförklaringen en omedelbar tillämpning. Island utgör nu ett annat glädjande exempel på god ekonomisk återhämtning. Den har varit snabbare än väntat och de nordiska ländernas löften om lånebeviljningar behövde islänningarna endast delvis utnyttja. Islands möjligheter till EU-medlemsskap verkar nu vara goda om folket själv så vill.

Sparbehovet har drivit på ett utbyggt samarbete mellan ländernas utrikesförvaltningar och ambassader, speciellt beträffande samlokalisering och personalfrågor. Ett samarbetsnätverk, CERT , för informationsutbyte och ökad samverkan inom cybersäkerheten skall också upprättas. Det snabba genomförandet av förslagen tyder på att de fem nordiska länderna är beredda att fortsätta det utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet enligt de nu utstakade riktlinjerna.

Med ett befolkningsunderlag på c. 25 mio och en internationellt sett mycket hög BNP-nivå har Norden möjlighet att spela en världsledande roll på många områden. Exempel på detta är våra högt uppskattade insatser i fredsbevarande verksamhet både i militär och civil krishantering.







Utrikesministrarna har godkänt Finlands förslag om medlingsverksamhet för att hindra konflikter eller vidta preventiva åtgärder för att undvika uppkomst av nya oroshärdar. Vi tror att nordiska ungdomars gemensamma ansträngningar kan leda till goda resultat. De fria medborgarorganisationernas roll är central. Medborgarrörelserna har ofta bra tillgång till behövlig information i MR-frågor och vi har goda erfarenheter från möten mellan utrikesministeriernas representanter och ländernas organisationer för mänskliga rättigheter.

Det krävs snabba och kraftfyllda insatser för att åstadkomma synliga tecken på övergång till demokrati och högaktande av MR-principer i olika delar av världen. EU bör fortsätta sitt bistånd och stöd åt kampen för demokrati i de berörda länderna. Mer enighet måste uppnås inom EU i fråga om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Ett enat Norden kan hjälpa EU-länderna, att uppnå enighet.

Sverige innehar en särskild ställning bland de länder, som Finland och finländare har den närmaste kontakten med. Detta manifesterades på ett fint sätt under Märkesåret 1809. Ett historiskt och unikt gemensamt möte för våra länders regeringar hölls den 14 maj 2009 i Tavastehus (Hämeenlinna). Regeringarna antog där en gemensam deklaration om förstärkt samhörighet och om fördjupat samarbete på 35 speciellt angelägna områden. Bland de inledande teserna konstaterar regeringarna med uppskattning att det ligger ett särskilt värde i att många talar svenska i Finland och finska i Sverige.

Regeringarna är beredda att ge avkall på den nationella identiteten och tilllåta grannlandets forskare , att söka och få offentlig forskningsfinansiering. En sådan gränslös finansiering kunde utökas till att omfatta alla de nordiska länderna. Det tvåspråkiga Helsingfors universitet skulle säkerligen spela en ledande roll i ett sådant utvidgat nordiskt samarbete.

Finlands och Sveriges regeringar föreslår, att forskningsarbetet skulle koncentreras till den kanske mest internationellt kända samhälleliga reformlösning som utvecklats i Norden - det är välfärdsmodellen. Det karakteristiska för modellen har varit statens stora roll i tryggandet av finansieringen. Bibehållande av den offentliga finansieringsnivån försvåras av finanskriser och alternativ till bruket av skattemedel för välfärden bör sökas.Vi närmar oss snabbt ett läge, där mindre än halva befolkningen med sin arbetsinsats måste försörja den icke produktiva delen av folket.

Arbetet med den ekonomiska och sociala modellen lämpar sig utmärkt för samnordiska komparativa insatser. Globaliseringen, den nya it-tekniken och andra landvinningar ökar våra möjlighter att skapa tillväxt, vilket ger flera arbetstillfällen. En stabil samhällsutveckling kan avvärja finansiella kriser och minska hotet mot vårt klimat, risken för pandemier och konflikter.

Exemplen på det nordiska samarbetets betydelse kan göras mycket längre. Tiden borde nu vara mogen för friska satsningar. Intresset för det nordiska ökar. Det beror på oss hur våra gemensamma kunskaper kan kopplas ihop på ett kreativt sätt. Inom den globala ekonomin kan ett gemensamt agerande leda till förbättrade möjligheter att påverka den världsekonomiska utvecklingen inom ramen för till exempel G 20 arbetet. De sammanlagda nordiska ekonomierna skulle med klar marginal berättiga till ett medlemskap i G 20 klubben.

Ett fruktbart samarbete grundar sig alltid på en nyttoaspekt, en nyttoaspekt för alla parter. I det nordiska samarbetet finns rikligt med nyttoaspekter som inte kan förbises eller underskattas för oss själva och som är värda att presentera också för resten av världen.

pohjoismainen yhteistyö