Utrikesminister Tuomiojas tal på invigningen av Finlandshuset i Tromsø

Utrikesminister Tuomiojas tal på invigningen av Finlandshuset i Tromsø

Utrikesminister Erkki Tuomiojas tal på invigningen av Finlandshuset i Tromsø den 21 januari 2014

Det är ett strålande initiativ av Uleåborg, eller Oulu som man säger också här i Norge, att etablera ett Finlandshus i Tromsö. Uleåborg med sina 250 000 invånare är ett centrum på hela Nordkalotten-området. Staden har på ett föredömligt sätt tagit en ledande roll också när det gäller att knyta kontakter i hela regionen, över gränserna. Jag skulle gärna att se att fler finska städer och regioner på samma sätt skulle aktivera sina kontakter gentemot våra grannländer Norge, Sverige och Ryssland. Uleåborg visar nu vägen! 

Det som man har förstått i Uleåborg är att regionalt samarbete är nyckeln till framgång. I dessa tider när vi i Finland genomgår stora strukturella förändringar samtidigt som det omgivande Europa har tuffa ekonomiska tider blir det allt viktigare att se över gränserna till våra närområden. Kunnandet och kapaciteten måste vara flexibel och rörlig. 

I hela Norge och alldeles särskilt i Nord-Norge ser vi en exceptionellt dynamisk utveckling. Energiindustrin leder utvecklingen, men parallellt ser vi att också mineralindustrin och sjöfarten blir allt viktigare. Allt detta innebär att kommunerna växer, vilket i sin tur innebär behov av nya bostäder, infrastruktur, hälsovård och annan kommunal service. Om jag då tillägger att Finlands styrka är arktisk know-how på sådana sektorer som offshore, energieffektivitet och kraftindustri, maritim industri och sjöfart, metall- och gruvindustri, byggverksamhet och teknologi så förstår ni att vi har en klassisk win-win –situation. Denna aspekt stärks ytterligare av att det i Finland finns ledig, välutbildad arbetskraftskapacitet medan man särskilt här i Nord-Norge har brist på arbetskraft. Den finska ingenjören har bakom sig en kvalitativt högstående utbildning och färsk arbetslivserfarenhet från toppföretag. 

Det är naturligt att Uleåborg har valt Tromsö som placeringsort. Städerna har många likheter. Båda är starka utbildnings- och forskningsstäder. Vid universitetet i Uleåborg finns Thule-institutet, som är specialiserat på miljö-, naturresurs- och nordliga frågor samt Oulu Mining School. Det har varit glädjande att höra att universiteten på senare tid har stärkt sitt samarbete. Uleåborg och Tromsö har förstått att allt det som sker här i norr kräver en högtstående forskning och kunskap, som säkerställer att allt som görs, görs med hänsyn till miljön. Arktiska rådets sekretariat är placerat i Tromsö och staden kan med rätta kalla sig arktisk huvudstad. 

Finlandshusets huvuduppgift är att hjälpa finska företag att etablera sig i Norge. Bakom Finlandshuset står Uleåborgs kommun och stadens utvecklingsbolag BusinessOulu samt Barents Center Finland, som är ett intresseorgan för de nordfinska kommunerna och regionerna. Finlandshuset kommer att presentera finska företag och deras kunnande. Huset kommer också att informera om samarbetsmöjligheter med finska universitet och yrkeshögskolor. Finlandshuset erbjuder också sina tjänster till norska företag som vill exportera till Finland samt informerar norska aktörer om investeringsmöjligheter i Finland. Utbildning, den unga arbetskraftens rörlighet, logistik, turism och kultursamarbete är några av de sektorer som också kommer att vara i fokus. En idé: Kanske huset kunde utvecklas till att bli en ”ankarplats” för praktikanter från Finland, som kunde arbeta antingen i huset eller slussas vidare till norska arbetsplatser eller skolor? 

Planen är nu att Finlandshuset blir hela Finlands och inte enbart Uleåborgs hus. Detta kommer vi att jobba vidare med. Projekten i Norge är så stora att det är viktigt att kunna presentera hela Finlands kunnande och utbud. 

Jag tror att huset kan bidra till att vi både i Norge och i Finland börjar se på våra närområden med öppnare ögon. Det som man här i Norge kallar ringverkningseffekter får gärna sprida sig över gränsen, vare sig det gäller ringverkningar från den norska energiindustrin eller den finska mineralindustrin och turismen. 

I nordiskt samarbete handlar mycket om att avlägsna gränshinder. Finlandshuset är ett exempel på att bli av med mentala gränser. I Finland är vi ju litet rädda för språkbarriären i Norge. Även om alla finländare har läst svenska i skolan, kan det vara svårt att i början uppfatta den norska ordmelodin. Finlandshuset visar att åtminstone Uleåborg har kommit över denna mentala gräns. Jag önskar att vi nu får hela resten av Finland med oss i denna sak! Vi måste i Finland satsa på svenskan och på att övervinna språkbarriären! 

Öppningen av Finlandshuset passar perfekt in i den stora bilden. För Finland blir arktiskt samarbete generellt och bilateralt samarbete med Norge allt viktigare. Vi håller som bäst på och utvecklar ett arktiskt bilateralt partnerskap mellan Norge och Finland. Huvudpunkterna i detta partnerskap kunde vara student- och forskarutbyte, en aktiv och tät trafik- och transportdialog samt aktivt samarbete över gränsen i nord inklusive en mobil arbetskraft. Öppnandet av Finlandshuset är ett viktigt steg i realiserandet av detta partnerskap. 

Jag vill avslutningsvis tacka Uleåborg och BusinessOulu samt Barents Center Finland för att ni uppnått detta. Jag vill också rikta ett alldeles särskilt varmt tack till Tromsö och kommunens representanter personligen för att ni så vänligt tagit emot oss och för allt stöd som ni gett redan under planeringsskedet. Jag önskar Finlandshuset lycka och välgång och förklarar det härmed öppnat!

arktinen alue