Utrikesminister Erkki Tuomioja: Vi möter nya hotbilder

Utrikesminister Erkki Tuomioja: Vi möter nya hotbilder

Regeringens säkerhets- och försvarspolitiska redogörelse är beträffande sina slutsatser ingalunda föråldrad, men idag skulle den otvivelaktigt skrivas lite annorlunda. En ny typ av hot som riktar sig mot sk. omfattande säkerhet samt på vilket sätt dessa skall bekämpas kommer att få en mera framträdande roll, antog utrikesminister Erkki Tuomioja i ett tal i Jyväskylä på tisdagen. Regeringen gav sin redogörelse till riskdagen i juni.

Nya hot är miljökriser, människorättsbrott, farsoter, narkotika, gränsöverskridande brottslighet, terrorism och en följd av allt detta, flyktingström.
“De har alla gemensamt att de i mycket liten utsträckning eller inte alls kan bekämpas genom traditionell militär upprustning. De förutsätter också ett mycket långtgående internationellt samarbete” sade Tuomioja.

Terrorismen har nu blivit vår främsta oroskälla., konstaterade Tuomioja. Finland är dock fortfarande inte ett primärt mål för terrorister och här finns ingen egen grogrund för terrorism, men attackerna mot USA berör också oss.
“Vi måste förbereda oss på något ännu värre just för att detta inte skall ske. Försöken att stoppa spridningen av kemikaliska och biologiska vapen samt kärnvapen har varit alltför svaga, och det är inte uteslutet att terrorattacker med massförstörelsevapen kan ske”.

Inom ramen för FN har man godkänt drygt tio avtal mot terrorism. Tuomioja ansåg det befogat att Finland aktivt deltar i EU och ett mera omfattande internationellt samarbete för att förstärka och verkställa dessa avtal.

EU har härvid omfattande jurisdiktion och ansvar inom ramen för rätts- och inrikessamarbetet. Alla som är skyldiga till terrorism, inklusive de som beskyddat och finansierat terrorister, bör ställas inför rätta för att ansvara för sina dåd.
“Om detta även förutsätter reglerad användning av våld, kan detta godkännas. Man bör dock akta sig för summariska motåtgärder, vilka kan leda till flera oskyldiga offer och öka våldsspiralen. Det är viktigt att nödvändiga och precisa motåtgärder som bygger på FNs grundstadga får ett så brett stöd som möjligt av de världens länder som i klartext fördömt terrordåden. Det är utgående från detta synsätt som vi stöder motåtgärder”

Finlands insats kan aldrig i första hand vara militär, sade Tuomioja.
“Vi har i alla fall exemplarisk erfarenhet av fredsbevararuppgifter, och vår insatss behövs särskilt vid utvecklingen av civilkrishanterinen. Som alliansfitt land har vi även i fortsättningen de bästa möjligheter att utveckla dessa färdigheter och ställa dem till den internationella gemenskapens disposition.

Frukta inte globaliseringen

Den gränsöverskridande internationella terrorismen är bara ett av de hot som hör till globaliseringen, påminde Tuomioja.
“Globaliseringen har gjort även terrorismen till ett globalt fenomen, men den har inte fött terrorismen och därför skall man inte vara rädd öfr den. Globaliseringen är både en oundviklig och på många sätt en positiv sak, men vi har inte ännu kunnat få grepp om de utmaningar den skapat.”

Globaliseringen är bara en fortsättning på den för oss på många sätt bekanta ekonomiska internationaliseringen och det ökade ömsesidiga beroendet. Genom att den internationella arbetsfördelningen fördjupas, ökar möjligheterna till en snabbt ökande rikedom och välfärd. Problemet är att den intensifierade internationalismen tillsammans med informationsteknologins omfattande verkningar födelar den ökade rikedomen ojämnare än tidigare, både mellan och inom länder och regioner. Det är möjligt att allt fler människor helt blir utan tillväxtens frukter.

Globaliseringen är också en utmaning för demokratin, konstaterade Tuomioja. Det finns missnöje och skepsis gentemot den repressntativa demokratins sätt att fungera.
“Det är ett utslag för att demokratin som bygger på nationalstaterna inte ännu lyckats skapa fungerande former för den internationella demokratin. Vi behöver dylika för att kunna återbörda till den demokratiska beslutsfattningen de medel som den nationella beslutsfattningen tappet. Det är sådana medel med vilka man byggt upp välfärdsstaten även i Finland, sade utrikesminister Tuomioja.























kriisinhallinta