(med reservation för ändringar)
Ärade ordförande, ärade Ekonomiska och sociala kommitténs ledamöter, kommissionsledamot Wallström,
Jag vill tacka för denna möjlighet att få presentera programmet under Finlands EU-ordförandeskap för Er.
Vi finländare är – och vi är kända för att vara – pragmatiska och resultatorienterade aktörer: vi har en tendens att fästa större uppmärksamhet vid sakers innehåll än vid deras form. Det sägs att kommissionens ordförande Barroso har beskrivit finländskheten som dynamisk melankoli. Han har åtminstone rätt i att vi vill uppnå resultat under vårt ordförandeskap. Vi vill effektivera unionens verksamhet och ha ett gott samarbete mellan unionens institutioner.
Mina damer och herrar,
Vårt samarbete började redan i slutet av föregående år, då vi dryftade de frågor som vi ansåg det vara viktigt att Ekonomiska och sociala kommittén ger ett förberedande yttrande om. Vid den tidpunkten var uppställningen av mål för vårt ordförandeskap och de frågor vi stod inför bara i planeringsskedet. Vi bad då om era synpunkter på den nordliga dimensionen, logistiken och utvecklingen av arbetslivet. I dag vet vi att de teman som vi valde träffade rätt.
Ett tecken på detta är för det första att ni i dag, vid denna plenarsession, godkänner ett yttrande om den nordliga dimensionen. Vi för som bäst förhandlingar om innehållet i den nordliga dimensionens nya ramdokument.
För det andra utfärdar kommissionen inom de närmaste dagarna ett meddelande om integrering av logistikaspekten i EU:s transportpolitik. Nu är det absolut rätt tid att se på denna fråga även ur Ekonomiska och sociala kommitténs synvinkel.
För det tredje anser vi att utvecklingen av arbetslivet utgör ett led i kontrollen över den omvandling som sker i ett Europa med global konkurrens och stigande medelålder. Ett bra arbetsliv kan öka produktiviteten. Detta behöver Europa.
Era synpunkter är för oss en viktig bro till det civila samhället i samtliga dessa frågor.
Bästa åhörare,
Medborgarna förväntar sig ett mervärde av EU, och EU förväntar sig ett godkännande från medborgarnas sida. Det behövs mindre prat och mer handling.
Resultat innebär ett modigt beslutsfattande i fråga om aktuella lagstiftningsfrågor och reella linjedragningar i strategiska frågor.
Ärade kommittéledamöter,
Resultat kräver effektiva arbetsmetoder. Öppenheten stöder denna strävan.
Ekonomiska och sociala kommittén bidrar aktivt till att öka öppenheten inom EU. Utan öppenhet åtnjuter vi inte heller medborgarnas förtroende. Därför är det bra att Europeiska rådet i juni beslutade öka öppenheten för rådets sammanträden. Dessa principer kommer Finland att genomföra på ett täckande sätt. Vi ökar lagstiftningsarbetets öppenhet och utnyttjar de möjligheter som den nya tekniken medför för att den nya öppenheten skall vara täckande och jämlik.
En effektiv och trovärdig verksamhet innebär även att den befintliga lagstiftningen genomförs effektivt, att den uppdateras och att den nya lagstiftningen håller hög kvalitet. Till hög kvalitet hör att lagstiftningen grundar sig på ett noggrant övervägande av regleringens nödvändighet och dess ekonomiska, miljömässiga och sociala konsekvenser.
Ärade åhörare,
Finland har uppställt fyra centrala mål för ordförandeskapet:
- Att föra diskussionen om unionens framtid vidare.
- Att främja EU:s konkurrenskraft.
- Att stärka området med frihet, säkerhet och rättvisa.
- Att använda metoderna inom EU:s yttre förbindelser på ett effektivt och ändamålsenligt sätt.
Bästa åhörare,
Finland inleder under ordförandeskapet konsultationer om det konstitutionella fördragets framtid med medlemsstaterna och institutionerna. Vi samarbetar med Tyskland, eftersom vi med vårt arbete lägger grunden för den rapport som kommer att avges under Tysklands ordförandeskap.
I Finland har regeringen i början av juni avlåtit en proposition om ratificering av det konstitutionella fördraget till riksdagen, och riksdagen kommer att behandla ärendet när den återvänder efter sommarlovet. Detta är ett tecken på hur allvarligt vi förhåller oss till unionens framtid.
Även vår syn på unionens utvidgning är av betydelse för unionens framtid. Vi är av den fasta åsikten att ansökarländerna inte bör påföras några nya medlemskapskriterier. Detta med hänvisning till diskussionen om unionens absorptionsförmåga. Samtidigt är vi fast övertygade om att man utan några eftergifter bör hålla sig till befintliga kriterier.
En fortsättning av utvidgningsdiskussionen på denna grund är en av prioriteringarna under Finlands ordförandeskap. Unionen kan inte avskärma sig från resten av världen. Både unionen och ansökarländerna måste anstränga sig. Medlemskapet i Europeiska unionen är värt det.
Vi står inför ett beslut om när Rumäniens och Bulgariens EU-medlemskap kan förverkligas. Kommissionen offentliggör i höst sina översynsrapporter och de bedömningar som grundar sig på dessa, om huruvida länderna i fråga kan ansluta sig till unionen i början av 2007.
Finland främjar även Turkiets och Kroatiens medlemskapsförhandlingar.
Vi stöder det europeiska perspektivet i länderna i västra Balkan. Även processen gällande Kosovos ställning har kommit in i ett avgörande skede. Vi hyser förhoppningar om att de förhandlingar som förs under ledning av president Ahtisaari skall leda till resultat.
Ärade kommittéledamöter,
Unionens utvidgning har varit en framgång även i ekonomiskt hänseende. I unionen finns nu en grupp medlemsstater med en kraftig ekonomisk tillväxt. Den inre marknaden har utvidgats till en marknad bestående av 450 miljoner människor. Europas globala konkurrenskraft måste dock förbättras. Av denna anledning är en av prioriteringarna under vårt EU-ordförandeskap att förbättra konkurrenskraften.
Lissabonstrategin måste målmedvetet genomföras. Jag vet att Ekonomiska och sociala kommittén arbetar hårt för att stärka strategin.
Europa kan vara framgångsrikt enbart genom att satsa på kunskap och innovationer. Därför arbetar Finland för att utveckla en omfattande europeisk innovationspolitik under nästa halvår.
Innovationer uppkommer endast om det finns efterfrågan på dem. Vi vill ge fart åt beslut, med hjälp av vilka man kan bygga upp en sådan verksamhetsmiljö för företag och individer där innovationer uppkommer och tas i bruk. Detta försöker man åstadkomma vid stats- och regeringschefernas inofficiella möte i Lahtis (20.10.2006). Frågor som bör diskuteras är standardisering, skyddet av intellektuell äganderätt, finansmarknaden och europeiska högskolor och kompetenscentra. Som handelsminister anser jag det vara mycket viktigt att en öppen världsekonomi och den konkurrens som den medför ses som en del av den helhet genom vilken ett innovationsvänligt Europa skapas.
Innovationer uppkommer och tas i bruk på arbetsplatserna. I informationssamhället är kompetent ledarskap, ett välorganiserat arbete och kontinuerlig kompetenshöjning för arbetstagarna centrala faktorer med hjälp av vilka arbetsplatsen kan förbättra produktiviteten och locka arbetstagarna att stanna i arbetslivet allt längre. Ert yttrande om arbetslivets kvalitet är viktigt.
Vi måste ständigt påminna oss om den europeiska konkurrenskraftens grundval: den inre marknaden och dess funktion. Vi kan dra nytta av integrationen endast genom att fortsätta utveckla den inre marknaden. Vi har gjort framsteg när det gäller att skapa en inre marknad för tjänster. Jag hoppas att förhandlingarna om tjänstedirektivet snabbt kan avslutas under Finlands ordförandeskap. Den fria rörligheten för personer är en av den inre marknadens fyra friheter. Vi kommer tillsammans att behandla den fria rörligheten för arbetstagare vid Ekonomiska och sociala kommitténs och Finlands ekonomiska råds gemensamma konferens i Helsingfors i september.
En effektiv logistik är av central betydelse för Europas konkurrenskraft. En effektiv logistik stöder hållbar utveckling.
Vi ser med intresse fram emot Ekonomiska och sociala kommitténs rekommendationer om genomförandet av logistikpolitiken. Jag anser det vara viktigt att EU satsar på en undersökning av logistiken och skapar metoder för att följa Europas logistiksituation.
En förbättring av konkurrenskraften innebär ett bibehållande av de europeiska välfärdssamhällena. Europa kan vara både konkurrenskraftigt och socialt starkt. De utmaningar som den globala konkurrensen och den åldrande befolkningen innebär kan kontrolleras med en aktiv reformpolitik. Man måste eftersträva resultat uttryckligen i nära samarbete med arbetsmarknadens parter. Jag är övertygad om detta, då våra egna nationella erfarenheter av att sammanjämka globaliserings-, ekonomi- och arbetsmarknadspolitiken är mycket positiva.
Jag anser det vara mycket välkommet, att det inom EU förekommer en allt mer ingående diskussion även om konkurrenskraftens externa dimension – de utmaningar som en öppen världsekonomi och dess utveckling medför för våra samhällen och den betydelse som utrikeshandeln har på nationell nivå som en källa till sysselsättning och utkomst. Som en liten och öppen samhällsekonomi har Finland traditionellt betonat det multilaterala handelssystemets betydelse för att öka den globala verksamhetsmiljöns förutsägbarhet. Av denna anledning anser vi det vara mycket viktigt att man under WTO:s pågående förhandlingsrunda når ett balanserat och ambitiöst slutresultat; ett annat resultat skulle vara en förlust inte bara för handelssystemet, utan även för världsekonomin och dess stabilitet. Utöver detta är det även skäl att noggrannare än tidigare överväga vilka övriga metoder EU förfogar över för att göra det lättare för sina företag att verka i tredjeländer.
Ärade kommittéledamöter,
Europeiska unionen behöver gemensamma energipolitiska riktlinjer. Detta är viktigt både för unionens konkurrenskraft och för en konsekvent utrikespolitik.
De energipolitiska valen är i stor utsträckning nationella frågor, men unionen bör även inom denna sektor utnyttja integrationens möjligheter fullt ut, det vill säga säkerställa funktionen på den inre marknaden för energi, integrera de energipolitiska målen med unionens yttre förbindelser samt främja hållbar energi genom att verka för energieffektivitet och påskynda användningen av förnybar energi.
EU och Ryssland bör intensifiera sin energidialog och identifiera gemensamma intressen till exempel för att främja energieffektiviteten. Det inofficiella mötet för stats- och regeringschefer i Lahtis skapar ramar för en sådan diskussion såväl mellan medlemsstaterna som med Rysslands president Vladimir Putin.
Energianvändningen och valet av energikällor är nära förknippade med klimatpolitiken. Under Finlands ordförandeskap främjas dialogen om utvecklingen av FN:s klimatavtalssystem efter 2012. EU har som mål uppställt ett ambitiöst avtalsarrangemang som omfattar samtliga länder som är viktiga med tanke på klimatförändringen.
Ärade kommittéledamöter,
Jag har talat om förmågan att fatta beslut och om effektivitet. En av prioriteringarna under vårt ordförandeskap gäller en effektivering av EU:s arbete inom området med frihet, säkerhet och rättvisa. Vi har uppställt ett ambitiöst mål att utveckla unionens beslutsförmåga framför allt på det polisiära och straffrättsliga området. Vi förespråkar en övergång till beslutsfattande med kvalificerad majoritet och gemenskapsmetoden. Till detta ger det gällande grundfördraget en möjlighet som unionen inte har utnyttjat.
Jag har även talat om mervärde: det är inom bekämpning av internationell brottslighet, människohandel och terrorism som medborgarna förväntar sig att unionen skall agera. Å andra sidan behöver även medlemsstaterna varandras hjälp för att lösa dessa problem.
Undersökningen av omfattande gränsöverskridande brott kan effektiveras och rättegångarna påskyndas om de domar och avgöranden från judiciella myndigheter som utfärdas i en annan medlemsstat godkänns som sådana. Denna princip för ömsesidigt erkännande vill vi förstärka.
Den betydelse som samarbetet med ursprungs- och genomfartsländerna för illegal invandring har kan inte nog betonas. Detta har igen visat sig i samband med händelserna på Kanarieöarna. Vi bör se till att unionens gemensamma asylsystem färdigställs före 2010.
Mina damer och herrar,
Unionens yttre förbindelser är i många hänseenden i fokus; EU är en global aktör och såväl våra medborgares som våra tredjelandsparters förväntningar är höga. EU förfogar sedan tidigare över ett mångsidigt urval av instrument – politiska, handelsekonomiska och finansiella metoder – för genomförande av sin politik för yttre förbindelser. Den viktigaste utmaningen för närvarande är att öka effektiviteten och ändamålsenligheten inom EU:s politik för yttre förbindelser.
Ärade ledamöter i Ekonomiska och sociala kommittén,
Vid denna plenarsession godkänner ni ett yttrande om den nordliga dimensionens framtid. Denna fråga ligger mig varmt om hjärtat. Många konkreta resultat har uppnåtts genom miljöpartnerskapet och partnerskapet för hälsa och socialt välbefinnande. Denna modell har fungerat väl och därför bör nya partnerskap övervägas - till exempel på transport- och logistikområdet. Det civila samhället spelar en viktig roll vid genomförandet av projekt. Den nordliga dimensionens gemensamma ägarskap har stärkts. Detta stöds av ett nära samband med genomförandet av de fyra gemensamma områdena inom samarbetet mellan EU och Ryssland.
Ekonomiska och sociala kommittén utför ett imponerande arbete på gräsrotsnivå för unionens yttre förbindelser, vilket stöder uppfyllandet av unionens mål. Jag vill ge mitt stöd till detta arbete. Ett starkt civilt samhälle stöder unionens mål för främjande av demokrati, mänskliga rättigheter och hållbar utveckling.
Ärade ordförande,
Jag vill tacka för denna möjlighet att presentera programmet under Finlands ordförandeskap.