Republikens president Tarja Halonens tal vid en middag för ryska federationens president Vladimir Putin
Ert besök är det andra statsbesöket som Rysslands president avlägger i Finland. Det är samtidigt första gången Ni i egenskap av president avlägger ett officiellt besök i vårt land, som ni sedan gammalt känner bra till.
Finland har förändrats efter det att Ni första gången besökte vårt land i början av 1990-talet. Också Ryssland har genomgått stora förändringar under de gångna tio åren.
Rysslands strävan att närma sig Europeiska unionen och att integrera sin ekonomi med Europas ekonomi och världsekonomin är motiverad. Samtidigt är det viktigt att Ryssland i egenskap av ett europeiskt land fortsätter att binda sig vid den europeiska värdegemenskapen. Att tillägna sig och befästa demokratin, respekterandet av de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen är en lång process. Herr President, Ni styr idag målmedvetet Rysslands reformarbete. Vi vill för vår del stöda dessa strävanden.
Relationerna mellan Finland och Ryssland har utvecklats under det gångna decenniet, och är idag utmärkta. Vårt samarbete på det politiska, ekonomiska och kulturella planet är mångsidigt och givande. Ert besök och besöksprogram visar att våra ömsesidiga relationer idag kommer till uttryck i form av ett naturligt umgänge mellan två stater som respekterar varandra. Vi har igår och idag behandlat många frågekomplex som är av central betydelse för våra relationer. Vi har alla förutsättningar att ytterligare utveckla detta för oss båda så nyttiga samarbete.
Gränsen mellan Finland och Ryssland utgör också gränsen mellan Europeiska unionen och Ryssland. Gränsen uppfattas på bägge sidorna som Rysslands mest stabila och, i ekonomiskt hänseende, mest dynamiska yttre gräns. Gränsen passeras av mera person- och godstrafik än någonsin tidigare.
Utvidgningen av EU för Ryssland närmare unionen och utökar umgänget inom alla sektorer och på alla nivåer. I och med utvidgningen får Ryssland fyra nya EU-grannar, samtidigt som hela nordvästra Ryssland blir ett grannområde för EU. Detta understryker den ställning som staden S:t Petersburg, grundad för nästan 300 år sedan, har i egenskap av Rysslands historiska fönster mot Europa. Samtidigt träder Östersjöområdet allt tydligare fram som ett samarbetsområde.
Finland är en kraftig förespråkare för EU:s utvidgning. Utvidgningen är ägnad att öka stabiliteten för hela Europas del, och den innebär också ökade samarbetsmöjligheter inom Östersjöområdet. Jag är övertygad om att Estlands, Lettlands och Litauens medlemskap i Europeiska unionen kommer att ha en positiv effekt på relationerna mellan dessa länder och Ryssland.
Säkerheten i Europa utvecklas i positiv riktning. Integrationen främjar säkerheten. Både de gemensamma säkerhetsintressena och varje enskilt lands egna lösningar kan samordnas på ett sätt som stärker säkerheten i Europa.
Grannförhållandet mellan våra länder understryker behovet av samarbete på många plan. Detta gäller inte minst miljöfrågorna. Tillståndet för Finska vikens och, i vidare perspektiv, Östersjöns del är vår gemensamma angelägenhet. För förbättrandet av miljöns tillstånd pågår just nu många konkreta projekt, av vilka det mest centrala är byggandet av ett reningsverk sydväst om S:t Petersburg. Ett annat viktigt initiativ är skapandet av ett trafiksystem för Finska viken. Det sistnämnda är ett samarbetsprojekt mellan Finland, Ryssland och Estland.
När det gäller energisamarbetet är vi finländare övertygade om att byggandet av en ny gasledning via Finska viken och Östersjön till de europeiska marknaderna inleder en ny epok då det gäller utnyttjandet av de stora energitillgångarna i norra Ryssland.
Historien visar att det centrala elementet i Finlands ekonomi varit landets skogar. Detsamma kunde gälla också i fråga om de norra och centrala delarna av Ryssland. Vi vet ju alla att Ryssland har världens största potentiella skogstillgångar. Finland är intresserat av att samarbeta med Ryssland när det gäller utnyttjandet av dessa tillgångar på ett hållbart sätt. Vi kan också erbjuda vår kompetens och våra erfarenheter då det gäller skapandet av ett hållbart skogsbruk i Ryssland. Beslutet att nästa vinter i Moskva arrangera det första ”skogstoppmötet” mellan Finland och Ryssland är en utmärkt idé.
Vid sidan om att vi utvecklar våra bilaterala relationer på ett mångsidigt sätt är det viktigt att vi känner varandra också ute i världen. Finland deltar aktivt i utvecklandet av relationerna mellan EU och Ryssland. Europeiska unionens politik inom ramen för den nordliga dimensionen är Finlands hittills kanske mest synliga insats i utvecklandet av EU:s Rysslandspolitik. Med tanke på freden och stabiliteten i Europa erbjuder samarbetet med Ryssland en stor möjlighet och en central utmaning för den expanderande unionen.
Också våra folk möter varandra. Turismen mellan våra länder blomstrar. Dagligen besöker tusentals finländare Ryssland, och samtidigt har de ryska resenärernas betydelse för den finländska turistnäringen blivit allt viktigare. Studentutbytet mellan våra länder är också livligt, och det begränsas endast av bristen på studieplatser, inte av bristande intresse från studenternas sida.
Dagens unga har goda möjligheter att stifta bekantskap också med länder och folk fjärran från oss. Ändå är det viktigt att vi i framtiden känner framför allt våra närmaste grannar. Det gläder mig därför att Jubileumsfonden för Finlands självständighet (SITRA) håller på att inleda ett program som innebär att unga kommande påverkare i det ryska samhället får tillfälle att lära känna Finland och det finländska samhället.
Jag har med värme sett tillbaka på mitt besök i Moskva i juni i fjol. Det gläder mig att nu kunna se Er och Er maka som våra gäster här i Finland. Våra diskussioner har varit öppna, ärliga och hjärtliga. Detta är något som jag värdesätter högt. Jag uppskattar också stort Ert arbete för utvecklandet av relationerna mellan våra länder. Jag hoppas att vi inom en nära framtid kan fortsätta våra diskussioner.
Jag ber att få utbringa en skål för Er och Er maka samt för Rysslands blomstring och det ryska folkets välgång.