Statsrådets kommunikationsenhet
2.11.2010 19.00

Statsminister Mari Kiviniemi: Finlands ordförandeskapsprogram, Nordiska ministerrådet 2011

(med reservation för ändringar)

Bästa nordiska vänner,

Finland är ett relativt litet land med en befolkning på dryga 5 miljoner medborgare. Om vi granskar Norden sammanlagt är vi lite fler, men i ett globalt perspektiv kan man väl tycka att detta inte heller blir så väldigt mycket. Kanske vi alltså inte har kvantitet, men det jag vill påstå är att vi har kvalitet.

Nordisk kvalitet återspeglas bland annat i någonting som jag här önskar kalla för ”det mentala landskapet av globala framgångar”. Kort och gott, Norden väcker positiva känslor och finns bland de mest framgångsrika varumärken i världen. Det är vi, Norden, tillsammans.

Jag är övertygad om att den här mentala bilden är till hög grad verklighetsbaserad; vi har klarat oss bra och som ett bevis på detta placeras Norden i regel på topp i flera olika internationella analyser och jämförelser. Och de kan väl inte alla ha fel.

Hur som helst, vår självklara målsättning är att klara oss bra även i framtiden; detta kräver att vi fortsätter kämpa för att utveckla våra samhällen, med öppna ögon och känsliga sinnen. Demokrati och deltagande, jämnställdhet och transparens, frihet och solidaritet, konkurrenskraft och välfärd; alla värden som vi är kända för, och alla värden som vi skall oavbrutet sträva efter. Och det är lika bra att medge; vi kommer aldrig att vara färdiga, vi kommer aldrig att nå helt fram, men det är vår gemensamma vilja att fortsätta själva resan som räknas, och i en allt mer global verklighet kan vi på många områden skapa mervärde genom att samarbeta. Och det är just detta, nordisk nytta, som skall vara vår ledstjärna i samarbetet.

Kära vänner,

Om man försöker beskriva vad som har hänt i det nordiska samarbetet under de senaste åren, så tycker jag att man bör lyfta fram en genomgående omvandling i själva perspektivet. Vi har genom statsministrarnas globaliseringsinitiativ vänt blicken allt mer utåt och anammat tanken om nordisk nytta och kompletterande styrkor i en värld av tilltagande internationell konkurrens.

Finland kommer att vara ordförande för Nordiska ministerrådet 2011, och det utåtriktade tänkesättet präglar även det finska ordförandeskapet.

Vi har valt hanteringen av klimatförändringen som huvudtema för vårt program. Vi vill fortsätta utveckla och profilera Norden som en aktiv föregångare och pådrivare inom klimatområdet, samt betona vikten av en bred och tvärsektoriell sammanslutning bakom klimatvänliga lösningar och en hållbar samhällsutveckling. Norden kan på många sätt visa vägen med sitt kunnande och pragmatiska och resultatinriktade agerande. Det är mot denna bakgrund som vi har valt att rubricera programmet ”Det gröna Norden - Klimatsmart aktör”.

Klimatförändringen skall bemötas resolut och konsekvent på alla nivåer, allt från lokala åtgärder till internationella handlingsfora. Apropå de internationella klimatförhandlingarna; även om processen i sig inte kanske ha fortskridit så smidigt som vi skulle ha önskat, återstår faktum att klimatförändringen hör till de absolut största globala utmaningarna vi står inför. Vi får inte tappa fokus. Vi måste jobba på, och vår expertis kan bidra till att finna nödvändiga gemensamma lösningar.

Samtidigt skall vi komma ihåg att främjandet av vår ”klimatkompetens” är i högsta grad kopplat även till det egna välbefinnandet; utöver att miljövänlig teknologi, energieffektivitet och satsningar på förnybar energi är viktigt ur ett miljöperspektiv, skall det nordiska näringslivet kunna dra nytta av att rida i spetsen av den nya gröna vågen. Den nya ekonomiska dynamiken skall i sin tur frambringa förutsättningar till att upprätthålla en rättvis och välfärdsskapande samhällsstruktur. Det är vi, Norden, tillsammans.

Det konkreta klimatarbetet förs framåt bland annat med de nämnda ”globaliseringsinitiativen”, som startades under det förra finska ordförandeskapet 2007. Det som sattes igång på nordiska statsministrarnas sommarmöte i Punkaharju har vuxit till ett ledande nordiskt tema med omfattande aktiviteter, och detta skall vi fortsätta bygga på. Centrala områden är satsningar på klimat-, miljö- och energikunnande, forskning och utveckling och innovationsfrämjande, samt förutsättningarna för grön näringsverksamhet. Som ett exempel kan nämnas det nordiska toppforskningsinitiativet som i sin första fas i synnerhet har fokuserat på klimat och energi - det rör sig om genom alla tider den största gemensamma nordiska forskningsinsatsen. I övrigt anser vi att man nästa år hellre skall fortsätta ambitiöst med de redan påbörjade insatserna i stället för att utveckla helt nya initiativ och projekt. I grunden är det fråga om det som jag konstaterade redan i början; vi måste våga lita på kvalitet snarare än kvantitet.

[Budgeten för det särskilda globaliseringsarbetet för 2011 kommer att vara 71 miljoner danska kronor, dvs. cirka 9,5 miljoner euro.]

Ett annat fokusområde för det finska ordförandeskapet är barn och unga. Vi vill bidra till en levande nordisk identitet bland de unga emedan ungdomens engagemang och deltagande är utan tvivel en ödesfråga för ett fortsatt aktivt nordiskt samarbete. Skaran av ”äldre” nordister minskar hela tiden. Ungdomarnas språkförståelse, och detta i synnerhet i Finland, är en annan viktig ingrediens med tanke på framtiden. De nordiska språken är grundpelaren för samarbetet och känslan av samhörighet. Breda kunskaper i språk och kultur utvidgar horisonten för vidare förståelse och inlärning samt främjar beredskapen att möta nya kulturer och värderingar, även utanför Norden. Detta skall vi värna om.

Som ett led i detta, och med tanke på vårt klimattema, kommer vi att organisera en klimatfestival i Helsingfors under andra halvåret 2011, där inbjudna nordiska högskolestuderanden skall tillsammans dryfta klimatförändringens utmaningar och innovativa svar.

Inom det nordiska samarbetet har vi genom åren betonat att öppenhet, mänskornas valfrihet och den fria rörligheten hör till grundpelarna i den nordiska gemenskapen. Vi vill att det skall vara enkelt att bo, arbeta och studera över riksgränserna. För individen är det i grunden en fråga om (val)frihet och idag drar tiotusentals nordiska medborgare direkt nytta av denna ”gränslöshet” dagligen. Ur samhällsekonomisk synvinkel är det likaså motiverat att motverka gränshinder; vi gynnas alla av en sund gränsöverskridande affärsverksamhet och av ”gränstraktsynergier”, som inte enbart stärker lokala ekonomier utan påverkar även på den nationella nivån. Ett gränslöst Norden främjar den nordiska livs- och konkurrenskraften.

Gränshindersamarbetet har under de senaste åren effektiviserats betydligt, inte minst tack vare verksamheten av det så kallade ”Gränshinderforumet”, som under ledning av minister Ole Norrback skall fortsätta sin verksamhet åtminstone till 2013. Finland följer Danmark och betonar vikten av ett målmedvetet gränshindersarbete, med målsättningen att vi tillsammans lyckas avlägsna befintliga gränshinder samtidigt som vi förebygger tillkommandet av nya hinder. I slutändan är det fråga om vår kollektiva vilja.

Det mera utåtriktade perspektivet präglas även i det traditionellt starka och omfattande kultursamarbetet som påverkas på samma sätt som alla andra samhällsbyggets strukturer av den globala tiden vi lever i. Den kreativa kraften har dock alltid funnit nya uttrycksformer och gått i spetsen av förnyelse och nytänkande, vilket utan tvekan kommer att vara fallet även i fortsättningen. Som ett fint exempel på den nordiska kultursektorns globaliseringsarbete kan nämnas bokmässan i Paris, våren 2011, där den nordiska litteraturen har fått hedersstatus.

Vänner,

Jag har själv fått äran att öppna det finska ordförandeskapet i Åbo vid månadsskiftet januari/februari 2011 i samband med en stor internationell konferens ”Lösningar” om hållbar utveckling och så kallade ”best practices” inom Östersjöområdet.
Jag önskar er alla välkomna till det finska ordförandeskapet 2011.
DET ÄR VI, NORDEN, TILLSAMMANS.