Minister Lehtomäki: Globaliseringen ökar WTOs betydelse

Resumé av utrikeshandels- och utvecklingsminister Paula Lehtomäkis översikt på utrikesministeriets ambassadörsdagar i riksdagen den 29 augusti.

Världen håller på och krymper till en enda marknadsplats och vi måste i denna globaliseringsutveckling kunna balansera mellan för- och nackdelar. Globaliseringen har gynnat de stater som kunnat gripa tag i de möjligheter den erbjudit. En del av utvecklingsländerna har tagit in på industriländernas försprång, men de minst utvecklade länderna riskerar att ytterligare hamna på sidan om världsekonomins dynamik.
Ett multilateralt handelssystem som världshandelsorganisationen WTO blir pga globaliseringen allt mera betydelsefullt. Ett multilateralt handelsavtal ligger även i mindre och fattigare länders intresse.
En världshandel som skulle basera sig på regionala avtal skulle lätt utelämna dem i kylan eller leda till obalanserade förhandlingar. Det kunde lätt även göra många utvecklingsländer ytterligare beroende av ett fåtal exportmarknader. Vi bör ha som konsekvent målsättning att förbättra förutsättningarna för utvecklingsländerna så att de på lång sikt kan klara av WTO-avtal utan särbehandling.

Den handelspolitiska agendan blir hela tiden längre innehållande bl.a miljö, arbetslivsnormer, mänskliga rättigheter, utvecklingsfrågor, hälsa, välfärdssamhälle, konkurrensregler och investeringar. Av denna orsak har medborgarorganisationer, i synnerhet WTO-kritiska sådana, fått allt större uppmärksamhet i den offentliga debatten.

Vid sidan av internationell handel behöver vi alltjämt även utvecklingssamarbete. De av FN utstakade utvecklingmålen styr Finland utvecklingspolitik och utvecklingssamarbete. En betydande del av vår verksamhet är att öka anslagen för utvecklingssamarbete. De är minst lika viktigt att förutom att öka antalet euro även satsa på utvecklingssamarbetets kvalitet. Under hösten skall regeringen göra upp ett utvecklingspolitiskt program, och i det skall vi uppdatera våra målsättningar för denna regeringsperiod. Att minska fattigdomen kommer otvetydigt att vara huvudmålsättning för verksamheten. Med hjälp av utvecklingssamarbete borde vi kraftigare än nu satsa på att trygga matförsörjningen för de fattigaste länderna.

Finlands ställning i den globala världen kommer alltid att definieras av den gemensamma gränsen med Ryssland. Handelsutbytet mellan Finland och Ryssland har utvecklats på ett positivt sätt under senaste år. De direkta investeringarna från Finland har även ökat. Förhandlingar om ett investeringsavtal mellan Finland och Ryssland som pågått länge väntar ytterligare på sin lösning. Rysslands medlemsförhandlingar med WTO är även ur finländsk synvinkel en viktigt process gällande vårt östra grannland.

Våra relationer med Ryssland karakteriseras förutom av en aktiv handel även i allt högre utsträckning närområdessamarbetet riktat på Ryssland. Frågor som bekämpande av tuberkulos i Karelen eller att öka sjösäkerheten i Östersjön har ett exceptionellt brett stöd även bland våra medborgare. Det gäller ju mycket konkret också vår egen säkerhet.

Inom utrikesministeriet har man redan under ett par år levt en tid av särskild öppenhet. Våra tjänstemän syns i media och bland medborgare mer än tidigare, och med medborgarrörelserna förs en mycket aktiv dialog. Utrikesministeriets existensberättigande grundar sig på att vi förutom att vi sköter statens ärenden även kan bringa ett klart mervärde för finländare och finländska företag.