Minister Lehtomäki: Östersjöregionen - utvidgningens utmaningar och möjligheter

Sammandrag på svenska av utrikeshandels- och utvecklingsminister Paula Lehtomäkis tal vid Europeiska kommissionens representation i Berlin den 21 oktober 2003

Östersjöregionen har alltid haft stor betydelse för Finland. I över hundra år har finska isbrytare tryggat vintersjöfarten på detta hav. Största delen av Finlands utrikeshandel sker fortfarande över Östersjön.

Under de senaste 15 åren har Östersjöområdet blivit en "Success Story". Havet, som förr skilde länder och folk, är numera ett av Europas och världens mest dynamiska ekonomiska områden. Länderna kring Östersjön delar nu samma värderingar om demokrati och marknadsekonomi. I maj nästa år blir Östersjön närapå ett innanhav för Europeiska unionen. Efter utvidgningen kommer endast området kring St. Petersburg och Kaliningrad att utgöra yttre gräns för EU i denna region.

Trots att länderna runt Östersjön har en gemensam historia, är vi kulturellt sett relativt olika. Det oaktat har samarbetet mellan våra länder varit intimt, okomplicerat och varierat. Östersjön har alltid representerat en möjlighet för oss.

Utmaningar och möjligheter går dock hand i hand. Finland har redan under tio års tid haft ett nära samarbete med övriga Östersjöländer genom närområdessamarbetet. Vårt mål har varit att genom detta samarbete öka välfärden och jämlikheten samt åstadkomma stabila förhållanden i alla länder runt Östersjön. Närområdessamarbetet har även varit en del av vår strategi för att förebygga hot i form av föroreningar och organiserad brottslighet, att främja kärnkraftssäkerhet samt att hindra spridningen av sjukdomar och epidemier.
Miljön är Östersjöstaternas gemensamma ansvar. Europeiska kommissionen och länderna inom den nordliga dimensionen, Finland medräknat, har stött flera miljöprojekt i Östersjön. Det största av dessa projekt är vattenreningsanläggningen i St. Petersburg. Anläggningen skulle avsevärt minska föroreningarna i Finska viken.

Utöver miljön är även hälsovården ett viktigt gemensamt temaområde för Östersjöstaterna. Finland har för avsikt att öka antalet bilaterala projekt även på detta område.

När Europeiska unionen utvidgas måste man se till att det inte skapas en skiljelinje mellan de gamla och de nya medlemsstaterna. Utvidgningen har djupgående och långvariga följder för välfärden i hela vår världsdel. Alla EU-länder måste på lika grunder kunna dra nytta av denna utveckling.

När gränserna försvinner ökar konkurrensen. Detta gagnar både företagen och medborgarna, såväl i Finland som på annat håll. Genom den gemensamma marknaden blir rörligheten för arbetskraft och företag vardagsmat. Utrikeshandeln ökar och umgänget mellan länder underlättas. Vi bör överväga hur Östersjöregionen kan fungera inom Europeiska unionen efter utvidgningen. Är våra gemensamma intressen så betydande att det är skäl att fortsätta samarbetet även inom unionen?

Personligen anser jag att det i en union med 25 medlemmar fortfarande lönar sig att samarbeta med likasinnade länder i gemensamma frågor. Samarbetet skall vara öppet och flexibelt och tillåta insyn samt absolut grunda sig på sakfrågor. Östersjöländerna har goda möjligheter till ett sådant samarbete. Unionen har dock inget behov av nya allianser eller block.