Publikationer

Målet för Finlands internationella strategi för vattensektorn (Finnish Water Way) är en ansvarsfull och rättvis vattenförsörjning globalt. Strategin som löper fram till 2030 fokuserar på hållbar förvaltning av vattenresurser.

Finlands internationella strategi för vattensektorn (2018-2030) är fem ministeriers (utrikesministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, miljöministeriet, arbets- och näringsministeriet och social- och hälsovårdsministeriet) gemensamma strategi som även kan utnyttjas av intressentgrupperna i deras verksamhet. Strategin baserar sig på tre prioriterade områden (I Hållbar utveckling och vatten, II Människan och vatten, III Fred och vatten) samt övergripande mål för dessa.

Under året 2022 antog Europeiska kommissionen ett förslag till direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet. Direktivet antogs för att möjliggöra grön omställning samt skydda mänskliga rättigheter, såväl i Europa som globalt.

Rapporten tillhandahåller en kortfattad kritisk analys av kommissionens förslag till direktiv om företagsbesiktning avseende mänskliga rättigheter och miljö. Rapporten tar up de minst utvecklade ländernas (MUL) synvinkel.

Att stärka civilsamhällena är ett viktigt mål i Finlands utvecklingspolitik och ett medel för att uppnå andra utvecklingspolitiska mål. Att stöda civilsamhällen är viktigt i den världspolitiska situationen, där de civila ytorna krymper och autokratiseringen ökar.

Studien analyserar hur finländska utbildningsexperter har positionerats strategiskt inom internationella organisationer och har inflytande på utvecklingssamarbetet inom utbildningssektorn. Dessutom identifierar studien experternas karriärvägar och utforskar deras syn på Finlands roll i det globala utvecklingssamarbetet inom sektorn.

Årsberättelsen har skrivits utifrån sammanfattningar som har lämnats in av ministerier, organisationer och sekretariatet för nordiskt samarbete.

Socialt skydd är en mänsklig rättighet och en avgörande åtgärd för att skydda mot fattigdom och möjliggöra hållbar tillväxt. När nya instrument för social skydd utformas för nya utmaningar, som t.ex. yttre påverkan (klimathändelser, naturkatastrofer, pandemier, krig, konflikter, fördrivning), finns det ett behov av att förstå programmen bättre och att ta hänsyn till genuskonsekvenser.

Syftet med utredningen var att ge vägledning för utvecklingen av Finlands långsiktiga projektbaserade utvecklingssamarbete i Nepal mot nya samarbetsformer, när landet strävar efter att bli ett medelinkomstland senast 2026.

Den 9 december 2021 antog statsrådet en redogörelse om politiken för de mänskliga rättigheterna. Redogörelsen drar upp riktlinjer för Finlands internationella verksamhet för de mänskliga rättigheterna och styr, tillsammans med statsrådets program för grundläggande och mänskliga rättigheter, Finlands insatser nationellt och i EU.

Stärkandet av det multilaterala samarbetet är ett långsiktigt och centralt mål för Finlands utrikespolitik. För att lösa gränsöverskridande och delvis ännu okända utmaningar krävs samarbete som bygger på regelbaserad och internationell rätt.

FN:s säkerhetsråds resolution 2250 ”Unga, fred och säkerhet” från 2015 och de därpå följande resolutionerna 2419 (2018) och 2535 (2020) identifierar de ungas positiva och aktiva roll när det gäller att förebygga och lösa konflikter, bygga upp fred och förebygga våldsbejakande extremism. Medlemsländerna bör beakta de ungas behov och synpunkter samt öka de ungas delaktighet i beslutsfattandet och i alla skeden av fredsprocesser.

Den 27 maj godkände statsrådet en redogörelse om utvecklingspolitiken för de kommande valperioderna. Avsikten med redogörelsen är att skapa en gemensam helhetsbild av en utvecklingspolitik som det finländska samhället kan stödja på bred basis.

Statsrådet godkände den utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelsen och lämnade den till riksdagen för behandling den 29 oktober 2020. En utrikes- och säkerhetspolitisk redogörelse utarbetas för varje regeringsperiod i syfte att bedöma Finlands utrikes- och säkerhetspolitiska omvärld och fastställa målen och prioriteringarna för Finlands verksamhet under de närmaste åren.

Skyldigheten att skydda betyder att varje stat enskildt och det internationella samfundet tillsammans har ett ansvar att förebygga, bekämpa och ingripa i omfattande grymheter.

Resultatkartorna och indikatorerna används som stöd för den strategiska styrningen och rapporteringen om utvecklingspolitikens resultat.

Ulkoministeriö asetti lokakuussa 2018 työryhmän, jonka tehtävänä oli selvittää, miten Suomi voisi tehostaa työtään globaalin oppimisen kriisin ratkaisemisessa. Raportissaan kehitys- ja koulutusalan toimijoista koostuva työryhmä esittää, että Suomen tulee nostaa koulutus kehitysyhteistyön ja -politiikan painopisteeksi ja lisätä merkittävästi siihen kohdistuvaa rahoitusta. Työryhmä korostaa myös tarvetta vahvistaa alan suomalaistoimijoiden välisiä synergioita entistä tiiviimmällä yhteistyöllä ja joustavammilla toimintatavoilla.

Utvecklingsfinansieringsbolaget Finnfund har framgångsrikt investerat allt mer i de fattigaste länderna och i svåra sektorer samtidigt som bolagets ekonomiska lönsamhet har bevarats. De positivaste utvecklingseffekterna hittas bland bolagets investeringar i jord- och skogsbruket. Uppgifterna framgår av en oberoende utvärdering av bolagets verksamhet.

Den utvecklingspolitiska resultatrapport som beretts vid utrikesministeriet överlämnades åt riksdagen den 1 november 2018. Rapporten presenterar de resultat som rapporterats inom utvecklingspolitiken och utvecklingssamarbetet 2015–2018.

Den uppdaterade utgåvan av handboken för bilaterala program (Manual for Bilateral Programmes) ersätter den föregående versionen från 2016. Den nya utgåvan innehåller bland annat utrikesministeriets uppdaterade anvisningar angående användning av resultatstyrning och rättighetsperspektivet genom programcykeln och små andra uppdateringar om genomförandet av programcykeln.

Finlands kompetens på utbildningsområdet är i världsklass. Detta borde synas tydligare i utvecklingssamarbetets prioriteringar och finansiering, framhåller utredningen ”Stepping Up Finland’s Global Role in Education”.

Nästan 90 procent av finländarna anser att utvecklingssamarbete är viktigt. Enligt medborgarna har Finland överlägset mest att ge utvecklingsländer i frågor som gäller utbildning.

Att stärka civilsamhället i utvecklingsländer är en väsentlig och oskiljaktig del av Finlands utvecklingssamarbete.

Det främsta syftet med denna kommunikationsstrategi för utrikesförvaltningen är att höja kommunikationsberedskapen.

Projekt inom ramen för Finlands handlingsplan för handelsrelaterat utvecklingssamarbetet (Aid for Trade Action Plan) har gett resultat och påverkat sektorer där Finland har en konkurrensfördel.

Projektet Finlands representation - struktur och verksamhetssätt granskade ministeriets och beskickningarnas strukturer, resurser och processer för att de krympande resurserna bättre ska kunna koncentreras till de viktigaste funktionerna.

Utrikesministeriet utarbetar årligen publikationen "Suomi ulkomaisissa tiedotusvälineissä" (Finland i utländska medier) utifrån pressöversikter från ambassaderna: Finland i utländska medier 2001-2012 (på finska) och debatt i Finland (på svenska).

Statrådets utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse

Bedömningen har nu sammanställts av en oberoende expertgrupp och överräcktes till utrikesminister Timo Soini den 29 april 2016.

Syftet med dessa engelskspråkiga anvisningar är att stödja tillämpandet av ett rättighetsperspektiv i utvecklingssamarbetet. Anvisningarna gäller alla utvecklingssamarbetets viktigaste former: bilateralt samarbete, multilateralt samarbete, det civila samhällets samarbete och den privata sektorns instrument. Anvisningarna behandlar också politisk dialog som stöd för rättighetsperspektivet.

Programmet för Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2016

Riktlinjerna för Finlands utvecklingspolitik har dragit upp i statsrådets redogörelse i februari 2016. Finland höjer sitt stöd till de minst utvecklade staterna och till bräckliga stater och riktar allt mer resurser till ursprungs-, transit- och mottagarländerna för den påtvingade migrationen. I Finlands utvecklingspolitik betonas särskilt kvinnors och flickors rättigheter och stärkandet av utvecklingsländers egen ekonomi.

I budgetpropositionen för 2016 föreslås sammanlagt 1 003 miljoner euro för utrikesministeriets förvaltningsområde.

Utrikesminister Alexander Stubb tillsatte varumärkesdelegationen år 2008 i syfte att skapa en strategi som får världen att allt oftare och effektivare vända blickarna mot Finland. Delegationens rapport

Metautvärderingen uppskattade standarden på utvärderingsrapporter och direktiv, Finlands utvecklingssamarbete och utrikesministeriets (UM) utvärderingsledning och tjänster för kapacitetsutveckling. Den baserades på tre översiktsverktyg, en översikt av dokument och konsulteringar med UM:s-personal.

Riksdagens utrikesutskott begärde den 5 oktober 2000 med stöd av grundlagens 97 § 1 mom. en utredning av statsrådet om Finlands policy för att styra globaliseringen. Utrikesministeriet svarade den 19 juni 2001 på utrikesutskottets begäran med utredningen.

Utrikesministeriet vill med hjälp av textmeddelanden på mobiltelefonen ännu bättre än tidigare betjäna alla finländare och dem som permanent är bosatta i Finland.

Mera omfattande resesäkerhetsanvisningar som utarbetats av delegationen för resesäkerhet finns på websidan http://formin.finland.fi/public/default.aspx?nodeid=15732&contentlan=3&culture=sv-FI.

TAIEX (Technical Assistance and Information Exchange) är ett program för tekniskt bistånd som finansieras av Europeiska unionen. Det inrättades år 1996.

Twinning är EU-finansierad partnerskapsverksamhet mellan myndighetsorganistationer i EU:s medlemsländer och kandidatländer, potentiella kandidatländer och grannländer (infördes 1998).

Gällande internationella överenskommelser binder finska staten. Finland ingår såväl bilaterala som multilaterala överenskommelser med främmande stater. Bilaterala avtal ingås mellan två stater och multilaterala avtal mellan flera stater.