Utrikesministeriets budget innehåller ytterligare stöd till Ukraina

För utrikesministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på totalt 1,3 miljarder euro. Stöd till Ukraina står i fokus i utrikesministeriets budget också 2023.

Målet för Finlands utrikes- och säkerhetspolitik är att stärka Finlands internationella ställning, trygga vår självstän-dighet och territoriella integritet, stärka Finlands och finländarnas säkerhet och välfärd och upprätthålla ett fungerande samhälle. 

Rysslands invasion av Ukraina har inneburit en grundläggande förändring i Finlands och Europas omvärld och säkerhetspolitiska omgivning. Den ryska invasionen bryter grovt mot internationell rätt och utgör ett allvarligt hot mot internationell fred och säkerhet. Rysslands anfallskrig mot Ukraina har långvariga konsekvenser för den säkerhetspolitiska miljön i Europa och i Finlands närområden, och konsekvenserna av kriget avspeglas förutom på säkerheten också på den globala utvecklingen.

Till följd av en säkerhetspolitisk omvärdering har Finland beslutat att ansöka om medlemskap i Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato). Ett finskt Natomedlemskap både ökar säkerheten för Finland i den förändrade omvärlden och stärker stabiliteten och säkerheten i Östersjöområdet och Nordeuropa. De behov av tilläggsresurser som följer av Natomedlemskapet granskas senare.

Utrikesförvaltningens omkostnader

För omkostnaderna föreslås ett anslag på 256 miljoner euro, varav 1,0 miljoner euro är intäkter från EU:s återhämtningsinstrument. 

Utrikesförvaltningen betjänar hela statsförvaltningen, medborgarna, företag, organisationer, medierna och andra samarbetspartner. En omvärld i förändring kräver att utrikesförvaltningen har fortlöpande framsyn, följer upp och analyserar och använder resurserna smidigt. 

Utrikesförvaltningens verksamhet bygger på ett omfattande nätverk av beskickningar som är av central betydelse för Finlands och finländarnas säkerhet och välfärd. Budgeten för 2023 fokuserar på att upprätthålla nätverkets funktionsförmåga efter covid-19. Finlands nätverk av beskickningar består nästa år av 93 verksamhetsställen, inklusive de nya ambassaderna i Islamabad (Pakistan) och Mumbai (Indien) som inrättas 2022.

Utrikesministeriet avsätter tilläggsresurser för exportkontroll och sanktionshantering för att möta affärslivets behov. Utrikesförvaltningen fortsätter tillsammans med det övriga Team Finland-nätverket att kartlägga nya exportmarknader och bistår finländska företag i deras exportansträngningar. Arbetet med att försnabba de inreseprocesser som beskickningarna sköter fortsätter som ett led i regeringens åtgärder för att se till att få kompetent arbetskraft till Finland. 

Arbetet med att utveckla serviceplattformen VirtualFinland fortsätter med hjälp av inkomsterna från EU:s åter-hämtningsinstrument. Målet är att skapa integrerade tjänstestigar för företag, arbetstagare och studerande som kommer till Finland. 

Krishantering

I överensstämmelse med regeringsprogrammet lägger den finska utrikespolitiken allt starkare fokus på konfliktförebyggande, fredsmedling och fredsbyggande.

För fredsmedling föreslås ett anslag på 1,9 miljoner euro. När det gäller fredsmedling breddas det finländska del-tagandet i FN:s och andra fredsmedlings- och dialogprocesser. Från att ha fokuserat på finansiering av enskilda projekt styrs verksamheten mot aktivare påverkan för främjande av fred.

Finland fortsätter att delta aktivt i internationell krishantering. Finland satsar främst på att delta i de internationella insatserna i Libanon och Irak, men deltar också i insatser i Kosovo, Afrika och Medelhavsregionen. För de finländska krishanteringsstyrkornas underhållsutgifter föreslås 50,1 miljoner euro i utrikesministeriets anslag. Den civila personalens deltagande i krishantering ska fortsättningsvis öka. För civil krishantering föreslås ett anslag på 19,2 miljoner euro.

Den avlönade personalen för militär krishantering beräknas uppgå till 400 årsverken, och den civila krishanteringen beräknas sysselsätta cirka 140 experter 2023.

Utvecklingssamarbete

Målet för Finlands internationella utvecklingssamarbete är att utrota den extrema fattigdomen,
minska ojämlikheten och tillgodose de mänskliga rättigheterna. Säkra levnadsförhållanden, mänskliga rättigheter och människors möjlighet att påverka sina angelägenheter, en tillräcklig inkomst och en god livsmiljö stärker också den internationella säkerheten, ekonomin och miljön. 

Utöver Finlands försvarsutrustningsstöd och materialhjälp till Ukraina och den hjälp som Finland ger de krigsflyende ukrainarna i Finland är utvecklingssamarbetet i Ukraina av väsentlig betydelse. 

Finland anvisar Ukraina ett tilläggsanslag på sammanlagt 30 miljoner euro ur anslagen för utvecklingssamarbete 2023. För detta ändamål har regeringen anvisat ett tilläggsanslag på 20 miljoner euro. Av detta stöd täcks 10 miljoner euro inom ramen för de nuvarande anslagen för utvecklingssamarbete.

Finansieringen för nästa år är avsedd för att svara mot Ukrainas akuta behov och för att bidra till återuppbyggna-den av landet. Enligt de preliminära planerna avsätts anslag bland annat via EU och internationella finansinstitut. Ukraina har varit Finlands partnerland inom utvecklingssamarbetet sedan 2014. Fokusområdena i det långsiktiga samarbetet är undervisningens kvalitet, rättsstatsarbete, energitrygghet och klimatresiliens.

Därtill bidrar utrikesministeriet med humanitärt bistånd och  stöd i form av lån och säkerhet till Ukraina.

Finlands offentliga utvecklingssamarbete beräknas i sin helhet uppgå till 1,2 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 0,42 procent av bruttonationalinkomsten. För det egentliga utvecklingssamarbetet som förvaltas av utrikesministeriet föreslås anslag på 713 miljoner euro samt fullmakter att ingå förbindelser till ett värde av 397 miljoner euro så att utgifterna för dem infaller efter 2023. För en höjning av Finnfunds kapital föreslås 10 miljoner euro och för fi-nansiella investeringar inom utvecklingssamarbetet cirka 130 miljoner euro. Den andel som ska rapporteras som Finlands klimatfinansiering är uppskattningsvis cirka 232 miljoner euro år 2023.

Övriga anslag

För medlemsavgifter och finansiella bidrag till internationella organisationer föreslås cirka 104 miljoner euro. Största delen av anslaget går till Finlands betalningar till FN.

För samarbetet i Östersjöområdet, Barentsregionen och den arktiska regionen föreslås ett anslag på 3,0 miljoner euro. Det regionala samarbetet är viktigt för att främja stabiliteten, säkerheten, den hållbara utvecklingen och de ekonomiska möjligheterna i Östersjöområdet, Barentsregionen och Arktis. I verksamheten betonas projekt som stöder Finlands ordförandeskap i Barentsrådet 2021–2023.