Allmänhetens stöd för utvecklingssamarbete högst på tio år

Nästan 90 procent av finländarna anser att utvecklingssamarbete är viktigt. Enligt medborgarna har Finland överlägset mest att ge utvecklingsländer i frågor som gäller utbildning. Detta framgår av en opinionsundersökning som Taloustutkimus gjort för utrikesministeriet.

Finländare är alltmer intresserade av utvecklingssamarbete och anser det vara allt viktigare. Enligt undersökningen anser 47 procent av finländarna att utvecklingssamarbete är mycket viktigt och 41 procent att det är ganska viktigt. Jämfört med förra året har andelen människor som anser det vara mycket viktigt ökat med 5 procentenheter.

”Resultatet är glädjande. Jag tycker att det tyder på att finländare inte vill vara passiva betraktare utan på ett ansvarsfullt sätt delta i arbetet för att lösa globala problem”, konstaterar utrikeshandels- och utvecklingsminister Anne-Mari Virolainen.

I opinionsundersökningen ingick en öppen fråga där man fick berätta inom vilka områden Finland skulle ha mest att ge utvecklingsländer. Överlägset mest anses Finland ha att ge i frågor som gäller utbildning och kompetensutveckling. Dessa nämndes i 37 procent av svaren. På de följande platserna var hälsovården (13 %) och stödjande av kvinnor och barn (11 %).

Enligt undersökningen lägger finländarna stor vikt på utbildning i utvecklingssamarbete. Svarandena anser att de största orsakerna till fattigdom och underutveckling är en låg utbildningsnivå, konflikter och en ojämlik samhällsstruktur.  Enligt medborgarna är utbildning det mest effektiva sättet att åtgärda den globala ojämlikheten.  Också när det gäller att stärka flickors och kvinnors ställning anser svarandena att ökande  av kunskaper och yrkeskompetens är i nyckelposition.

”Forskning som gjorts under de senaste åren har visat att man lär sig alldeles för lite i utvecklingsländernas skolor. Det talas om en undervisningskris. På uppdrag av utrikesministeriet håller en expertgrupp som bäst på att sammanställa en rapport om hur Finland kan delta i arbetet för att lösa denna kris. Jag är glad att finländarna står starkt bakom detta arbete”, säger Virolainen. 

Enligt opinionsundersökningen stöder allmänheten nästan enigt det främsta målet för Finlands utvecklingssamarbete, dvs. förbättring av flickors och kvinnors ställning. Av svarandena tyckte 98 procent att kvinnors och flickors rätt att bestämma om sin egen kropp är viktigt.

Ökning av anslagen för utvecklingssamarbete får också understöd. Totalt 61 procent av svarandena skulle öka anslagen för utvecklingssamarbete, 23 procent skulle bevara dem som de är, 11 procent skulle minska dem något eller betydligt och 2 procent skulle dra in anslaget helt och hållet.  Medborgarna underskattade dock utvecklingssamarbetsanslagens nivå.

För undersökningen intervjuades 1004 personer i olika delar av landet genom individuella besöksintervjuer under tidsperioden 17.5–8.6.2018. Den statistiska felmarginalen för undersökningen är 3,2 procentenheter med 95 % konfidensgrad.

Plockningar ur opinionsundersökningens resultat:

• Personer som uppger att de följer aktivt vad som händer i världen anser med stor sannolikhet att utvecklingssamarbete är mycket viktigt (54% mycket viktigt, 31% ganska viktigt).
• Personer som uppger att individer genom sin egen verksamhet kan påverka världen anser sannolikt att utvecklingssamarbete är viktigt (64% mycket viktigt, 29% ganska viktigt)
• De viktigaste motiveringarna till behovet av utvecklingssamarbete: förebyggande av konflikter och flyktingskap för att förbättra stabiliteten i världen (33 %), rika och utvecklade länders moraliska skyldighet att hjälpa länder som har det sämst ställt (32 %).
• Totalt 61 procent av svarandena anser att Finlands utvecklingssamarbete är mycket eller ganska effektivt, eftersom det leder till resultat. Däremot förhåller sig 34 procent tvivlande till utvecklingssamarbetet resultat.
• Nästan hälften av finländarna har hört om målen som ingår i FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling. Andelen ha ökat med till och med 20 procentenheter jämfört med år 2017.
• Enligt finländarna är de tre viktigaste målen för hållbar utveckling rent vatten (43 %), utbildning (36 %) och avskaffande av svält (35 %).
• Över hälften av svarandena anser att utvecklingssamarbete har en viss inverkan, med räcker inte som enda åtgärd (57 %).
• När det gäller att förbättra kvinnors och flickors rättigheter och ställning anser finländarna att det viktigaste är att trygga tillgång till undervisning och yrkesutbildning (74 %).
• Majoriteten av svarandena anser att utvecklingssamarbete i huvudsak genomförs med respekt för de mänskliga rättigheterna, riktas till de allra fattigaste länderna och är pålitligt.  När det gäller utvecklingssamarbetets transparens finns det enligt medborgarna rum för förbättringar i fråga om alla samarbetsformer.
• Totalt 61 procent av svarandena anser att utvecklingssamarbetsanslagen borde ökas. Enligt undersökningen skulle 38 procent av finländarna öka utvecklingssamarbetsanslagen så att en BNP-andel på 0,7 procent uppnås under följande eller därpå följande regeringsperiod. Av svarandena skulle 23 procent öka anslagen minst så att BNI-andelen inte minskar från den nuvarande och 23 procent skulle bevara anslagen på nuvarande nivå. Sammanlagt 11 procent av finländarna skulle skära ner utvecklingssamarbetsanslagen något eller betydligt; 2 procent skulle dra in hela utvecklingssamarbetsverksamheten.

Opinionsundersökning om utvecklingssamarbete 2018 och infografik

Ytterligare information:

Juho Rahkonen, forskningschef vid Taloustutkimus, tfn 050 375 9008, juho.rahkonen@taloustutkimus.fi

Begäran om intervju med ministern: Tuuli-Maaria Aalto, diplomatisk rådgivare, tfn  040 352 0463; andra frågor  Erja-Outi Heino, chef för enheten för utvecklingskommunikation, tfn 0295 351 384. Utrikesministeriets e-postadresser har formen fornamn.efternamn@formin.fi.