Framsteg och bakslag för Agenda 2030 – starkt engagemang för de gemensamma målen
Generalsekreteraren för Finlands kommission för hållbar utveckling Annika Lindblom har granskat den nya Agenda 2030-rapporten. Den vittnar om framsteg på många områden, till exempel när det gäller mödrahälsan. Det främsta orosmolnet är den växande ojämlikheten.
När FN:s globala mål för hållbar utveckling utarbetades 2015 var det många som befarade att den frivillighet som präglar agendan inte skulle leda till tillräckligt starka förbindelser i staternas nationella beslutsfattande. Denna oro har visat sig obefogad, anser generalsekreteraren för Finlands kommission för hållbar utveckling Annika Lindblom, som den här veckan deltar i det årliga högnivåforumet för uppföljningen av de globala målen i New York.
”Genomförandet av de globala målen har satt igång med fart under de tre senaste åren. Över hundra länder har redan rapporterat om sina åtgärder för hållbar utveckling. Finland var en av de första som avgav en rapport år 2016 och i år kommer 47 länder med sina rapporter.”
Den globala lägesrapporten som gavs ut i maj, The Sustainable Development Goals 2018, räknar upp framsteg inom flera av de centrala områdena i Agenda 2030. Genomförandet av de nya globala målen är fortfarande i ett inledande skede, men i uppföljningen har man nytta av FN:s föregående utvecklingsmål, millenniemålen. Till exempel har småbarnsdödligheten sjunkit med 47 procent globalt sedan år 2000 och mödradödligheten med 37 procent. I Sydasien har risken för flickor att giftas bort som minderåriga minskat med mer än 40 procent. I de minst utvecklade länderna har andelen människor som har tillgång till elektricitet mer än fördubblats.
”Också sysselsättningen och produktiviteten har förbättrats globalt och i mer än hundra länder har det vidtagits politiska åtgärder för hållbar konsumtion och produktion”, berättar Lindblom.
Lösningarna en helhet
Många fenomen som bromsar utvecklingen har emellertid tillspetsats under de senaste åren och kräver särskild uppmärksamhet av det internationella samfundet. Till exempel var undernäringen länge på nedgående, men till följd av konflikter som spritt sig har mängden undernärda människor ökat från 777 miljoner till 815 miljoner människor 2015–2016.
Klimatförändringar och de naturkatastrofer som följer orsakar också bekymmer. Perioder av svår torka försämrar matsäkerheten och tillgången till vatten vilket i sin tur skapar samhälleliga spänningar och instabilitet. Naturkatastrofer sväljer också pengar. Orkansäsongen på Nordatlanten 2017 orsakade till exempel historiskt omfattande ekonomisk skada.
Den växande ojämlikheten gör det också svårt att uppnå de globala målen. Uppskattningsvis omfattas bara 45 procent av världens befolkning av någon form av social trygghet och av alla arbetslösa får bara en femtedel stöd. Ungdomar lider tre gånger större risk att bli arbetslösa än den vuxna befolkningen. I många länder är kvaliteten på undervisningen är så dålig att en stor del av barnen och ungdomarna inte får tillräckliga kunskaper i att läsa och räkna.
”På dessa områden måste det internationella samfundet intensifiera sin verksamhet, och man har insett att det är bråttom”, säger Lindblom.
Under årets Agenda 2030-forum granskas särskilt målen som gäller vatten, energi, miljön och internationellt samarbete. I sina inlägg framhåller Finland särskilt hur målens inbördes kopplingar bör identifieras när man överväger och balanserar olika lösningar.
”Om vi inte gör det kan det i värsta fall gå så att vi till exempel skjuter över problemet till ett annat land eller att framsteg inom ett mål bromsar utvecklingen inom ett annat.
The Sustainable Development Goals Report 2018(Länk till en annan webbplats.)
Se hela intervjun med Annika Lindblom om Agenda 2030-forumet och den nya rapporten, längd 5:20 (på finska).