Vattenprojektet i Nepal förbättrade livet för hundratusentals människor
Vattenprojektet i västra Nepal 2006–2022 gav över 600 000 människor tillgång till rent vatten. Samtidigt förbättrade det hälsan och livsmedelstryggheten, kvinnors och minoriteters rättigheter och den ekonomiska utkomsten.
Den västra utvecklingsregionen är ett av de minst utvecklade och fattigaste områdena i Nepal. Det kan ta över en timme till fots för att komma till exempel till en hälsostation eller skolan. Många bergsbyar är fortfarande utan vägförbindelse.
Därför var det väldigt krävande att genomföra projektet. Till vissa byar var man tvungen att transportera allt material, såsom cementsäckar, med mänsklig kraft.
Vattenprojektet har hjälpt Nepal att uppnå sina egna utvecklingsmål. Åren 2006–2022 omfattar tre projektperioder, den senaste löpte över åren 2016–2022. Europeiska unionen blev imponerad av arbetsresultaten och började finansiera projektets tredje fas 2016.
Utöver EU, Finland och Nepal deltog regionens kommuner och lokala invånare med en betydande insats i finansieringen och genomförandet av projektet.
Lokal delaktighet garanterar hållbara resultat
Utvecklingssamarbetsprojektet omfattade över 60 kommuner i provinserna Sudurpashchim och Karnali. Kommunerna och byborna var väldigt engagerade i projektet, vilket var av stor betydelse när man tänker på resultatens hållbarhet.
- I projektets tredje fas fördubblade kommunerna och bysamhällena sitt deltagande i kostnaderna, vilket tyder på att de var övertygade om att arbetet ger resultat, säger Jari Laukka, specialsakkunnig i vattenfrågor vid Finlands ambassad i Kathmandu.
Kommunborna medverkade i projektet särskilt genom sin arbetsinsats. De grävde vattenrören med en spade på en meters djup under jorden, där de är skyddade mot jordskred. Varje vattenledningsnät är flera kilometer långt. Vattnet leds från vattenkällorna i bergen ner till byns vattencistern.
Från den stora vattencisternen i betong leds vattnet till vattenposter på invånarnas gårdar och i offentliga byggnader, såsom skolor. Under hela projektet byggde man över 1 000 vattencisterner och 4 700 allmänna vattenposter.
Bybor fick utbildning i att bygga, underhålla och reparera vattensystem. För varje vattensystem har det anställts en arbetstagare som månatligen kontrollerar konstruktionerna och deras funktion och reparerar felen vid behov.
Dilip Sing Dhami som bysamhället har anställt ser till att handtvättstället vid skolan Tamakhani Bhogawa är i skick.
- Vattnet leds till skolan från en vattenkälla som ligger tre kilometer bort, berättar Dilip Sing Dhami.
Efter projektets slut ligger ansvaret för vattensystemens funktion på vattenkommittéer som består av företrädare för användarna. De tar ut en liten vattenutgift av användarna för att täcka kostnaderna för små reparationer och arbetstagarens lön. Kommunerna svarar för större reparationer.
Projektet har förbättrat vattenkompetensen och vattenförvaltningen på kommunnivå.
Även annat än potatis
I Apihimali byggde byborna med hjälp av projektstödet egna vattenposter i varje gårdsområde.
Bättre tillgång till vatten har påverkat mest kvinnors och flickors liv. Tidigare kunde det ta flera timmar per dag för dem att hämta vatten.
När kvinnorna inte längre behöver hämta vatten sparar de tid som de använder för att odla grödor i sina hushållsträdgårdar eller växthus. På grund av bevattningssystemen kan de nu odla i växthus. Barn kan använda den tid som gått åt till att hämta vatten till att studera.
Lalita Dhami leder arbetet med att utveckla trädgårdsodling. Hon säger att i synnerhet barn är nöjda när de får äta också annat än potatis.
- Tidigare odlade vi bara potatis. Nu har vi gått upp i vikt när vi får mer varierad mat, säger Lalita Dhami och pekar skrattande på sin mage.
Bevattningssystemen och växthusen har förbättrat livsmedelstryggheten. I växthus kan byborna odla en längre tid jämfört med en normal vegetationsperiod, och på så sätt får de mångsidig kost nästan året om.
Den skörd som blir över från den egna familjen kan de sälja och tjäna extra inkomster. Egna inkomster har ökat respekten för kvinnor och förbättrat deras ställning i samhället.
Bättre tillgång till vatten bidrar också till anpassningen till klimatförändringar. Det har blivit svårare att förutse regn i Himalayabergen. De tidigare välfyllda vattenkällorna i bergen är allt oftare tomma.
Byborna har tagit fram beredskapsplaner ifall vattensystemen går sönder till följd av naturkatastrofer, såsom jordskred och jordbävningar.
Vattenprojektet genomfördes av Finnish Consulting Group FCG.
En oberoende utvärdering av vattenprojektet i västra Nepal blev klar i juni 2022:
Vattenprojektet i västra Nepal (Rural Village Water Resources Management Project, RVWRMP), finansiering åren 2006–2022:
- Nepalesiska staten: 20,6 miljoner euro
- Kommunal finansiering: 10 miljoner euro
- Nyttotagare: 17 miljoner euro; största delen bestod av arbetsinsats
- EU: 20 miljoner euro
- Finland: 43,5 miljoner euro